Jag undervisar på

- Redovisning I (del av Företagsekonomi I)

- Grundkurs i redovisning (distans)

- Verksamhetsstyrning och affärssystem i privat och offentlig verksamhet (ingår i masterprogrammen i redovisning och ekonomistyrning, samt verksamhetsutveckling och styrning

 

Jag handleder uppsatser på kandidatnivå och professionshandleder på Rektorsprogrammets år 2.

Mitt avhandlingsprojekt heter "Tid för omsorg?" och undersöker hur arbetstiden för hemtjänstens medarbetare styrs och kontrolleras. I den allmänna debatten pratas det mycket om "minutstyrning" och "tillitsstyrning". Jag är nyfiken på hur dessa begrepp tar sig uttryck i arbetsvardagen. Jag använder intervjuer, observationer och arkivmaterial för att göra min analys. Mitt teoretiska perspektiv går ut på att försöka få syn på hur många aspekter – politiska ideologier, medarbetare, chefer, omsorgsanvändare, schemaläggningsprogram, kompetenskrav och kanske t o m trafikregler – samspelar i att skapa stressiga eller hållbara arbetsvillkor i omsorgsyrken. 

Avhandlingen planeras vara klar år 2026 och bestå av vetenskapliga artiklar och en kappa. Därefter planerar jag att skriva en längre text på svenska kring mina resultat.

Jag är alltid intresserad av att höra vad du som arbetar i eller med hemtjänsten, som medarbetare, chef eller politiker, tänker om din uppgift. Du är välkommen att höra av dig, enklast per e-post till asa.plesner@sbs.su.se.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Seizing overflows: exploring how accounting becomes emancipatory

  2024. Åsa Plesner. Qualitative Research in Accounting & Management/Emerald

  Artikel

  Purpose:Through an in-depth case study, this paper aims to investigate how workplace struggles can meaningfully change management accounting practices.

  Design/methodology/approach: This is an archival study drawing on 10 years of governmental documents, news media and a court case. The theoretical notions of framing and overflowing are used to investigate how a calculative change was introduced, problematized and reverted.

  Findings: An initiative to increase care quality through the empowerment of care recipients led to a calculative change and to an intensification of work, which union representatives turned into a health and safety complaint. “Seizing” the overflow from the calculative change and “redirecting” it into the health and safety arena allowed the unions to draw support from the national work health and safety agency. In response, the organization rolled back the calculative change.

  Originality/value: This paper introduces the notions of seizing and redirecting overflows. When combined with conduits of overflows, a part of Callon’s (1998) conceptual apparatus that previously has received little attention, these notions constitute a framework that helps identify conditions that make emancipatory uses of accounting and control outputs possible.

  Läs mer om Seizing overflows: exploring how accounting becomes emancipatory

• Skolan efter marknaden: Om skolans och lärarrollens framtid

  2023. .

  Bok (red)

  I Skolan efter marknaden ger forskare, opinionsbildare och lärare sina bilder av vad marknadsmekanismerna gör med skolväsendet - och hur den svenska skolan kan se ut efter att marknaden har släppt sitt grepp.

  Den svenska skolan har gått från att vara den mest likvärdiga i hela världen, till att olika elevgrupper i allt högre grad lyckas olika bra. Under samma tid har läraryrket gått från att vara ett friskyrke till ett riskyrke. Hur behöver synen på lärares uppdrag ändras för att lärare ska må bra av att arbeta i skolan? Hur behöver den politiska styrningen av skolan ändras för att alla elever ska kunna lära sig så mycket som möjligt?

  Bokens medverkande guidar läsaren genom skolans organisation, från högsta politiska nivå till vardagen i klassrum och barngrupp. Skolan behöver något nytt. Det här är en bok om skolans och lärarnas framtid.

  Läs mer om Skolan efter marknaden

• How welfare cutbacks condition narratives of sickness

  Niklas Altermark, Åsa Plesner. Sociology of Health and Illness

  Artikel

  In recent years, Swedish sick insurance has become more restrictive. In this article, we analyse how people not being granted payments, despite being seriously ill, are affected. Scholarship on identity formation and sickness stress the importance of constructing narratives in order to come to terms with one’s situation. Our analysis of 30 qualitative interviews with people diagnosed with ME/CFS shows that workfare politics conditions such identity formation and often prevent it from taking place. Interviewees describe extreme stress as a result of their contacts with the Social Insurance Agency (SIA), which results in a perpetual crisis that is renewed with each new denied application. In particular, the sense of not having a future means that it is hard to construct narratives to make sense of one’s situation. To escape the perpetual crisis, some people have politicised their situation, constructing a narrative about themselves as suffering from oppressive politics. Others have escaped by not applying for sick insurance or other social insurances. But generally speaking, the most common effect of being denied sick insurance is an on-going crisis that leads to deteriorating health.  

  Läs mer om How welfare cutbacks condition narratives of sickness

• Effektiviseringskravens politik

  2022. Åsa Plesner. Bortom systemskiftet, 73-94

  Kapitel

  I de årliga budgetar som kommuner och regioner upprättar, möts redovisningsteknik och politik. En lokal budget ska både uppdatera tidigare års resursfördelning till befintlig verksamhet, och reflektera den sittande majoritetens politiska prioriteringar. Under de senaste decennierna har en budgetpraktik som jag benämner effektiviseringskrav utvecklats för att hantera dessa båda aspekter av lokal offentlig budgetering. Kapitlet definierar effektiviseringskrav och ger en överblick över historiska och samtida perspektiv på dem. Jag problematiserar effektiviseringskraven som en osynliggjord besparingspolitik och argumenterar för att denna politik bör synliggöras för att kunna debatteras lokalt och därigenom antingen få demokratisk legitimitet, eller avskaffas. Som en möjlig väg att åstadkomma detta föreslår jag lokal granskning och debatt som drivs av kommunens/regionens egna medborgare och medarbetare, och förklarar hur en sådan granskning kan initieras.

  Läs mer om Effektiviseringskravens politik

Visa alla publikationer av Åsa Plesner vid Stockholms universitet