Stockholms universitet
This page in English

Åsa BacklundUniversitetslektor

Om mig

Jag är socionom och fil.dr. i socialt arbete, samt lektor med inriktning mot socialt arbete med barn och ungdomar. Min forskning har framförallt handlat om frågor som rör socialt arbete i och i relation till skolan, samt till minderåriga asylsökande, främst sk ensamkommande barn.

Undervisning

Förutom uppsatshandledning så undervisar jag för närvarande på följande kurser:

 

Socialt arbete 1: Introduktion till socialt arbete

Socialt arbete 4: Barn ungdom och familj

Socialt arbete 5: Verksamhetsförlagd utbildning

Avancerad nivå: Skolsocialt arbete och elevhälsa

Forskning

För närvarande är jag involverad i två större forskningsprojekt, ett om skolnärvaro och ett om barnets färd i den sociala barnavården, se länkar nedan.

 

 

Forskningsprojekt

Barnets färd genom den sociala barnavården

I en sexårig studie ska 2 000 barn och ungdomar i nordvästra Stockholm följas genom barnavårdssystemet. Studien bedrivs av en tvärvetenskaplig forskargrupp med sin bas i socialt arbete, kriminologi, sociologi och juridik, och i samarbete med FoU-Nordväst.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Signs-of-Safety i praktiken

    2018. Francesca Östberg, Stefan Wiklund, Åsa Backlund.

    Rapport

    Signs-of-Safety utvecklades i Australien och kan i grunden ses som en modell för utredning och uppföljning i socialt barnavårdsarbete i avsikt att säkerställa barns säkerhet och skydd. I denna rapport redovisas en studie av modellens spridning och tillämpning i Stockholms stads stadsdelar samt övriga kommuner i Stockholm län. Tre delstudier presenteras. Det övergripande syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning och på vilket sätt Signs-of-Safety används i Stockholms län samt att beskriva och analysera principiellt viktiga förtjänster och begränsningar som är förenade med att ta modellen i bruk.

    Läs mer om Signs-of-Safety i praktiken

  • Barnets bästa? En studie om asylsökande barn i socialtjänstens barnavård

    2013. Åsa Backlund, Jenny Malmsten.

    Rapport

    Asylsökande barn som är placerade i samhällsvård enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) kan samtidigt komma att utvisas enligt utlänningslagen (UtlL). Detta innebär att barnen kan komma att utvisas med sin familj under pågående vårdinsats, även om barnet omhändertagits med tvång. I dagsläget saknas kunskap om hur vanligt det är att asylsökande barn, som kommit till Sverige tillsammans med familj eller vårdnadshavare, får vårdinsatser av detta slag via socialtjänsten. Vi vet inte heller hur de som arbetar inom socialtjänstens barnavård förhåller sig till att barnen kan komma att utvisas eller hur samverkan med Migrationsverket fungerar vid denna typ av ärenden. Detta är bakgrunden till den här studien som syftar till att undersöka hur vanligt det är att asylsökande barn som kommit med sina familjer, placeras i samhällsvård, samt att få kunskap om socialtjänstens erfarenheter av och förhållningssätt i sådana fall. En kvantitativ kartläggning, baserad på telefonintervjuer med företrädare för socialtjänsten, har genomförts i Stockholms och Skåne län. Sammanlagt har representanter för 81 kommuner/stadsdelar kontaktats, varav 78 svarande. Erfarenhet och förhållningssätt inom socialtjänsten har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare. I studien undersöks vilken betydelse det får för socialtjänstens arbete att barnen är asylsökande.

    Läs mer om Barnets bästa? En studie om asylsökande barn i socialtjänstens barnavård

  • När man misstänker att barn far illa

    2012. Francesca Östberg, Åsa Backlund, Stefan Wiklund.

    Rapport

    The overarching aim of this report was to gain knowledge on how mandated reporters from different professional fields (staff in child health care, pre-school and school) reason and act in case of child maltreatment suspicion of children 0-12. The principal research method was focus groups (n=3) in which participants were discussing themes in accordance with study objective. The groups were homogenous in terms of professional field affiliation and consisted of 8-9 participants in each group. The mode of analysis was qualitative. 

    What to do if you have a suspicion of child abuse? What should social service workers and educators do if there is any suspicion that a child does not fare well? This Save the Children study is about how Child Welfare Service staff and pre-school and shool officials in Sweden are responding to their obligation to report suspected cases of child abuse and neglect. It is based on interviews made to professionals directly working with children who are mandated to inform the proper authorities if there is a reasonable suspicion that a child is being harmed by caregivers. This study was initiated within the framework of the larger project "Educate do not punish" coordinated between Save the Children in Italy, Romania, Lithuania and Sweden, aimed at protecting children from corporal punishment by supporting the inclusion of the explicit ban of corporal punishment in all settings.

    Läs mer om När man misstänker att barn far illa

  • "De är som en handbok i kommunikation"

    2008. Åsa Backlund.

    Övrigt

    Det övergripande syftet med utvärderingen har varit att undersöka effekterna av Skol- och Familjeteamets arbete utifrån de idéer och långsiktiga målsättningar som var bakgrunden till att verksamheten startade för sju år sedan. Utvärderingen har därmed syftat till att undersöka huruvida Skol- och Familjeteamet (SFT) har bidragit till att elever med psykosocial problematik i högre utsträckning kan ges adekvat stöd inom ordinarie skola och klass, om de har bidragit till ett minskat tryck på socialtjänstens myndighetsutövning, samt om de samverkar med skolan utan att ta över elevvårdens ansvar. För att besvara utvärderingens frågor har en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder använts. Utvärderingens resultat tyder på att SFT bidrar till att elever med psykosociala och/eller beteenderelaterade problem i större utsträckning kan ges ett bättre stöd inom ramen för ordinarie skola och klass. Föräldrar och skolpersonal som har intervjuats om sina erfarenheter av insatser från SFT anser att insatserna minskat barnets problem i skolan och att de lett till ett bättre samarbete mellan hem och skola. Resultat tyder dock inte på att SFT hittills har haft någon betydelse för i vilken omfattning skolor anmäler oro för barn till socialtjänsten eller för hur stor andel elever som beviljas placering i särskilda resursskolor. Då vi inte kan veta hur det skulle ha sett ut om inte SFT funnits, kan vi dock inte med säkerhet uttala oss om effekterna i detta avseende. SFT tycks däremot i olika avseenden ha bidragit till att ’smörja’ samarbetet mellan skola och socialtjänst och avlasta dessa parter på andra sätt. SFT utgör ett mellanled där en anmälan till socialtjänsten inte anses befogad men det ändå finns en oro kring en elev/familj. Genom sin position och inriktning blir SFT ett alternativt och ”ofarligt” stöd att erbjuda föräldrar, samtidigt som skolan får del av insatsen. Det framkommer dock behov av mer tydlighet och kontakt beträffande relationen och kommunikationen mellan SFT och socialtjänstens Barn- och ungdomsenhet. Utvärderingen tyder överlag på att det råder en relativ konsensus mellan skola och SFT kring deras överlappande verksamhetsdomäner och att detta kan förstås som resultatet av ett lyckat integrationsarbete mellan skola och socialtjänst. SFT uppfattas som en neutral part i samarbetet mellan skola och hem och bistår även med en slags teknologi för detta samarbete.

    Läs mer om "De är som en handbok i kommunikation"

Visa alla publikationer av Åsa Backlund vid Stockholms universitet

Redigera profilen