Inge BartningProfessor emerita
Om mig
FD, 1976, docent, 1983, professor i franska, 1999, Institutionen för franska, italienska och klassiska språk; ledamot av styrgruppen för det RJ-finansierade nationella forskningsprogrammet Avancerad Andraspråksanvåndning. Detta forskningsområde har blivit utsett till ett av ledande forskningsområden vid Stockholms universitet. Gästföreläsare i t.ex. Toulouse, Paris 8, Birmingham. Excellent forskare vid VR, 2002.
Forskning
Fransk syntax, semantik och pragmatik
Jag disputerade på en avhandling, 1976, med titeln Remarques sur la syntaxe et la sémantique des pseudo-adjectifs en français, AWE International. Därefter fortsatte jag med ytterligare undersökningar av nominalfrasen, dels nationalitetsadjektiv, dels de-bestämningar. Inom dessa områden ledde jag följande projekt vid HSFR (1982-1987):Franska nationalitetsadjektiv- syntax, semantik och pragmatik (t ex Revue Romane,1984) och Nominalfrasen i franska: de-bestämningar – syntax, semantik och pragmatik (t ex Langue française 1996). Jag fortsätter, parallellt med min andraspråksforskning, att publicera inom adjektivsyntax (Bartning & Forsgren 2010, Noailly & Bartning, under utgivning).
Andraspråksinlärning
Under 1990-2000-talen lade jag upp en inlärarkorpus InterFra. med svenska studenters talade franska från rena nybörjare till doktorander Huvudsyftet är att kartlägga inlärarnas utveckling i talad franska från initiala stadier till ’nästan infödda’ och bekräfta hypoteser om inlärningsgångar och utvecklingsstadier. Jämförelser har gjorts med infödda talares språkbruk (publ. i AILE no 9, 1997). Denna forskning har fått stöd i följande projekt: Franskt interimspråk (HSFR 1992-1995), Processer och strategier vid inlärning av franska (HSFR 1995-1999), Fakultetsprogrammet Andraspråksforskning, Humanistiska fakulteten, SU (1998-2001), Utvecklingsstadier i franska som främmande språk (VR 2003-2006).
Aktuella projekt
Avancerad andraspråksanvändning, Riksbankens Jubileumsfond, 2006-2009, 2010-2012, ett program vid SU där ett 20-tal forskare från fem institutioner deltar. I detta projekt studeras det inlärda språkets diskursstruktur, grammatik, ordförråd och uttal, områden som fortfarande kan vålla svårigheter på avancerade behärskningsnivåer. Hos dessa mycket avancerade talare har vi visat hur olika språkliga nivåer (morfosyntax, formelstrukturer, informationsstruktur) interagerar: ju mer kognitivt komplext ett yttrande är, desto större risk för att vissa grammatiska strukturer aldrig behärskas fullt ut (Resources and obstacles in very advanced L2 French, EUROSLA Yearbook, 9, 2009).