Christophe Premat Professor

"Där faran uppstår, växer också det som räddar oss," skrev Hölderlin om de existentiella utmaningar som den tekniska utvecklingen för med sig. Detta motto speglar en central spänning i vår tid – mellan hot och möjligheter – som också präglar min forskningsinriktning. I dialog med detta kompletterar jag med ett citat från den innu-författaren Rita Mestokosho: "Den andra vägen är osynlig. Den är upplyst av livet. Man kan nå den genom kraften i sitt Mistapéo... När de två vägarna förenas, då kommer Innu att återfinna sig själv." (Rita Mestokosho, Hur jag ser på livet mormor, 2010, s. 30).

Dessa två röster – en västerländsk filosofisk och en urfolksandlig – visar på möjligheten att förena analytisk reflektion med levd erfarenhet, och pekar mot det metodologiska och epistemologiska ansvar forskningen bär. De har därför fungerat som vägledande principer i mitt forskningsarbete, som genomgående behandlar hur osynliggjorda grupper kan återfå agens och plats inom politiska och kulturella system.

Min forskning har utvecklats längs fyra huvudsakliga spår som alla rör frågor om inkludering, synlighet och motstånd mot hegemoniska strukturer.

För det första har jag efter min doktorsexamen i statsvetenskap fördjupat mig i hur alternativa deltagarformer, såsom folkinitiativ och lokala folkomröstningar, kan bidra till att vitalisera demokratin i både enhets- och federala stater. Genom fältstudier i Frankrike och Tyskland visade min avhandling hur dessa semi-direkta former av deltagande kan lyfta frågor som annars förblir marginaliserade i det nationella samtalet. Studien ledde vidare till en kritisk analys av populistiska rörelser, vilka ofta approprierar deltagardemokratiska verktyg som ett sätt att utmana de etablerade institutionerna.

Det andra spåret har varit min forskning om den samtida franskspråkiga litteraturen från Québecs ursprungsbefolkningar. Denna litteratur utgör inte enbart ett konstnärligt uttryck utan fungerar även som en motståndspraktik mot koloniala strukturer och historisk utradering. Genom att analysera denna litteratur ur ett kulturpolitiskt perspektiv har jag visat hur skrivandet kan återta rum och skapa nya former av kulturell agens.

Därifrån har jag i ett tredje steg undersökt användningen av postkoloniala och postmoderna teorier, särskilt inom den franskspråkiga världen. Achille Mbembes analyser av makt, kolonialitet och globalisering har varit särskilt centrala, då de ger verktyg att förstå sambandet mellan samtidens geopolitiska asymmetrier och intellektuella motrörelser.

Slutligen behandlar mitt fjärde forskningsfält den internationella franskspråkiga litteraturens institutionella förutsättningar. Jag analyserar hur författare från perifera eller postkoloniala sammanhang navigerar i system som Frankofonin, litterära prisnätverk och publiceringsstrukturer. Fokus ligger här på förhållandet mellan kulturell representation och institutionell legitimitet.

Dessa fyra områden knyts samman av en vilja att förstå och synliggöra de mekanismer som utestänger, men också de strategier som används för att bryta dessa mönster. Genom att kombinera politisk teori, litteraturanalys och postkoloniala perspektiv strävar min forskning efter att bidra till en mer inkluderande vetenskaplig förståelse av makt, kultur och motstånd.

Pedagogisk ambassadör för CeUL för året 2018   

Medredaktör för The Nordic Journal of Francophone Studies - franorfon.org 

Föreståndare för Centrum för Kanadastudier

Presentation av en av mina kurser 

Presentation av vad källkritik innebär på universitetet

Researchgate.net

Affilierad forskare vid Rabat Universitet (Langues, Littératures, Arts et Culture)