Stockholms universitet

Carin FranzénProfessor

Om mig

Jag är professor i litteraturvetenskap sedan 2020. Tidigare var jag professor i Språk och kultur vid Linköpings universitet. I min forskning intresserar jag mig för subjektivitetens historia i såväl äldre som senare perioders litteratur.

Undervisning

Jag undervisar på grundutbildningens alla nivåer – med en förkärlek för kurser om den äldre litteraturens historia och i litteraturvetenskaplig teori och metod – samt inom forskarutbildningen. Jag har en bred erfarenhet av handledning och kursutveckling.

Forskning

I mina arbeten kombinerar jag psykoanalytisk teori med kultur- och diskursteoretiska perspektiv och är överhuvudtaget intresserad av litteraturämnets teoretiska utveckling.

Med avhandlingen Att översätta känslan. En studie i Julia Kristevas psykoanalytiska poetik betonade jag Kristevas plats i en fransk fenomenologisk tradition och den franska teoribildning som var aktuell 1960–1990. Fransk teori blev ett viktigt avstamp för min vidare forskning. Jag har bland annat skrivit om litterär erfarenhet hos poeter och författare under den moderna perioden och visat hur litteraturens etiska och politiska dimensioner ingick i 1960-talets språkliga vändning och senare utveckling. Jag har i olika texter, bland annat i essäsamlingen Till det omöjligas konst. Essäer om litteratur och psykoanalys, diskuterat psykoanalysens betydelse för vår förståelse av litteraturens funktion och värde. Jag är även medlem i redaktionen för tidskriften Divan. Tidskrift för kultur och psykoanalys.

Sedan 2008 (med avstamp i ett forskningsanslag från VR) har jag breddat min forskning mot förmoderna uttrycksformer för subjektivitet. I ett första steg genom att i ett antal artiklar utforska kvinnors subjektsposition, skrivande och betydelse i den europeiska kultur- och litteraturhistorien. I ett avslutat projekt om hövisk kärlek som kvinnlig strategi visar jag i monografin Jag gav honom inte min kärlek. Om hövisk kärlek som kvinnlig strategi och ett antal artiklar att den medeltida och tidigmoderna höviska litteraturen vittnar om manlig subjektivitet och dominans, men att idealiseringen av kvinnan används strategiskt av den tidens skrivande kvinnor, vilka i sina texter på olika vis vidareför och omformulerar den höviska kärleken i en förhandling om makt, subjektivitet och social position.

För närvarande arbetar jag med en vidare undersökning av subjektivitetens historia med fokus på dess estetiska och språkliga former i den europeiska litteraturen och kulturen 1500–1700. I boken När vi talar om oss själva. Nedslag i subjektivitetens historia från Montaigne till Norén lyfter jag bland annat fram arvet från Montaigne hos tidigmoderna franska moralister och libertiner. Ett syfte är att tydliggöra att den tidigmoderna subjektivitetens mångfald – som skjutits i bakgrunden av ett mer teleologiskt narrativ om det rationella och autonoma subjektet som tar form genom cartesianismen – kan ge nya perspektiv på samtidens subjektivitet.

Min nuvarande forskning knyter an till den pågående omprövningen av den humanistiska traditionen och har beviljats medel från Riksbankens jubileumsfond: En annan humanism: Kvinnliga tidigmoderna fritänkare och subjektivitetens gränser samt Mistra/Formas; Freethinking, Hesitation, Weirdness: Reconsidering the Anthropocene through History, Literature, and Art (extern länk).

Jag är en av två huvudredaktörer för Natur och Kulturs Litteraturhistoria som beräknas utkomma våren 2021 där jag skriver om perioden 1600.

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

Visa alla publikationer av Carin Franzén vid Stockholms universitet