Stockholms universitet
This page in English

Charlotta Seiler BryllaProfessor i tyska

Om mig

Jag är professor i tyska vid Stockholms universitet, där jag arbetat sedan 2009. 2006-2009 var jag postdoc vid Humboldt-Universität zu Berlin. Jag disputerade i Stockholm på en avhandling om den tyska romantikens nyckelord och hur dessa överfördes till svenska. Sedan dess har jag forskat om totalitärt språk i NS-Tyskland och DDR, men också om bildningsbegreppet, gröna partiers politiska kommunikation, högerpopulististisk diskurs, berättelsers funktion i politiken och om svensk-tyska relationer. För närvarande arbetar jag med ett projekt om antisemitiska uttryck och judiska ungdomars erfarenheter av antisemitism i Sverige tillsammans med Gustav Westberg och Henning Årman.

 

Aktuella publikationer:

Tillsammans med Veronika Koller et al: Voices of Supporters. Populist parties, social media and the 2019 European elections. John Benjamins 2023.

Tillsammans med Hanna Acke et al (red.): Religious and National Discourses. Contradictory Belonging, Minorites, Marginality and Centrality. De Gruyter 2023.

"Alla ska med i det gröna folkhemmet". En politolingvistisk analys av Miljlöpartiets valkampanj 2022, I Sakprosa, vol, 15, nr 3 2023.

"Östtysken - för evigt kusinen från landet?" I Svenska Dagbladet 8/6 2023.

Undervisning

Jag undervisar i tyska på alla nivåer och handleder uppsatser med språkvetenskaplig inriktning på kandidat-, magister- och masternivå. Inom ramen för Humanistiska fakultetens forskarskola har jag utvecklat kursen Lingvistisk diskursanalys och temat Språk och makt.

Jag handleder/ har handlett följande doktorander:

  • Hanna Acke, universitetet i Münster (disputerade 2014): Diskursiv legitimering av kristen mission i Svenska missionsförbundets publikationer kring 1900
  • Julia Baumann, Stockholms universitet (tyska): En medielingvistisk analys av den tyska återföreningen
  • Anna Mammitzsch, Stockholms universitet (tyska): German diaspora in Sweden: migration and multilingualism in Stockholm
  • Henrike Bohlin, Stockholms universitet: Parallella utvecklingar i svenska och tyska multietnolekter i en (sub)urban miljö
  • Fabia Hultin Morger, Stockholms universitet (tyska): Memes i den politiska diskursen – en multimodal analys
  • Kristiina Savola, Stockholms universitet (finska): En lingvistisk analys av konfrontation i finska politikers språkbruk
  • Barbara Wallsten, Stockholms universitet (disputerade 2018): Bildtexter i tyska och svenska läroböcker 
  • Gustav Westberg, Stockholms universitet (disputerade 2016): Legitimerade föräldraskap 1870 till 2010. En diskurshistorisk studie.
     

Forskning

I min forskning intresserar jag mig för sambandet mellan språk och samhälle, politik och makt genom att undersöka historiska, sociala och politiska företeelser genom språkliga begrepps-/text- och diskursanalyser. Framför allt består min forskning av studier kring politiskt och totalitärt språkbruk med utgångspunkt i diskurslingvistiska teorier och metoder, så kallad politolingvistik (political discourse analysis). Svensk-tyska relationer med fokus på de båda tyska diktaturerna är ytterligare ett forskningsintresse som anknyter till ovan nämnda frågeställningar. Jag har också studerat olika nyckelord och deras funktion i den aktuella samhällsdebatten som t ex norden/nordisk, fred, bildning, åsiktskorridor.

Pågående forskningsprojekt:

Antisemitiska uttryck i Sverige och judiska ungdomars erfarenheter

Antisemitism utgör ett växande problem i Sverige och Europa. Antisemitiska konspirationsteorier cirkulerar, extrema politiska grupper sprider hat i sociala medier, och i flera länder har angreppen på den judiska minoriteten ökat. I Sverige har högerextrema och radikalnationalistiska grupper ökat sin närvaro i det offentliga rummet.

Det innebär att judiska ungdomar konfronteras med antisemitism i sin vardag. Samtidigt pekar Barnombudsmannen (2021) på att det finns mycket lite kunskap om judiska ungdomars upplevelser av antisemitism. Lärare och annan skolpersonal vittnar också om att det inte alltid är lätt att identifiera antisemitisk ideologi då den kan ta sig många olika uttryck. En nyutkommen rapport om antisemitismen i Stockholms skolor (2022) bekräftar denna bild.

Syftet med detta projekt är därför att med språkvetenskapliga och etnografiska metoder undersöka hur antisemitism manifesteras semiotiskt i det offentliga rummet och hur judiska ungdomar tolkar och påverkas av antisemitiska budskap som de möter i olika kontexter i dagens Sverige. Diskursanalytisk metodologi kombineras med fältstudier och ungas egna perspektiv får en framträdande plats genom att unga själva kommer att samla in data i projektet.

För att bidra med kunskap om hur antisemitism uttrycks och erfars i olika samhällskontexter består projektet av tre delar. Delprojekt A fokuserar på antisemitiska uttryck i offentliga politiska sammanhang. I delprojekt B studeras antisemitisk propaganda i skolmiljö. I delstudie C kommer projektet tillsammans med judiska ungdomar att samla in data i en studie av den antisemitism som ungdomarna möter i sin vardag.

Projektet leds av Gustav Westberg (Svenska språket, Örebro universitet) i samarbete med Charlotta Seiler Brylla (Tyska, Stockholms universitet) och Henning Årman (Barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet).

 

Forskningsprojekt

Antisemitiska uttryck i Sverige och judiska ungdomars erfarenheter

Antisemitism utgör ett växande problem i Sverige och Europa. Antisemitiska konspirationsteorier cirkulerar, extrema politiska grupper sprider hat i sociala medier, och i flera länder har angreppen på den judiska minoriteten ökat. I Sverige har högerextrema och radikalnationalistiska grupper ökat sin närvaro i det offentliga rummet.

Forskning

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Nomen est omen

    2017. Charlotta Seiler Brylla. Historisk Tidskrift (S) 137 (2), 228-259

    Artikel

    Nomen est omen: State names for divided Germany

    The Cold War brought a competition of political systems between East and West. This battle was also waged on a discursive level. In this article the ”German question” is investigated from a linguistic perspective by analysing the names used for both German states in political documents, and in press, informational and educational materials. By using di erent names such as the German Democratic Republic (GDR/DDR), East Germany, the Zone, the Federal Republic of Germany (FRG/BRD), West Germany and the Bonn Republic, the states were able to position themselves and simultaneously call into question the legitimacy of the ”other” Germany. The names chosen were deliberate speech acts and part of the antagonism that characterized German-German relations until uni cation in 1990. A diachronic study of how the state names were used in the Federal Republic of Germany and the German Democratic Republic therefore illustrates the relations between the states.

    The uses of German state names by other nations were also perceived as political statements. Neutral Sweden was caught in the middle of a German- German power struggle. Although the Federal Republic of Germany was certainly the more important partner, with a stronger in uence during the period as a whole, the GDR nevertheless served as a role model in several areas. The article sheds light on Sweden’s view of divided Germany dur- ing the Cold War by examining how both German states were portrayed linguistically in Swedish public discourse between 1949 and 1989.

    The analysis shows that the German-German context involved regular wars of words, where the use of a name could prompt both domestic and foreign policy con icts. The names of East or West Germany had political signi cance and were also explicitly agreed on in di erent contexts. The Swedish materials show a more pragmatic approach. Names were increas- ingly chosen to suit the context of communication and consideration of the German-German name preferences seemingly played a subordinate role. However, the study demonstrates that name practices changed in accordance with the political debates caused by the German question. The attempt to portray the two German states as equal regardless of context, which started in the late 1960s, is remarkable.

    The use of state names in the respective public discourse of the states re ects the balance of power and interaction of the Cold War. The study illustrates clear di erences in how the two German states were portrayed linguistically in the Federal Republic of Germany, the GDR and in Sweden. But in spite of di erences, the same image was evoked – West Germany was portrayed as the ”real”, prototypical Germany, whereas the GDR assumed more of a divergent status.

    Läs mer om Nomen est omen

  • Kritiska text- och diskursstudier

    2018. Charlotta Seiler Brylla, Gustav Westberg, Daniel Wojahn.

    Bok (red)

    Hur kan kritik förstås i ett språkvetenskapligt sammanhang? Vad innebär det att inta en kritisk forskarposition som språkvetare? Vad kan man som text- och diskursanalytiker rikta sin kritik mot?

    Denna antologi tar ett samlat och bredare grepp om konceptet kritik inom språkvetenskaplig text- och diskursanalys med ett särskilt fokus på en svenskspråkig kontext. Boken innehåller såväl teoretiska diskussioner av kritikbegreppet som kritiska empiriska analyser. De teoretiska diskussionerna tar sig an kritikbegreppets innebörd, dess historia och vetenskapliga implikationer. Här bidrar bokens artiklar också med teoretiska utvecklingar av kritikbegreppet i relation till exempelvis genre, motdiskurser, tystnad och frånvaro. I de empiriska bidragen analyseras sociala och samhällsrelevanta fenomen såsom feminism, nyliberalism, rasism och propaganda utifrån kritiska perspektiv. De empiriska analyserna bygger på vitt skilda skriftspråkliga såväl som multimodala material. Bland annat presenteras kritiska analyser av nationella prov för gymnasiet, reklam för banker, IKEA-kataloger, vårdprogram för ätstörningar och synen på samiska barns språkundervisning. Boken ger en samlad bild av aktuell kritisk text- och diskursanalytisk forskning och avser även att bidra till den teoretiska utvecklingen av fältet.

    Läs mer om Kritiska text- och diskursstudier

  • Strategic Naming A Linguistic Approach to the German State Names During the Cold War

    2019. Charlotta Seiler Brylla. LiLi 49 (2), 279-301

    Artikel

    The Cold War brought the East and West into competition between systems, and this battle was also waged on adiscursive level. By using different names the states were able to position themselves and simultaneously call into question the legitimacy of the >> other << Germany. This paper takes on the >> German question << from alinguistic perspective by analysing different names for both German states in public discourses. The paper also sheds light on Sweden's view of divided Germany by examining how both German states were portrayed linguistically in Sweden between 1949 and 1989. The German-German context involved regular wars of words, where the use of aname could prompt both domestic and foreign policy conflicts while the Swedish materials show amore pragmatic approach: names were increasingly chosen to suit the context of communication. However, the attempt to portray the two German States as equal regardless of genre starting in the late 1960s is remarkable.

    Läs mer om Strategic Naming A Linguistic Approach to the German State Names During the Cold War

  • Darstellungen des geteilten Deutschlands in schwedischen Lehrbüchern der 1970er und 1980er Jahre

    2019. Charlotta Seiler Brylla. Konflikt und Kooperation, 99-113

    Kapitel

    Die Gründung der Bundesrepublik Deutschland (BRD) und der Deutschen Demokratischen Republik (DDR) im Jahr 1949 führte zu einer Konkurrenzsituation, welche sowohl die Darstellungen als auch die Wahrnehmungen beider Staaten in Schweden maßgeblich bestimmen sollten. Das neutrale Schweden versuchte außenpolitisch und diplomatisch zwischen den beiden deutschen Staaten zu navigieren, wobei engere Beziehungen eindeutig zur Bundesrepublik geknüpft wurden, was nicht nur an der wesentlich später erfolgten diplomatischen Anerkennung der DDR durch Schweden abzulesen ist.1 Dennoch zeugen zahlreiche Forschungsarbeiten davon, wie sich die DDR-Auslandsinformation um Schweden bemühte und wie die DDR zumindest in gewissen Kreisen als das attraktivere Deutschland zu gelten schien.2 In meiner Forschung interessiere ich mich besonders dafür, wie die DDR im öffentlichen Diskurs Schwedens dargestellt wurde. Zu diesem Zweck wurden bisher vor allem Printmedien, Informations- und Reiseliteratur sowie Parteidokumente auf die Frage hin untersucht, wie und mit welchen sprachlich-rhetorischen Mitteln die DDR in Schweden konzeptualisiert wurde.3 ← 99 | 100 → Im vorliegenden Artikel soll ein weiteres – wie ich meine stark diskursprägendes – Medium dieses Bild ergänzen, indem eine Lehrbuchanalyse vorgenommen wird. Da die Darstellungen der DDR immer im Kontext der Existenz zweier deutscher Staaten zu betrachten sind, wird die Analyse auch die BRD miteinbeziehen.

    Läs mer om Darstellungen des geteilten Deutschlands in schwedischen Lehrbüchern der 1970er und 1980er Jahre

Visa alla publikationer av Charlotta Seiler Brylla vid Stockholms universitet

Redigera profilen