Stockholms universitet
This page in English

Karin Elisabet DirkeProfessor

Om mig

Jag är professor i idéhistoria. Min forskning rör sig framför allt inom human/animal studies och miljöhumaniora. Jag leder det tvärvetenskapliga forskningsnätverket HAS@SU (Human/Animal-studies at Stockholm university) och har tillsammans med kollegor inom andra ämnen grundat Stockholm University Evironmental Humanities Network.

Forskning

Avhandlingen som publicerades år 2000, handlar om den svenska djurskyddsrörelsens uppkomst och utveckling 1875-1920. Jag har därutöver publicerat artiklar om antropomorfism och människans relation till djur av olika slag, från insekter till hundar. Jag har särskilt intresserat mig för möten mellan människor och andra arter och hur dessa beskrivs historiskt i press, faktatext och skönlitteratur. Min forskning rör sig från 1700-talet till och med 1900-talet men framför allt har jag sysslat med 1800-talet. Jag har skrivit om synen på varg och andra stora rovdjur, senast i en artikel i boken Shared Lives of Humans and Animals; Animal Agency in the Global North (Routledge; 2017).

Att försöka utröna de meningsfulla sammanhang som har format människans förhållande till djur är särskilt intressant. Det är något jag bland annat utforskar i kapitlet "Happy Cows – unravelling contexts of Swedish farmed animals" (De Gruyter; 2024).

Idéhistoria som forskningsområde.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Dödens idéhistoria

    2022. .

    Bok (red)

    I Dödens idéhistoria undersöker nio skribenter den västerländska idévärldens dödsföreställningar från antiken till våra dagar. De visar hur döden har hanterats, förnekats och konfronterats genom historien och hur 1900-talet förändrade människors sätt att förhålla sig till döden på ett grundläggande plan. Här skildras historiska företeelser som förberedelser för döden, begravningsritualer och spiritistiska uppfattningar liksom hur man har sett på självmord och dödande av andra människor och djur.

    Författarna lyfter fram banden till religion, vetenskap, politik, moral och estetik. Mångfalden av infallsvinklar och de långa tidsperspektiven tydliggör hur föreställningar om döden är knutna till hur världsbilden förändras, till idéströmningar och till levnadsvillkor – samt hur förväntningarna på livet efter detta kan forma våra sätt att leva.

    Läs mer om Dödens idéhistoria

  • Sapphire stories: Disenchantment and sense of wonder in the underwater world

    2022. Karin Elisabet Dirke. Water Lore, 11-22

    Kapitel
    Läs mer om Sapphire stories

  • Att kontextualisera det oartikulerade: Om vargar och hur vi lyssnar till dem

    2022. Karin Elisabet Dirke. Konsten att kontextualisera, 139-150

    Kapitel

    I tidningen Dalpilen publicerades den 29 januari 1886 ennotis med rubriken ”Hård vinter”. Notisen bestod av en endamening: ”En varg visade sig i måndags vid Rålambshof, utanförMarieberg”. Det pregnanta tillkännagivandet innehåller en helvärld av föreställningar.I detta kapitel ska jag vända och vrida på denna notis i syfteatt undersöka hur tolkningar kan öppnas och prövas mot olikakontexter. Vilka sammanhang kan jag frammana om jag läser denlilla artikeln från olika perspektiv? Vilka möjliga ramverk finnsgenom vilka jag kan ge notisen mening? Det gäller att läsa ordenkreativt och noggrant utan att ta dem eller deras sammanhang förgivna. Jag ska bryta upp till synes givna positioner och destabilisera dem. Det handlar om att utmana källmaterial men också omatt utvinna kunskap om en varg i Stockholmstrakten, föreställningar om den hos tidningsmakare och läsare, vad som skrämdemänniskor i 1800-talets Sverige och hur vi i allmänhet kan lyssnatill vargar. 

    Läs mer om Att kontextualisera det oartikulerade

  • Svinets vildhet och hemortsrätt: Den svenska diskussionen om vildsvinets vara i naturen

    2020. Karin Dirke. Arr. Idéhistorisk tidsskrift (3), 31-41

    Artikel

    Hösten 2019 hade svenska myndigheter fått nog. Enligt en artikel i Dagens Nyheter ville Naturvårdsverket öka avskjutningen av vildsvinen, som orsakar skador för ”över en miljard”. Vildsvinens tillvaro i den svenska naturen har under 1900-talet återkommande diskuterats i den svenska riksdagen. Från att ha motsatt sig vildsvinens utbredning ändrade sig riksdagen under 1980-talets lopp till en mer positiv syn. År 1980 tilläts enstaka små flockar av (förrymda) vildsvin etablera sig. Tanken var att studera dessa för att se hur de kunde kontrolleras med jakt och hindras från att göra skada på grödorna. Med en ny regering kom sedan 1987 beslutet att låta vildsvinenfritt etablera sig i Sverige. Från att ha utgjort en obetydlig skara har vildsvinen därefter ökat explosionsartat i den svenska faunan och det utgör nu ett av de vanligaste däggdjuren i den svenska skogen. Vildsvinen har kommit och gått i den svenska naturen. Arten är på alla sätt omstridd. Det råde rknappast ens enighet om huruvida vildsvinet verkligen är ”vilt”. De olika underarterna av gris har olika antal kromosomer men kan ändå para sig och få fertil avkomma. Forskningen tycks heller inte överens om i vilken grad de vild-levande svinen är uppblandade med tamsvin. Det man vet är att de svin som nu finns i den svenska naturen är importerade från olika länder och härrör från hägn, även om frilevande svin har funnits i den svenska faunan sedan tusentals år. Djur har sedan några årtionden kommit att bli ett verktyg genom vilket historien har belysts på nya sätt. Att använda det icke-mänskliga som en lins för att få syn på tidigare osedda aspekter av det förflutna är idag vanligt och relativt okontroversiellt. Det icke-mänskliga, eller ibland det mer-änmänskliga har lyfts fram både i termer av agens och individualitet men också för att belysa den strukturella underordning djuren delar med de grupper som utdefinierats ur den mänskliga sfären. I denna artikel vill jag istället diskutera ett djur som oscillerar mellan kategorier som vild och tam och därför utmanar uppfattningar av agens och till synes givna kategorier. Ett sådant djur är vildsvinet. Diskussionen om vildsvin präglas uppenbart av flera outtalade förutsättningar. Under riksdagsdebatterna och diskussionerna om vildsvinens vara eller inte i den svenska faunan ligger outtalade premisser om kategorisering och om föreställda landskap, geografier bebodda av olika djur. Kulturgeograferna Sarah Whatmore och Lorraine Thorne har i en artikel i Transactions of the Institute of British Geographers, diskuterat begreppet vild med utgångspunkt i William Cronons klassiska artikel ”The Trouble with Wilderness” från 1995. Cronons tes, att idén om en ”vild” natur är förfelad och att vi borde uppfatta det vilda från insidan, snarare än att framhäva det dikotoma förhållandet mellan ”vild” och ”civiliserad” demonstreras och vidareutvecklas. Det vilda är, enligtCronon, en mänsklig konstruktion. Att förstå det vilda från insidan innebär alltså att inse hur vi skapat det, vilka mänskliga drömmar och önskningar det återspeglar. Whatmore och Thorne visar det ohållbara i att knyta föreställningar om det vilda till fasta geografiska positioner och att föreställa sig dem som historiskt opåverkbara. Vi ska här se hur kategorierna vild och tam utmanas och överskrids i debatten om vildsvinets vara eller inte i den svenska faunan.

    Läs mer om Svinets vildhet och hemortsrätt

  • From pest to pet

    2020. Nora Schuurman, Karin Dirke. Trace: Journal of Human-Animal Studies 6 (1), 2-25

    Artikel

    The ways in which the end of life of an animal is understood and undertaken depend on the category of the animal and its position in relation to humans. In this paper, we explore how transformations in human–animal relationality, including practices and cultural conceptions about animals become apparent in the norms and practices regarding the killing of animals. We focus here on rats and cats, species whose position in society has always been liminal, especially between the category of pet and that of pest but also between wild and domesticated. Rats and cats have co-existed with each other and with humans since a very long time and the three species have co-evolved in a constant dance of mutual interests and conflicts. The shared history of this multispecies network reflects in many ways how humans have related to animals in different historical and spatial contexts and how these relations have transformed. By discussing the entanglement of rats, cats and humans in the close connection between caring and killing we wish to highlight the ways in which human–animal relations are manifested in the North of Europe during the 20th century. The specific context of the study is Sweden and Finland, countries that share similar history and cultural characteristics. In our analysis we draw from various data collected in both countries, including written narratives from an nationwide writing collection and historic documents such as the journals of animal welfare societies and documents concerning the extermination of rats.

    Läs mer om From pest to pet

Visa alla publikationer av Karin Elisabet Dirke vid Stockholms universitet

Redigera profilen