Sällskapsdjurs lidande är en utmaning för deras ägare. Djur kan inte berätta var de har ont eller vad som hänt. Ägare kan förlita sig på veterinärers omdömen, men i vardagen lutar de sig mot sin egen personliga kunskap om djuret – en förståelse för dess unika egenskaper och historia, för kroppslig och tyst kunskap. Ägares sätt att förstå sina djur formas av kulturella tolkningsramar, där föreställningar om djurs natur och medvetande i sin tur påverkar hur ägare bemöter sina djurs smärta.

Det här projektets syfte är att studera föreställningar om hur djur upplever smärta och hur dessa förändrats sedan 70-talet. Det görs genom analyser av olika typer av litteratur där djurs smärta och lidande är i fokus: 

1. Romaner och biografier i en veterinärkontext, eftersom de innehåller ett vardagligt språk för att sätta ord på den tysta kunskap som människor använder i möten med djur.
2. Populärvetenskapliga djurhandböcker eftersom dessa tillgängliggör veterinärvetenskap för en bredare publik.
3. Alternativmedicinsk litteratur om att kommunicera telepatiskt med djur, för att litteraturen ger en inblick i en vitt spridd idé om ett ordlöst band mellan människor och djur.

Projektet är viktigt eftersom det belyser hur människor gör för att försöka förstå djur. Det ger kunskap om hur kultur, samhälle och historia sätter ramarna för vad vi ser som friskt och sjukt, samt ger en mer nyanserad syn på de tolkningsramar som människor använder för att kommunicera med och förstå sina sällskapsdjur. En sådan nyanserad förståelse kan i förlängningen även vara användbar för veterinärer, djurskötare och andra som möter djur och deras ägare i sitt arbete.

Projektmedlemmar listas nedan.

Dessutom samarbetar projektet med följande:
The Pet Loss Network (Storbritannien), Prof Alex Franklin (Coventry University, Storbritannien), Dr Helen Wadham (Manchester Metropolitan University, Storbritannien), och the Human–Animal Studies Hub (University of Lisbon, Portugal). 
Stockholm University Environmental Humanities Network, Professor Christina Fredengren (Stockholms universitet & Uppsala universitet), Professor Jonna Bornemark (Södertörns högskola), och Dr Krystof Kasprzak (Södertörns högskola).