Föreställningar om hur djur upplever smärta
Karin Dirke, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, har beviljats forskningsmedel av Vetenskapsrådet för ett treårigt projekt.
Projektets titel är Att läsa smärta: Kulturella föreställningar om djurs lidande. Det har beviljats anslag på 4 740 000 kronor.
Sällskapsdjurs lidande är en utmaning för deras ägare. Djur kan inte berätta var de har ont eller vad som hänt. Ägare kan förlita sig på veterinärers omdömen, men i vardagen lutar de sig mot sin egen personliga kunskap om djuret – en förståelse för dess unika egenskaper och historia, för kroppslig och tyst kunskap. Ägares sätt att förstå sina djur formas av kulturella tolkningsramar, där föreställningar om djurs natur och medvetande i sin tur påverkar hur ägare bemöter sina djurs smärta.
Det här projektets syfte är att studera föreställningar om hur djur upplever smärta och hur dessa förändrats sedan 70-talet. Det görs genom analyser av olika typer av litteratur där djurs smärta och lidande är i fokus:
- Romaner och biografier i en veterinärkontext, eftersom de innehåller ett vardagligt språk för att sätta ord på den tysta kunskap som människor använder i möten med djur.
- Populärvetenskapliga djurhandböcker eftersom dessa tillgängliggör veterinärvetenskap för en bredare publik.
- Alternativmedicinsk litteratur om att kommunicera telepatiskt med djur, för att litteraturen ger en inblick i en vitt spridd idé om ett ordlöst band mellan människor och djur.
Forskarna kommer att belysa hur människor gör för att försöka förstå djur. Det ger kunskap om hur kultur, samhälle och historia sätter ramarna för vad vi ser som friskt och sjukt, samt ger en mer nyanserad syn på de tolkningsramar som människor använder för att kommunicera med och förstå sina sällskapsdjur. En sådan nyanserad förståelse kan vara användbar för veterinärer, djurskötare och andra som möter både människor och djur i sitt arbete.
Jag hoppas projektet ska bidra med kunskap om vad som formar hur vi ”läser” djur, och kanske också något om hur de förstår oss.
Karin Dirke, professor i idéhistoria
Projektet bedrivs av tre forskare: Karin Dirke, idéhistoriker, med expertis om hur människa-djur-relationer kan studeras i historiskt material; David Redmalm, universitetslektor i sociologi vid Mälardalens universitet, som bland annat studerat husdjurs betydelse för människor; och Nora Schuurman, docent i kulturgeografi vid Åbo universitet, som forskar om relationer mellan människa och djur, med ett särskilt fokus på omsorgspraktiker.
KARIN DIRKE är professor i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Hon forskar om människans relation till djur i historien. Det kan till exempel handla om idéer om djurskydd eller 1800-talets diskussioner om stora rovdjur. Hon är biträdande prefekt vid Institutionen för kultur och estetik.
Senast uppdaterad: 8 november 2024
Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik