Om oss

Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet bedriver forskning och ger utbildning inom sju huvudområden: Idéhistoria, Konstvetenskap, Litteraturvetenskap, Musikvetenskap, Teatervetenskap, Curating, och Kulturarvsstudier.

Institutionen för kultur och estetik bildades den 1 januari 2015 som en sammanslagning av tre institutioner: Institutionen för konstvetenskap, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria och Institutionen för musik- och teatervetenskap. Det är den största institutionen vid den Humanistiska fakulteten.

Institutionen samlar ungefär 1000 studenter fördelade på de olika ämnena. Utöver detta finns ett femtiotal aktiva doktorander. Det är cirka 150 anställda vid institutionen, forskare, lärare och teknisk och administrativ personal.

 

Institutionen för kultur och estetik ligger i Manne Siegbahnhusen på campus Frescati.

Manne Siegbahnhusen ritades av arkitekten Gustav Holmdahl (1879-1958) och invigdes 1936. Samma år tilldelades Manne Siegbahn en professur i experimentell fysik, och Kungliga Vetenskapsakademien beslutade om att grunda ett institut med honom som föreståndare. Manne Siegbahnlaboratoriet (MSL) var en verksamhet inom Fysikum som bedrev forskning och utveckling inom acceleratorfysik. I byggnaden fanns tidigare en cyklotronanläggning. Frescativägen Nr. 22 är en villa som byggdes genom medel från Kungliga Vetenskapsakademien som privatbostad till Manne Siegbahn. Där finns nu Fakultetsklubben vid Stockholms universitet och ämnet Musikvetenskap. Manne Siegbahn fick Nobelpriset i fysik 1924 för sina röntgenspektroskopiska upptäckter och forskningar. Idag är husen alltså hemvist för Institutionen för kultur och estetik. 

Hitta till oss

På Frescativägen 22 huserar restaurangen Fakultetsklubben Manne Siegbahn, som är öppen för alla anställda vid universitetet genom medlemskap.

Sedan 2019 är det tidigare underjordiska laboratoriet ombyggt till utställningssalar för konsthallen Accelerator, vars verksamhet är en del av Stockholms universitet.

Manne Siegbahn-husen sedda från ovan.
Institutionen för kultur och estetik ligger i Manne Siegbahn-husen på Campus Frescati. Foto: Sören Andersson / Stockholms universitet
 

Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet bildades den 1 januari 2015 genom en sammanslagning av Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Institutionen för musik- och teatervetenskap och Konstvetenskapliga institutionen.

Det var en av flera sammanslagningar som vid den här tiden gjordes vid den humanistiska fakulteten på Stockholms universitet. Bakgrunden var en strävan från universitetsledningens sida att undvika den sårbarhet som förknippades med alltför små enheter. En önskan var också att sammanslagningarna skulle medföra vetenskapliga vinster. Inför den stora omorganisationen gavs företrädare för de olika ämnena möjlighet att lämna synpunkter och önskemål. 

De anställda röstade om namn

Det var naturligt att det blev just de här tre institutionerna som kom att bilda Institutionen för kultur och estetik. Redan flera år tidigare hade ett samarbete inletts mellan Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria och Institutionen för musik- och teatervetenskap genom skapandet av ett gemensamt administrativt kontor. Det hade möjliggjorts genom att båda institutionerna efter att ha flyttat från Södra huset var placerade intill varandra i lokaler i Manne Siegbahnhusen.

När även den konstvetenskapliga institutionen flyttade dit 2013 blev det naturligt att inlemma den i planerna på ett samgående. De diskussioner som fördes ledde till bildandet av en av de största institutionerna vid fakulteten. Efter en omröstning bland de anställda fick institutionen sitt nya namn. 

Tvärvetenskaplig aktivitet utvecklades

Sammanslagningen underlättades genom närheten rent lokalmässigt mellan de tidigare institutionerna men också av det faktum att det redan fanns en aktiv samverkan mellan flera av ämnena. Ett uttryck för detta var de estetiska och kulturhistoriska forskarskolorna, som innebar att såväl doktorander som seniora forskare hade lärt känna varandra och inlett samarbeten över ämnesgränserna. I den nya institutionen byggdes vidare på detta och en intensiv tvärvetenskaplig aktivitet utvecklades, samtidigt som de ingående ämnenas identitet värnades.

 

Priser och utmärkelser

Följande priser och utmärkelser har tilldelats anställda vid institutionen.

2021

  • Stringbergspriset till Ulf Olsson

2020

  • Rettigska priset till Anna Dahlgren

2019

  • Nexø Fondens pris till Per-Olof Mattsson
  • Kungl. Vitterhetsakademiens pris för förtjänt vetenskapligt arbete till Ljubica Miočević
  • Det Beskowska stipendiet av Kungl. Vitterhetsakademien till Elisa Rossholm

2018

  • Johan Nordströms och Sten Lindroths pris för framstående vetenskapligt arbete till Matts Lindström
  • Kungl. Gustav Adolfs Akademiens pris ur Torsten Janckes minnesfond till Madeleine Modin
  • Medal Komisji Edukacji Narodowej (Nationella utbildningskommissionens medalj) i Polen för synnerliga pedagogiska insatser till Krzysztof Bak
  • Hugo Bergroth-priset till Janina Orlov

2017

  • International Research Society for Children’s Literature för årets bästa antologi till Elina Druker
  • Schückska priset till Ulf Olsson
  • Sommarpriset till Isabelle Ståhl
  • Samfundet De Nios Särskilda Pris till Anders Hallengren
  • Samfundet De Nios julpris till Isabelle Ståhl

2016

  • Children’s Literature Association för årets bästa antologi till Elina Druker
  • Pro Finlandia-medaljen till Janina Orlov

2015

  • Disapriset till Sara Danius
  • Högskoleföreningens pris för "framstående vetenskaplig prestation" inom den humanistiska fakulteten till Magnus Bremmer
  • Johan Lundblads pris för ett förtjänstfullt och av god stilkonst präglat arbete inom äldre historia eller klassisk filologi till Anders Cullhed
  • Junipriset till Karin Helander
  • Kungl. Vitterhetsakademien pris för förtjänt vetenskapligt arbete till Franziska Bork Petersen

2013

  • Högskoleföreningens pris för framstående vetenskaplig prestation inom humaniora till Anna Jörngården
  • Kungliga Vitterhetsakademiens pris för förtjänt vetenskapligt arbete till Axel Englund

2012

  • Hertig Karls pris till Elisabeth Mansén
  • Kungliga Vitterhetsakademiens pris för förtjänt vetenskapligt arbete till Thomas Götselius

2011

  • Schückska priset till Boel Westin
  • Högskoleföreningens pris för framstående vetenskaplig prestation inom humaniora till Inga Elmqvist Söderlund

2008

  • Övralidspriset till Anders Cullhed

2007

  • Schückska priset till Anders Olsson
  • Rettigska priset till Anders Cullhed
  • De Nios Astrid Lindgrenpris till Boel Westin
  • Universitetets pedagogiska pris till Krzysztof Bak
Illustration för priset Årets lärare
Illustration: SaraMara

Varje år belönar Stockholms universitet en eller flera personer med utmärkelsen Årets lärare. Följande personer vid Institutionen för kultur och estetik har tilldelats priset.

2007

Krzysztof Bak, dåvarande Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria

2000 

Karin Helander, dåvarande Teatervetenskapliga institutionen

Om årets lärare

Följande doktorsavhandlingar från institutionen har belönats av Svenska akademien.

2014

  • Anna Jungstrand, Det litterära med reportaget: Om litteraritet som journalistisk strategi och etik

2012

  • Maria Wahlström, Jag är icke heller en: den svenska dagboksromanen

2011

  • Per Anders Wiktorsson, Den utvidgade människan. Om Eyvind Johnsons Krilontrilogi
  • Axel Englund, Stroke Darkly the Strings. On Paul Celan and Music

2010

  • Maria Andersson, Att bli människa. Barn, sedlighet och kön i Amanda Kerfstedts, Helena Nybloms och Mathilda Mallings författarskap 1880–1910
  • Thomas Götselius, Själens medium. Skrift och subjekt i Nordeuropa omkring 1500

2009

  • Åsa Mälhammar, En svensk harlekinad. Narren som litterärt motiv hos Carl Jonas Love Almqvist", Hjalmar Bergman och Lars Forssell

2008

  • Elina Druker, Modernismens bilder. Den moderna bilderboken i Norden
  • Stefano Fogelberg-Rota, Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna
  • Christer Johansson, Mimetiskt syskonskap. En representationsteoretisk undersökning av relationen fiktionsprosa-fiktionsfilm

Ett hedersdoktorat är ett uttryck för universitetets uppskattning av framstående insatser inom något av universitetets verksamhetsområden. Följande personer har på förslag från Institutionen för kultur och estetik utsetts till hedersdoktorer vid Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten.

2019 Fotohistorikern Eva Dahlman
2018 Skådespelaren Stina Ekblad
2014 Teaterforskaren Elaine Aston
2011 Konstkuratorn David Neuman
2010
 Författaren Ulf Stark
2003 Författaren Gun-Britt Sundström
2001
 Översättaren Brita af Geijerstam

1999 Bokförläggaren Per I. Gedin

1995 Författaren Per Wästberg

1993 Författaren Ying Toijer-Nilsson
1989 Författaren Lennart Hellsing

Mer om Stockholms universitets hedersdoktorer

Tomas Tranströmer
Tomas Tranströmer. Foto: Albert Bonniers Förlag

2013 års Nobelpris i litteratur tilldelades den svenske poeten Tomas Tranströmer som en gång i tiden läste litteraturhistoria med poetik vid Stockholms högskola. Den 21 september 1990 promoverades Tranströmer till hedersdoktor vid Stockholms universitet.

Studierna i litteraturhistoria med poetik, religionshistoria samt psykologi ingick i hans filosofie kandidatexamen 1956. Efter att han avslutat sina akademiska studier anställdes han som assistent vid Psykotekniska institutet vid Stockholms högskola 1957. 

Hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten 1990

Tomas Tranströmer, född 1931, framstår inte bara som en av seklets stora svenska poeter. Han är också internationellt en mycket uppburen diktare, översatt till mer än trettio språk.

Ledande poeter i skilda länder har också tagit djupa intryck av hans konst, bland andra Tranströmers kinesiske uttolkare Bei Dao och nobelpristagaren Joseph Brodsky, som de båda själva omvittnat. Brodsky har dessutom föreslagit Tranströmer som kandidat till nobelpriset i litteratur. Tranströmer bedrev sina studier och sin första yrkespraktik vid Stockholms universitet, och det första större verket om hans poesi - Kjell Espmarks "Resans formler" - (1983) utkom här.

Från programmet för installations- och promotionshögtidligheten i Stadshuset den 21 september 1990.

I Svenska Akademiens Nobelkommitté för litteraturpriset sitter Anders Olsson, professor emeritus i litteraturvetenskap. Kjell Espmark, professor emeritus i litteraturvetenskap, tillhör de arton röstberättigade ledamöterna i Svenska Akademien.

Kontakt

Prefekt
Kommunikatör och presskontakt
På denna sida