Elisabeth CederbjörkDoktorand
Om mig
Jag har tidigare studerat idéhistoria (magisterexamen) och statsvetenskap (kandidatexamen), men jag har även kurser i latin, polska och litteraturvetenskap bakom mig, samt en journalistutbildning.
Mitt huvudintresse inom idéhistoria och statsvetenskap är politiska idéer, både i tidigmodern och i modern tid. Jag har i synnerhet ett intresse för politiskt tänkande som är sammanvävt med religiösa föreställningar. Mina uppsatser har handlat om naturrätt, katolska kyrkans roll i Polens politik samt de politiska idéer som reformatorn Olaus Petri gav uttryck för.
Jag påbörjade mitt avhandlingsarbete år 2000, men av olika skäl avbröt jag arbetet innan jag blev klar. År 2020 tog jag återigen upp avhandlingen för att slutföra den.
Forskning
Avhandlingsprojekt
I min avhandling studerar jag politiskt tänkande i Sverige under 1500-talet, och i fokus står diskussionen om motståndsrätt. Har undersåtarna under vissa omständigheter rätt att göra motstånd mot och avsätta sin lagligt tillsatta regent? Avhandlingens syfte är att urskilja olika slags resonemang om motståndsrätt och att identifiera de grunder som argumenten baserades på.
Under 1500-talet diskuterades frågan om motståndsrätt mer än någonsin i Europa; det var troligen den mest omdebatterade politiska frågan under seklet. Det finns en hel del forskning om debatterna i Tyskland, Frankrike, England, Skottland och Nederländerna; bland annat har argumentationen behandlats ingående av den brittiske historikern Quentin Skinner, portalfiguren i den anglosaxiska så kallade Cambridgeskolan inom intellektuell historia.
Även i Sverige blev frågan om motståndsrätt högst aktuell under 1500-talet. Under den äldre Vasatiden (1521-1611) avsattes tre kungar i Sverige: Kristian II störtades av Gustav Vasa på 1520-talet, Erik XIV blev fråntagen kronan av sina bröder 1568, och Sigismund drevs från tronen av hertig Karl 1599. I dessa fall hänvisade upprorsmännen till motståndsrätten: man har rätt att störta en orättfärdig kung. Andra hävdade att det inte existerar en sådan rätt.
Den metod jag använder är inspirerad av Cambridgeskolan, där man betonar att alla texter måste analyseras i sina kontexter för att rätt förstås och man fäster stor vikt vid hur historiska aktörer använder språket. Jag kommer att analysera uttalanden i ljuset av deras sociala och intellektuella kontexter, nämligen de politiska händelserna i Sverige, den medeltida synen på motståndsrätt samt de olika politiska teorier som utvecklades i Europa under 1500-talet. Ytterligare en kontext som kommer att beaktas är den lingvistiska. Hur användes och omdefinierades centrala och omstridda begrepp? Här inspireras jag både av Cambridgeskolan och den begreppshistoriska forskningen.
Huvudhandledare: Linn Holmberg
Handledare: Biörn Tjällén
Publikationer
Reformatorn skriver historia: en kontextuell analys av Olaus Petris svenska krönika, Idéhistoriska uppsatser 33, Avdelningen för idéhistoria, Stockholms Universitet (Stockholm, 1998)
"Ett tal om Utopia", i: Noesis: Idéhistorisk tidskrift, nr 3-2002, Idéhistoriska föreningen, Stockholms universitet
”Får man störta en usel kung?: den heliga Birgitta och de svenska reformatorernas skilda uppfattningar", i: Forskningsfronten flyttas fram: utbildningskultur och maktkultur, 2003, s. 140-165
”Erik XIV i motreformationens historieskrivning” i: Över tid och rum: en antologi tillägnad Bo Lindberg, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet, 2003, s. 27-39
Intresseområden:
Politiska idéer, kristendom, naturrätt, medeltid, tidigmodern tid, Quentin Skinner, Cambridgeskolan, begreppshistoria