Profiles

Fanny Edenroth Cato

Fanny Edenroth Cato

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Telefon 08-120 762 11
E-post fanny.edenroth.cato@buv.su.se
Besöksadress Svante Arrhenius väg 21A
Rum 414
Postadress Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm

Om mig

Universitetslektor

Avdelningen för barn- och ungdomsvetenskap

Nyckelord

Högkänslighet, sårbarhet, social kategorisering, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, expertis, diskursanalys, biosocialitet, medborgarskap.

Beskrivning

Fanny Edenroth Cato disputerade i december 2019 på avhandligen Det högkänsliga subjektet tillblivelse - Diskursiva praktiker om identitet, förmåga och funktionsvariation. Hon har sedan dess arbetat som vikarierande lektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Hon är verksam inom forskningsinriktningen social interaktion och diskursiv teori.

Undervisning

  • Sociala relationer i skolan, 7,5 hp
  • Fritidshemspedagogik I: Lära i och om fritidshem, 15 hp
  • Kommunikation och nya media, 7,5 hp
  • Förhållningssätt och bemötande av barn och unga, 7,5 hp
  • Självständigt arbete (handledare), 15 hp

Forskning

Avhandlingsprojekt

Titel: Det högkänsliga subjektets tillblivelse: Diskursiva praktiker om identitet, förmåga och funktionsvariation

Huvudhandledare: Mats Börjesson

Biträdande handledare: Björn Sjöblom

Ämne: Barn- och ungdomsvetenskap, inriktning barn och ungas samtalande om normalitet på nätet

Forskningsinriktning Social interaktion och diskursiv teori

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2016. Fanny Edenroth Cato, Mats Börjesson, Eva Palmblad. Socialt arbete och internet, 150-165

    Kapitel 9, Självhjälpsgrupper som erfarenhetsutbyte och testa-dig-själv, är skrivet av Fanny Edenroth Cato, Mats Börjesson och Eva Palmblad. I kapitlet beskrivs hur individer samlar sig på internet kring diagnoser och andra problematiska livsomständigheter. Kapitlet fokuserar på hur självtester integreras i dessa sammanhang: hur de är uppbyggda och hur de är tänkta att användas. Oavsett om den enskilda gruppen strävar efter diagnosstatus (som i fallet ADHD), eller inte (Highly Sensitive Persons) eller uppvisar ambivalens i diagnosfrågan (medberoende), så menar författarna att det finns gemensamma nämnare i de logiker som testa-dig-själv-manualer innebär. Teoretiskt intressant är även det faktum att tester i vår tid alltmer formuleras av företrädare för den egna gruppen, att jämföras med en tidigare historia där detta primärt sköttes av vetenskapligt skolade professioner och institutioner.

  • 2018. Fanny Edenroth-Cato. Health

    Discourse on the highly sensitive child as a mode of individual coming-into-being is transforming notions of good motherhood. Mothering a child is weighted with practical challenges, normative expectations, and moral implications, all of which can be accentuated when parenting a child that appears to differ from the average. How mothers address themselves to a highly sensitive child can reveal much about contemporary currents in family life. Through analysis of the online discussions in a Swedish forum, I examine mothers’ discourse regarding categorization of highly sensitive children, elaboration on the behaviors that constitute this category of protean individuality, and the negotiation of motherhood norms. Three themes are identified: the way in which participants established entitlement to the application of the highly sensitive child label through a process of “enlightenment” based on observing their children and scrutinizing their own childrearing practices; discourse on the “allure” of the highly sensitive child since it depicts the children as super-normal and themselves as mothers called to the custodianship of a “different child”; and finally, how the highly sensitive child label deflects the guilt and frustration linked with handling challenging behaviors, in tension with permitting the sensitive child’s self-determined development. The article suggests that the mothers’ discourse reflects the intensive mothering norms of child-centered parenting that prevail in Western countries such as Sweden. Through the lens of the highly sensitive child, however, motherhood acquires new anticipatory, considerate and susceptible norms, and strategies that constitute a highly sensitive parenting style.

Visa alla publikationer av Fanny Edenroth Cato vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 13 februari 2020

Bokmärk och dela Tipsa