Profiles

Bilda av Linnea Bodén. Foto: Clément Morin

Linnea Bodén

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Telefon 08-120 762 15
E-post linnea.boden@buv.su.se
Besöksadress Svante Arrhenius väg 21A
Rum 457
Postadress Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm

Om mig

Universitetslektor

Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning

Undervisning

Undervisning på Förskollärarprogrammet, i kurser om exempelvis dokumentation, uvärdering och utvecklingsarbete samt matematik. Kursansvarig för kurser inom Utländska lärares vidareutbildning (ULV) och Förskollärarprogrammet för barnskötare. Undervisning på masterutbildningen i förskoledidaktik. Handledare för självständiga arbeten, samt masteruppsatser.

Forskning

I forskningsprojektet Att vara barn i forskning. Förskolebarns upplevelser av att delta i randomiserade interventionsstudier undersöks barns perspektiv på forskning och vad det innebär att vara del av ett forskningsprojekt. Projektet är en fortsättning på forskningsprojektet Hjärnvägar i förskolan: Förstärkning av förskolebarns uppmärksamhets-, språk- och kommunikationsförmågor och fokuserar utfrån ett multiteoretiskt perspektiv på hur barns delaktighet i forskning kan utforskas metodologiskt, samt hur de metodologier som iscensätts i ett forskningsprojekt på olika och ibland oväntade sätt bidrar till barns möjlighet till delaktighet i forskningen.  

Med en bakgrund i genusvetenskap, sociologi och pedagogik, disputerade jag 2016 i Pedagogiskt arbete med en avhandling om digital registrering av elevers närvaro och frånvaro. I avhandlingen undersöker jag hur skolfrånvaro som materiellt-diskursivt fenomen produceras i praktiker och sammanvävningar av människor och ickemänniskor, när frånvaro och närvaro registreras och hanteras med hjälp av digital teknik. I avhandlingen kombineras ett intresse för sammanvävningar av teoretiskt utforskande och empiriska engagemang. Posthumanistiska teorier sätts i arbete, med ett särskilt fokus på hur forskningsapparaten alltid möjliggör tillblivandet av vissa verkligheter, medan andra verkligheter förhindras.

Forskningsprojekt

Pågående forskningsprojeekt: Att vara barn i forskning. Förskolebarns upplevelser av att delta i randomiserade interventionsstudier

Handledning doktorand Teresa Elkin Postila: (In)finite water - researching environmental issues together with preschoolers

Avslutat postdoktorprojekt: Barn som centrala agenter i en forskningsapparat. Att producera kunskap om förskolebarns upplevelser och perspektiv på att vara del av ett forskningsprojekt Inom forskningsprojekt: "Hjärnvägar i förskolan": Förstärkning av förskolebarns uppmärksamhets, språk och kommunikationsförmågor: En interdisciplinär studie av socio-emotionellt lärande och datoriserad uppmärksamhetsträning

Publikationer

Bodén, L., Taguchi, H. L., Moberg, E., & Taylor, C. A. (2019). Relational Materialism. In Oxford Research Encyclopedia of Education.

Frankenberg, S. J., Lenz Taguchi, H., Gerholm, T., Bodén, L., Kallioinen, P., Kjällander, S., Palmer, A., & Tonér, S. (2018). Bidirectional collaborations in an intervention randomized controlled trial performed in the Swedish early childhood education context. Journal of Cognition and Development, 1-21.

Bodén, L. (2017). Frånvaro på skärmen: en essä. I: Bergstedt, B. (red).  Posthumanistisk pedagogik: Teori, undervisning och forskningspraktik. Malmö: Gleerups, ss. 15-24.

Bodén, L. (2017). Going with the affective flows of digital school absence text messages. Learning, Media and Technology, 42 (4): 406-419. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1046965&dswid=-6860

Bodén, L. (2016). Present absences. Exploring the posthumanist entanglements of school absenteeism. PhD diss, Linköping University http://www.diva-portal.se/smash/record.jsf?pid=diva2%3A951239&dswid=8625

Bodén, L. (2016). Dexter time: The space, time and matterings of school absence registration. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 37 (2): 245-255. urn:nbn:se:liu:diva-118296

Bodén, L. (2015). The presence of school absenteeism: Exploring methodologies for researching the material-discursive practice of school absence registration, Cultural Studies ó Critical Methodologies, 15 (3): 192-202. urn:nbn:se:liu:diva-112158

Bodén, L. (2013). Seeing red? The Agency of Computer Software in the Production and Management of Students’ School Absences, International Journal of Qualitative Studies in Education, 26 (9): 1117-1131. urn:nbn:se:liu:diva-98042

Åsberg, C.; Lenz-Taguchi, H. & Bodén, L. (2013). “Gender Lab. Rapport från jämställdhetsprojektet Genuslabbet vid Linköpings och Stockholms universitet 2010 – 2013”

Lenz Taguchi, H.; Bodén, L. & Ohrlander, K. (red.) (2011). En rosa pedagogik – jämställdhetspedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber urn:nbn:se:liu:diva-127625

Bodén, L. (2011). ”Könsneutralitet och kompensatorisk pedagogik. Dominerande föreställningar i förskolans jämställdhetsarbete”. S. 35-47. Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea och Ohrlander, Kajsa (red.) En rosa pedagogik – jämställdhetspedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2019. Sofia J. Frankenberg (et al.). Journal of Cognition and Development 20 (2), 182-202

    Within the field of developmental science, there is a general agreement of the need to work together across academic disciplinary boundaries in order to advance the understandings of how to optimize child development and learning. However, experience also shows that such collaborations may be challenging. This paper reports on the experiences of bidirectional collaboration between researchers in a multidisciplinary research team and between researchers and stakeholders, in the first randomized controlled trial in Swedish preschool. The objective of the trial was to investigate the effects of two pedagogical learning strategies evaluating language, communication, attention, executive functions and early math. The interdisciplinary team includes researchers from early childhood education, linguistics, developmental psychology and cognitive neuro science. Educational researchers and theorists within the field of early childhood education in Sweden have during the last two decades mainly undertaken small-scale qualitative praxis-oriented and participative research. There is a widespread skepticism with regards to some of the core principles in controlled intervention methodologies, including a strong resistance towards individual testing of children. Consequently unanticipated disagreements and conflicts arose within the research team, as RCT methodology requires the measurement of effects pre and post the intervention. The aim of this article is to discuss the conditions for bidirectional collaboration both between researchers and stakeholders and between researchers in the research team. The findings illustrate strategies and negotiations that emerged in order to address ontological and epistemological controversies and disagreements. These include (a) the negotiation of research ethics, (b) making divergences visible and learning from each other, (c) using a multi-epistemological and methodological approach as a complement to the RCT design and (d) the negotiation of research problems that are shared between educators and researchers.

  • 2019. Linnea Bodén (et al.). Oxford Research Encyclopedias

    Relational materialism was first articulated and framed within Actor Network Theory. In educational research, the concept has emerged with the growing influence of Agential Realism and New Material Feminism, and in the engagements in the “turn to materiality” and/or “turn to ontology.” A relational materialist approach to educational studies can be narrowed down to three key principles: the principle of general symmetry; the principle of material semiotics; and the principle of method. The enactment of relational materialism depends on how these principles come to work in the engagement with central educational problems, such as subjectivity, performativity and practice. Relational materialism takes the starting-point in the problems and concerns of human and material actors or agents, for whom the research can make a difference. While doing so, it acknowledges the methodological difficulties and possibilities when carefully attending simultaneously to discourse, materialities and their relations. Striving towards a methodological sensibility, the enactment of relational materialism in education research entails the emergence and creation of more and multiple methods to know the multiple realities of education. This also makes it possible for relational materialist research to become productive of new and additional educational realities that can, perhaps, make an affirmative difference to the actors or agents concerned.

Visa alla publikationer av Linnea Bodén vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 4 september 2019

Bokmärk och dela Tipsa