No Abstract Available

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag och undervisningens utformning påverkar elevers lärande. Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne.

The purpose of the article is twofold. Firstly, the ambition is to argue on a theoretical basis, with exemplification in three school subjects in Sweden - religious education, psychology and social studies, for a widening of the understanding of the citizenship education assignment of schools and subject teaching and the point in doing so. Secondly, the ambition is to show what this can mean specifically in relation to the subject teaching of these three school subjects in Swedish primary school and in upper secondary school. The starting point in the argumentation is taken from Hannah Arendt's thoughts on education, man and existence (2004, 1958/2013). The argument leads to the notion that the citizen-forming task of subject teaching not only needs to include agency dimensions - students' 'doing', their opportunities for action and readiness for action in society and in the world - but also existential dimensions - students' 'being in society and the world', their opportunities to grow as unique people in the meeting with subject teaching. As agency dimensions seem to be more elaborated in current subject didactic research than existential dimensions, the ambition in the article is to elaborate in an in-depth manner how existential dimensions can be depicted and the importance of them

Skolan i Sverige har ett tydligt framskrivet demokratiuppdrag. Enligt Skollagen ska utbildningen förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Men det finns olika sätt att tolka vad skolans demokratiuppdrag innebär och hur det ska återspeglas i undervisningen. En behovsinventering visar att lärare har behov av vetenskapligt underbyggda arbetssätt för att konkret utforma undervisningen kring demokratiuppdraget. Lärare beskriver bland annat utmaningar med att ta hänsyn till mångkultur, bemöta ickedemokratiska värderingar och att stärka elever att vara självständiga. I en pågående systematisk översikt sammanställer vi forskning om vilka arbetssätt i undervisningen som främjar elevers demokratilärande. En omfattande litteratursökning i flera vetenskapliga referensdatabaser resulterade i drygt 8000 träffar som efter en granskning av två oberoende sakkunniga forskare reducerats ned till ett mindre antal studier som bedömts vara av hög relevans och vetenskaplig kvalitet för ändamålet. Arbetet med att sammanställa resultaten pågår och översikten kommer att publiceras under hösten 2022. I denna text presenteras översiktens första två kapitel.