Michael HåkanssonUniversitetslektor
Om mig
Jag är anställd som universitetslektor i Didaktik på Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.
Mitt övergripande forskningsfokus är didaktiska frågor (undervisning och lärande) och utveckla elevernas politiska literacitet i relation till undervisning för hållbar utveckling och specifikt när undervisningen innefattar kontroversiella politiska och hållbarhetsfrågor.
Jag undersöker förhållanden mellan miljö- och hållbarhetsutbildning (ESE/ESD), demokratisk pluralism, kontroversiella frågor (politiska konflikter) och förkroppsligande (estetik) och hur dessa fyra delar utgör en pedagogisk praxis i undervisning för hållbar utveckling.
Min teoretiska och metodologiska utgångspunkter är de amerikanska pragmatisterna, främst John Dewey, den belgiska politiska filosofen Chantal Mouffes teori om agonistisk pluralism, den franska filosofen, antropologen och sociologen Bruno Latour och den franska utbildningssociologen och filosofen Michel Aldaheff-Jones. Jag har erfarenhet av att samla in data genom videoinspelning, intervjuer och texter och tillämpar framför allt en transaktionell analysmetod som grundar sig i de amerikanska pragmatisterna och den senare Wittgenstein.
Noterbart är jag mycket tacksam för att både ha samarbetat med och samarbetar med professionella och mycket skickliga forskare såsom professor Jim Garrison, professor Leif Östman, professor Katrin Van Poeck, professor Danny Wildemeersch och professor Jeppe Læssøe.
Min avhandling är inom vetenskapsområdet Didaktik. I den undersökte jag undervisning och lärande av den politiska dimensionen inom miljö- och hållbarhetsutbildning (ESE). Avhandlingen bidrar med två analytiska didaktiska modeller hur "det politiska" hanteras i undervisningen: Politisk tendens och Politiskt ögonblick. Den första visar olika sätt på vilka den politiska dimensionen av hållbarhetsfrågor förekommer i pedagogisk praxis och den andra fördjupar det sättet som jag kallar Politiskt ögonblick. Från dessa modeller har jag utvecklat en tredje modell som åskådliggör fenomenet ’politisk övertygelse’ i undervisning för hållbar utveckling.
Jag är en aktiv medlem i forskningsgruppen Pedagogisk och didaktisk forskning om medborgarkompetenser (ERICC) vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Forskningsgruppen definierar kompetens som förvärv och mobilisering av kunskap, färdigheter, attityder och värderingar genom en process med reflektion, förväntan och åtgärder för att möta komplexa krav för att utveckla de sammanhängande kompetenserna för att bredda, fördjupa och utveckla pluralistisk demokrati.
Vidare deltar jag i flera forskningsgrupper. En av dem är TePlab undervisningens praktik, som har sitt fysiska säte vid Uppsala universitet: https://www.edu.uu.se/forskning/didaktik/teplab/. TePlab studerar och utvecklar undervisningspraktiker i formella och icke-formella sammanhang. Forskningens mål är att öppna upp den så kallade svarta lådan, dvs att synliggöra och skapa kunskap om det faktiska arbete som en lärare eller facilitator utför – i såväl planeringen, undervisningen och efterarbetet – och dess konsekvenser för elevers eller deltagares lärande.Samtidigt korsar TePlab gränser, såväl geografiska, disciplinära, teoretiska osv. Det är en forskningsmiljö som samlar medlemmar från Uppsala universitet, Ghent University, Stockholms universitet och Malmö University. Teplab är också starkt engagerad i vetenskapliga samarbeten i många projekt och nätverk.
Jag ingår i två vetenskapliga nätverk samordnade av Professor Katrien Van Poeck vid Gent University: "Sedwise: Sustainability Education-Teaching and Learning in Taced Socio-Ecological Problems" och "Public Pedagogy and Sustainability Challenge", som samlar ledande forskare inom utbildning och utbildningar och Hållbar utveckling från universiteten i Cambridge, Uppsala, Rhodos, Aarhus, Göteborg, Wageningen, Monash, Saskatchewan, Örebro, Stockholm, Oslo, Umeå, Leuven, Södertörn och Gdańsk. Dessa nätverk pågår och jag har tillsammans med professor Jeppe Læssøe och Danny Wildemeersch publicerat artiklar med spatiotemporala tillvägagångssätt som kombinerar Dewey's och Aldaheff-Jones-konceptet för rytm och rollen för estetik i både formella och icke-formella inlärningsinställningar.
Vidare så granskar jag manuskript inskickade till akademiska tidskrifter, främst Environmental education research (EER).
På institutionen har jag koordinerat skapandet av två kurser inom undervisning för hållbar utveckling: "Utbildning för hållbar utveckling" som vänder sig till dem som har hållbar utveckling som del i sin profession och "Leda lärande för hållbar utveckling för skolledare - uppdragsutbildning" som alltså vänder sig till skolledare på alla nivåer i det svenska utbildningssystemet.
Slutligen har jag en bakgrund som grundskolelärare och är kvalificerad att undervisa i samhällsvetenskap, historia, religion och geografi. Jag undervisade i 12 år på högstadiet i Stockholm stad och Uppsala kommun.