Mårten SnickareProfessor
Om mig
Jag är professor i konstvetenskap och har undervisat och forskat på Stockholms universitet sedan 2006. Dessförinnan arbetade jag i museivärlden, bland annat som intendent för teckningssamlingen på Nationalmuseum. Från den tiden bär jag med mig ett starkt intresse för museer, utställningar, föremål och materialitet. Barocken är en annan viktig utgångspunkt i min forskning och undervisning, som historisk epok men också som en alternativ strömning genom konsthistorien, ända in i samtidskonsten. 2014 medverkade jag i utställningen Barockt på Kulturhuset i Stockholm, där 1600-talskonst från Nationalmuseum mötte svensk och internationell samtidskonst. På senare år har jag framförallt intresserat mig för Sveriges koloniala historia och de sätt på vilka den visualiserats och materialiserats i konst, samlande och museer.
Min undervisning har varit koncentrerad till avancerad nivå. Jag utvecklade vårt internationella masterprogram i konstvetenskap och ger årligen kurser om performativitet och om postkolonial teori för svenska och internationella masterstudenter. Vidare ingår jag i styrgruppen för masterprogrammet i Kritiska studier och undervisar där om kritikens praktiker. Som forskningssamordnare och studierektor för forskarutbildningen ansvarar jag för det högre seminariet i konstvetenskap.
Forskning
Min forskning kretsar kring barocken som stil, historisk epok och transhistorisk kategori. I ett forskningsprojekt om barockens performativitet undersökte jag hur människor i 1600-talets Europa formade sin identitet och världsbild i samspel med konst och arktitektur. Projektet resulterade i antologin Performativity and Performance in Baroque Rome, Ashgate 2012, och en rad artiklar. Jag har också forskat och skrivit om barockens aktualitet i vår tid; hur det kommer sig att barock de senaste decennierna blivit en allt viktigare referens i konst, kritik och populärkultur.
Under senare år har min forskning framförallt handlat om visuella och materiella spår av Sveriges koloniala historia, från 1600-talet till idag. I synnerhet intresserar jag mig för föremål som förvärvats av svenska kolonisatörer och införlivats i museer och andra samlingar. Vad händer när föremål på detta sätt koloniseras? Hur kan vi hantera det faktum att svenska museisamlingar i så hög grad bygger på kolonialism. För närvarande arbetar jag med en monografi om sådana koloniala föremål, deras historier och möjliga framtider.
Publikationer
I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
-
A Productive Conflict
2017. Mårten Snickare. Architectures of Festival in Early Modern Europe, 11-25
Kapitel -
Performativitet
2017. Malin Hedlin Hayden, Mårten Snickare.
Bok (red)Vad betyder performativitet? Och vad innebär det att tala om något som performativt? Den här läroboken vill klargöra och kritiskt belysa ett viktigt men ibland svårfångat begrepp.
Bokens bidrag tar upp konkreta tolkningssituationer och visar på direkta tillämpningar av begreppet. Genom att lyfta fram konstverk och andra bilder från olika historiska perioder och sammanhang visar vi hur performativitet är ett mångsidigt och användbart begrepp vid bildtolkning. Syftet är att förmedla den kritiska potential ett begrepp har när det aktiveras i relation till olika studieobjekt.
Boken riktar sig i första hand till studenter i konstvetenskap och andra ämnen där frågor om visualitet och visuella praktiker är centrala. Utgångspunkten är att boken inte bara ska ge en teoretisk förståelse av begreppet utan framförallt peka ut vägar och möjligheter till praktisk tillämpning.
-
Gränsöverskridandets estetik
2015. Mårten Snickare. Hedvig Eleonora, 75-85
Kapitel -
Gränser och gränsöverskridanden
2014. Mårten Snickare. Barockt, 10-21
Kapitel -
Kontroll, begär och kunskap
2014. Mårten Snickare. RIG 97 (2), 65-77
ArtikelDiscipline, Desire, and Knowledge. The Colonial fight over Goavddis
This article deals with goavddis (ceremonial Sami drums) as objects at the centre of colonial struggle between Swedish officials and the Sami in the decades around 1700. For the Sami, goavddis were a matter of cultural and religious identity, and of the relation between the profane and the sacred; they were aesthetic objects whose meaning and power was actualized in ritual and musical performances. For the colonizers, the goavddis were caught up in ambivalent acts of discipline and desire. As instruments for heathen practice they were confiscated by Swedish officials and clergy in a systematic, often brutal, effort to discipline the Sami population and conform it to the Orthodox Lutheran State church. At the very same time, however, they became desirable collectibles among the Swedish and European elites. The need to destroy and the desire to possess – so this article claims – were two sides of the same coin. It was about taking control of the goavddis, subordinating them to the gaze of the colonizer, and ranging them under a colonial system of knowledge.
-
Performativity and performance in baroque Rome
2012. Mårten Snickare, Peter Gillgren.
Bok (red) -
How to Do Things with the Piazza San Pietro
2012. Mårten Snickare. Performativity and Performance in Baroque Rome, 65-83
KapitelTaking the Piazza San Pietro as a point of departure, this article explores the possible relationship between performativity and Baroque architecture. Can the concept of performativity serve as a useful tool for the interpretation of Baroque space? Can it contribute to our understanding of the architectural discourse in the seventeenth century? A hypothesis is that the interpretative strategies enabled by the concept of performativity bear some affinity to the ways in which architecture was experienced, conceived of, and theorized in the seventeenth century.
-
Body, movement, space
2012. Mårten Snickare. Show time, 60-69
Kapitel -
Paradoxes, Folds and Transgressions
2012. Mårten Snickare. Konsthistorisk Tidskrift 81 (1), 31-49
ArtikelThe affinity between contemporary aesthetics and the historical baroque has been pointed out by a number of scholars and theorists during the last few decades; some theorists have even proposed "neo-baroque" as a more apposite and productive catchall term than "postmodernism" when it comes to defining and naming contemporary aesthetics. In this article I claim that the concept of "neo-baroque", as theorized by e.g. Omar Calabrese and Gilles Deleuze, not only is of relevance for the contemporary aesthetical discourse, but that it also might shed new light on baroque art in general, and the art of Bernini in particular. I further suggest a direction for a historical understanding of the affinity between baroque and contemporary aesthetics.
-
De la procession à l'oeuvre d'art totale
2012. Mårten Snickare. Les funérailles princières en Europe XVIe-XVIIIe siècle, 335-353
Kapitel -
The King's Tomahawk
2011. Mårten Snickare. Konsthistorisk Tidskrift 80 (2), 124-135
ArtikelIn a showcase at the Museum of Ethnography in Stockholm a tomahawk is displayed, made in eastern North America and dated back to the seventeenth century. Besides being a precious and unusually well-preserved example from its time, of the material culture of Native Americans, it is also incorporated in a narrative on cultural encounters and transactions, and on Sweden's colonial past. Already in the 1680's the tomahawk was on display in the Royal armory in Stockholm. It thus suggests that the young nation shaped its self-image not only in relation to other European nations, but also to the world outside of Europe. Taking possession of the world, materially as well as mentally, was an important part of the construction of a national identity. In this article I approach the tomahawk from two interrelated angles. An outline of the specific historical circumstances in which meaning and value was attached to the tomahawk will be followed by a discussion of the rhetoric of display, and of the concrete display situations in which the tomahawk has been involved, from the seventeenth-century until today.
-
Konst och makt under stormaktstiden
2011. Mårten Snickare. Sveriges historia: 1600-1721, 77-83
KapitelI texten visas hur konst och arkitektur i stormaktstidens Sverige producerades och brukades i ett nära samspel med politiska skeden och en hierarisk samhällsstruktur. I synnerhet framhålls hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahls verksamhet, Nicodemus Tessin d.y:s arbete med Stockholms slott och det stora planschverket Suecia Antiqua et Hodierna, tillkommet på initiativ av Erik Dahlbergh.
Visa alla publikationer av Mårten Snickare vid Stockholms universitet