Profiles

Niklas Eriksson (foto: Astrid Arnshav)

Niklas Eriksson

Forskare

View page in English
Arbetar vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur
E-post niklas.eriksson@ark.su.se
Besöksadress Wallenberglaboratoriet, Lilla Frescativägen 7
Rum 318
Postadress Institutionen för arkeologi och antikens kultur 106 91 Stockholm

Om mig

Niklas Eriksson (f. 1976) är docent vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet.

Min forskning har i stor utsträckning utgått från skeppsvrak. I Östersjöns bräckta vatten kan bevara sjunkna skepp i århundraden, som intakta stående byggnader fast på havets botten. Jag har sökt efter inspiration från hur forskare från olika discipliner analyserat hus, borgar, landskap och andra byggda miljöer med avseende på rumsindelning, bruk, rörelsemönster och vardagliga praktiker. Arbetet har bland annat mynnat ut i doktorsavhandlingen Urbanism under Sail: An Archaeology of fluit ships in Early Modern Everyday Life, som lades fram 2014.

Efter disputationen hade jag en första postdokanställning inom projektet Ships at War - Early Modern Maritime Battlefields in the Baltic, som finansierades av Östersjöstiftelsen och som var förlagt vid Södertörns högskola. Jag medverkade i flera arkeologiska undersökningar av vrak efter krigsfartyg och skrev även boken Riksäpplet: arkeologiska perspektiv på ett bortglömt regalskepp (2017, Nordic Academic Press). I boken går jag igenom hur historieskrivningen kring flottans nederlag under skånska kriget påverkat marinarkeologin kring Riksäpplet och andra vrak. Utöver att undersöka vrakplatsen använde jag mig i stor utsträckning av föremål i museisamlingar.

Under 2017-18 hade jag en andra postdokanställning, denna gång genom CEMAS - Centrum för maritima studier - som är ett samarbete mellan Statens maritima och transporthistoriska museer och Stockholms universitet. Inom ramen för denna postdok fokuserade jag på hur det tidigmoderna landskapet utmed farlederna gestaltats och organiserats med avseende på kontroll över passerande farkoster och människor.  Empirin består av spår som avsatts i landskapet, på öarna och på sjöbottnen som tillsammans med historiskt kartmaterial och skriftligt arkivmaterial, bildar en ganska god uppfattning om hur farleden gestaltats, använts och omdanats över tid. Det hela kommer att resultera i en bok, vars manus är under utarbetande.

Jag har varit involverad i och publicerat många olika marinarkeologiska underökningar, bland annat Mars (1564), Resande mannen (1660) och Svärdet (1676), ”Spökskeppet”, Anna Maria, ”Jutholmsvraket” och andra. Sedan några år tillbaka har jag i större utsträckning kommit att intressera mig för skriftliga källor och arkivforskning, vilket bland annat resulterade i att jag kunde identifiera det så kallade ”Dalarövraket” som flottans struss Bodekull.

Sedan februari 2019 är jag anställd för att påbörja ett större översiktsverk kring Den svenska skeppsarkitekturens historia. Tanken är att initialt göra ett antal delstudier som behandlar olika teman eller källmaterial. Bland annat planeras delstudier kring baltiska och ryska influenser inom svenskt skeppsbyggeri, liksom studier kring skulpturer, fartygsornament och votivskepp. Utöver detta så ingår jag i en projektgrupp som tillsammans med bland annat Södertörns högskola, Lunds universitet och Blekinge museum undersöker vraket efter kung Hans skepp Gribshunden, som förliste utanför Ronneby 1495.  

Podd om Riksäppletboken: https://podtail.com/podcast/sjohistorisk-podd/sjohistorisk-podd-om-regalskeppet-som-glomdes/

Föredrag om vraket efter Resande mannen: https://www.youtube.com/watch?v=Gu7pHDhYbTo&t=41s

 

Publikationer i urval, se även https://su-se.academia.edu/NEriksson

 

Monografier

Eriksson, N. 2017, Riksäpplet: arkeologiska perspektiv på ett bortglömt regalskepp, Lund: Nordic Academic Press. (refereegranskad via Kriterium).

Eriksson, N. 2014. Urbanism under Sail: An Archaeology of fluit ships in Early Modern Everyday Life, Södertörn Doctoral Dissertations 95.

Refereegranskade artiklar och bokkapitel.

Eriksson, N. 2018, A New View of the ‘Edesö Wreck’: identifying the Swedish naval vessel Bodekull, built 1659–1661 and sunk 1678 from written sources, The International Journal of Nautical Archaeology, 47:2, pp. 391-404.

Eriksson, N. 2018, Trupptransporten som blev en mjölskuta: identifieringen av ”Dalarövraket” som flottans fartyg Bodekull (1661-1678), Forum Navale, 74, s. 12-52.

Eriksson, N. 2017, The ship Riksäpplet and the introduction of English naval architecture in Sweden in the 17th century, Post-Medieval Archaeology, vol. 51:2

Eriksson, N. & Rönnby, J. 2017. Mars (1564): the initial archaeological investigations of a great 16th-century Swedish warship, International Journal of Nautical Archaeology, vol 46:1, s. 92-107.

Eriksson, N., 2015, Fragment av stormaktens försvarspolitik: Skulpturerna från regalskeppet Riksäpplet, sjösatt 1661, I Finskt museum 2013-2015, s. 173-189.

Eriksson, N., 2015, Lodging in a fluitship; the material setting of everyday life on board Anna Maria of 1694, Journal of Maritime Archaeology, 10:1, s. 45-63.

Eriksson, N., 2014, The Edesö Wreck: the hull of a small, armed ship wrecked in the Stockholm archipelago in the latter half of the seventeenth century, International Journal of Nautical Archaeology, 43.1, s. 103–114.

Eriksson, N., 2014, Seglande halsgavelhus: om skulpturer på flöjtskepp i Sverige och Nederländerna under tidigmodern tid, Historisk tidskrift, 134.3, s. 385-408.

Eriksson, N., 2012, The Lion Wreck: a survey of a seventeenth -century Dutch merchant ship – an interim report, International Journal of Nautical Archaeology, 41.1, s. 17-25.

Eriksson, N. and Rönnby, J. 2012. ‘The Ghost Ship’. An Intact Fluyt from c.1650 in the Middle of the Baltic Sea, International Journal of Nautical Archaeology, 41.2, s. 350-361.

Eriksson, N., 2010. Between Clinker and Carvel: Aspects of hulls built with mixed planking in Scandinavia between 1550 and 1990, Archaeologia Baltica, 14:2, s. 77-84.

Diverse

Eriksson, N. 2017, Eftermedeltida skeppsvrak: reflektioner kring marinarkeologi och historisk arkeologi med exempel från Östersjön, I: Uldum, O. & Sylvester, M. Nordisk marinarkæologi fast forankret, Rudkøbing:Langelands Museum, s. 101-116

Eriksson, N. 2017. Svärdet (1663-1676) - ett regalskepp byggt på holländskt manér, META historiskarkeologisk tidskrift, s. 7-26.

Eriksson, N., 2016, The architecture of a great 16th century warship: results from the initial surveys of Mars (1564), Proceedings from IKUWA V, Carthagena

Eriksson, N. 2016. Gribshunden (1495): vraket efter ett medeltida kravellskepp, Marinarkeologisk tidskrift, nr 1, s. 4-10

Eriksson, N. 2015. Archaeology of complete ships: on the potential of well-preserved wrecks of 17th century merchant fluyts in the Baltic Sea, In. Tripati, S. (ed.) Shipwrecks around the World: Revelations of the past, New Delhi: Delta Book World , 2015, s. 176-192.

Eriksson, N., 2014. Det stolta skeppet, I. Arnshav, M. (red.) Svenska sjömanstatueringar, Stockholm: Medströms bokförlag, 2014, 73-87

Eriksson, N., 2013, Sailing, sleeping and eating on board seventeenth century ships: Tapping the Potential of Baltic Sea shipwrecks, with regard to the Archaeology of Space, In: Adams, J. & Rönnby, J. (eds. ) Interpreting Shipwrecks: Maritime Archaeological Approaches, Southampton: Highfield Press, s. 97-109.

Eriksson, N., 2012, Recording a large Three-dimensional ship-structure – thoughts rendered from the Dalarö-wreck project, In: J.C. Henderson (ed.) Beyond Boundaries. The 3rd International Congress on Underwater Archaeology, IKUWA 3, London 2008. RGK, s. 193-198.

Eriksson, N. 2012. Vad ryms i begreppet halvbildning? I Burman, A & Sundgren, P. (red.) Svenska bildningstraditioner, Göteborg: Daidalos, s. 155-167

Eriksson, N. 2013. Resande mannen: ett vrak med potential, Marinarkeologisk tidskrift, nr 3, 19-25.

Eriksson, N. 2011. Sjöhästen: Snau, brigg eller både och?, Marinarkeologisk tidskrift, nr 1, 15-18.

Eriksson, N. 2008. En fartygslämning från slutet av 1500-talet i Selångersån : arkeologisk förundersökning : Medelpad, Sundsvalls kommun, Sundsvalls socken, Statens maritima museer, Arkeologisk rapport; 2008:8

 

Senast uppdaterad: 17 maj 2019

Bokmärk och dela Tipsa