Stockholms universitet

Sophie Yvert HamonDoktorand

Om mig

Jag är doktorand i franska och specialiserade mig på studien av tidigmoderna texter från 1500- och 1600-talet. Mitt projekt går ut på att analysera religiösa kontroverser i dåvarande Frankrike med fokus på den reformerta författaren Philippe Duplessis-Mornay. Den preliminära titeln på min avhandling är Réunir et distinguer. Philippe Duplessis-Mornay et la controverse de l’eucharistie.

Jag har studerat i Frankrike och i Sverige och har följande examina:

2013: Magisterexamen i franska, Stockholms Universitet.

2010: Lärarexamen för gymnasieskolan (inriktning historia, specialisering franska), Högskolan Dalarna.

2002: Diplôme d'Études Universitaires Générales de Lettres et Langues, spécialisation Anglais (2 år som motsvarar i huvudsak svensk högskoleexamen i engelska), Université François Rabelais, Tours, Frankrike.

1999: Maîtrise d'Histoire (4 år som motsvarar i huvudsak svensk magisterexamen med ämnesdjup. Huvudämnet är historia.), Centre d’Études Supérieures de la Renaissance, Université François Rabelais, Tours, Frankrike.

Jag är legitimerad gymnasielärare i franska och i historia och min undervisningserfarenhet sträcker sig från grundskolan till universitetet.

Undervisning

Jag är legitimerad gymnasielärare i franska och i historia och min undervisningserfarenhet sträcker sig från grundskolan till universitetet.

Undervisning på universitet och högskola:

  1. Stockholms universitet
  • Franska: Förberedande kurs (Hörförståelse och muntlig framställning 2: Uttalsstöd / Språkstudion samt Vokabulär och uttal)

  • Franska I, Muntlig kommunikation

  1. Högskolan Dalarna
  • Franska: Grundläggandekurs
  • Franska: Muntlig språkfärdighet
  • Franska: Skriftlig språkfärdighet I
  • Franska: Kultur och samhälle I och II
  • Franska: Aktuell fransk samhällsdebatt
  • Franska: Det franska språket idag
  • Pedagogiskt arbete III (handledning)

 

Forskning

  • Med inriktning mot lingvistik/diskursanalys, studerar jag tidigmoderna texter (1500- och 1600-talet). Min forskning är orienterad mot relationerna mellan den katolska majoriteten och den protestantiska minoriteten i dåvarande Frankrike, med fokus på publikationer inom teologi. Mitt projekt går ut på att studera ethos, ”samspelet med den Andre”, och argumentationen i religiösa kontroverser mellan den reformerta teologen Philippe Duplessis-Mornay och hans katolska motståndare. Jag analyserar bland annat användningen av personliga pronomen i olika texter av Duplessis-Mornay, såväl längre verk som kortare texter. Den preliminära titeln på min avhandling är Réunir et distinguer. Philippe Duplessis-Mornay et la controverse de l’eucharistie.
  • Min magisteruppsats i historia (1999) har titeln: Genèse d'un ouvrage de controverse religieuse: une étude des citations du Traité de l'Eucharistie de Philippe Duplessis-Mornay (Uppkomsten av en religiös kontrovers - en studie av citaten i Philippe Duplessis-Mornays traktat om nattvarden). I den studien undersökte jag hur man bygger upp en teologisk text och använder citat i syfte att övertala läsaren. Trots att studiens ram var historia använde jag metoder hämtade från diskursanalys och textlingvistik. Jag studerade systematiskt användningen av citat: varje citat analyserades både individuellt och i relation till de andra samt till texten i stort. Korpusen omfattade första kapitlet av Duplessis-Mornays traktat om nattvarden (1604).
  • Min magisteruppsats i fransk språkvetenskap (2013) var mer renodlat diskursanalytisk. Titeln är: Ethos et représentation de l’Autre dans le discours de controverse religieuse de Philippe Duplessis-Mornay. Étude de l’emploi des pronoms dans la préface de deux éditions du Traité de l’eucharistie (1598/1604). I den studien undersökte jag hur användningen av personliga pronomen avspeglar och bidrar till skapandet av Duplessis-Mornays ethos samt definierar den Andres status (den Andre kan omfatta läsaren och/eller andra personer). Jag gjorde en jämförelse av förorden till två olika upplagor av Duplessis-Mornays traktat om nattvarden (1598 och 1604).
  • Att arbeta med äldre texter förutsätter en reflexion kring texternas produktions- och spridningsvillkor samt tillgänglighet av dessa källor/materialet idag. Därför intresserar jag mig för materialbibliografi (bibliographie materielle på franska) dvs. relationen mellan texten och dess materiella medium. I en mindre uppsats (1999) analyserade jag 18 exemplar av Duplessis-Mornays traktat om nattvarden (sex olika upplagor mellan 1598 och 1604): dess omslag, format, utgåva, tryckning, samt vilka tryckare och bokförläggare bidrog till att skapa böckerna.
  • För övrigt intresserar jag mig för språkdidaktik. Mitt lärarexamensarbete (2010) har som titel: Le Petit Prince på franska. En undersökning om att läsa litteratur inom moderna språk, franska, på grundskola senare år. I den studien fokuserade jag bland annat på andraspråkinlärning och lässtrategier. Dessutom reflekterade jag över hur ämnesövergripande aktiviteter främjar lärande.

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Stratégies de désignation dans le discours politique catholique et protestant pendant les guerres de religion

    2019. Sophie Yvert-Hamon. Bergen Language and Lingustics Studies 10 (1)

    Artikel

    The purpose of this paper is to analyze the strategies of designation in the political discourse of Huguenots on the one hand, and Ultra-Catholics on the other hand, during the period preceding and following the conversion of Henry IV (1593). Using Discourse Analysis as a theoretical and methodological framework, this study focuses on how the different actors (parties, the King) are presented in these discourses.

    The corpus is composed of two texts, both published in 1593. The first one is by the Duke of Mayenne, leader of the Catholic League, and aims to reunify all Catholics within the kingdom in order to annihilate Protestantism. It is written before the conversion of Henry IV to Catholicism and expresses the frustration of Ultra-Catholics at having a protestant king. The second text is by Philippe Duplessis-Mornay on behalf of the Huguenots’ political assemblies. It is a letter addressed to King Henry IV just after his conversion to Catholicism in 1593. This letter expresses the frustration of Huguenots as their protector converted to Catholicism. Analyzing the use of referential expressions according to the constructivist conception of the reference developed by Apothéloz and Reichler-Béguelin (1995), this study considers the referents as discourse-objects and the talking subject as acting on these objects. The study is qualitative and examines the different functions (argumentative, social, polyphonic) of the categorizations and recategorizations in order to underscore the discursive strategies of the authors. This paper argues that there are similarities in the way the different actors are presented in the two texts but that the perspective is essentially religious in the text by the Catholic League whereas the perspective is more political in the text by the Huguenots.

    Läs mer om Stratégies de désignation dans le discours politique catholique et protestant pendant les guerres de religion
  • The Place of Truth in Religious Controversies

    2019. Sophie Yvert-Hamon.

    Konferens

    The purpose of this paper is to analyse the tension between two conceptions of truth in the discourse of the religious controversies after the French Wars of Religion: truth conceived of as a certainty and truth conceived of as a quest.

    The regulated coexistence of Catholics and Protestants in accordance with the Edict of Nantes (1598) fails to resolve the tensions between the two confessions, as attested by the numerous texts of religious controversy published under the Peace. In this war of words, in which each side tries to convince members of the other side to change their opinion and confession, the protagonists do not consider each other as trustworthy. Theologians are thus faced with the problem of achieving credibility and truth holds a central place in their discourse: it may be problematised, presented as a principle, advanced as an argument or aimed as an objective. The controversy shakes the conception of truth as incontestable, as well as the borders between orthodoxy and heterodoxy.

    In 1598, the Protestant Philippe Duplessis-Mornay publishes the Traité de l’eucharistie. The treatise addresses one of the most pervasive topics of contention between Catholics and Protestants and prompts many other publications from the other side. The corpus chosen for the study is composed of the preface of the 1604 edition of the treatise. Using Discourse Analysis as a theoretical and methodological framework, this study focuses on the different uses of the term truth, as well as related terms (true, really, truly…), metaphors, opposites (error, untruthfulness) in order to understand the axiological organisation of the author. Two conceptions of truth are distinguished: truth as a certainty and truth as a quest. In the first perspective, the controversy furthers a power struggle in which the adversary is subjected to the division truth-error/untruthfulness. In the second perspective, the controversy seems to unify the protagonists in a common search for truth and a possible conciliation.

    Läs mer om The Place of Truth in Religious Controversies
  • L'emploi des pronoms je, nous et vous dans le discours de controverse religieuse en France après les guerres de religion

    2015. Sophie Yvert-Hamon. Studii de Lingvistica (5), 129-154

    Artikel

    This study explores the ethos, the representation of the Other and argumentation in the discourse of religious controversy between Catholics and Protestants in the sixteenth and seventeenth centuries in France. During the period following the Wars of Religion, which is characterized by a regulated coexistence of the two religions in accordance with the Edict of Nantes (1598), a significant increase in the number of publications relating to religious controversy is observed, as the fight is displaced to a discursive level. The corpus for this study is composed of several publications by the Protestant Philippe Duplessis-Mornay. Using the framework of Discourse Analysis, our study makes a systematic survey of the personal pronouns in the texts written by the author in order to analyze his discursive strategies. The purpose of this study is to contribute to exploring a new corpus for discourse analysis as well as to further our understanding of religious controversies.

    Läs mer om L'emploi des pronoms je, nous et vous dans le discours de controverse religieuse en France après les guerres de religion

Visa alla publikationer av Sophie Yvert Hamon vid Stockholms universitet