Sofia Pereswetoff-MorathUniversitetslektor
Om mig
Jag är universitetslektor i nordiska språk. Mina intressen är nordisk filologi, digital humaniora, vikingatida och medeltida epigrafik, grafematik, historisk sociolingvistik, namnforskning och runforskning. Mitt specialintresse är runor. Jag disputerade 2017 på en runologisk avhandling, ”Vikingatida runbleck: läsningar och tolkningar”. Denna kom först ut på svenska 2017 och därefter på engelska 2019 i Kungl. Gustav Adolfs Akademiens för svensk folkkultur skriftserie. Till avhandlingen hör en katalog som utkom digitalt två gånger (2017 och 2019) och därefter trycktes 2021. Min avhandling har uppmärksammats med flera priser: Otto von Friesens pris; pris ur Torsten Janckes minnesfond och pris från Svenska Akademien.
Undervisning
Jag undervisar mest inom programmet Nordiska språk med historisk inriktning, på både grundnivå (Vikingatida texter, Den medeltida svenskan) och fortsättningsnivå (Ortnamn, Personnamn, Urnordiska). På avancerad nivå har jag hand om kurserna Runforskning och Namnforskning. Jag handleder även kandidat- och magisteruppsatser.
Under hösten 2023 undervisade jag på följande kurser:
Gotiska (NS3046)
Fornisländska (NS2014)
Sociolingvistik, språkhistoria och grannspråk (US116G)
Framträdande och retorik (NS137U)
Svenska språkets struktur (US113G)
Språkanalys med svensk fonologi och grammatik (US116G)
Under våren 2024 undervisar jag på följande kurser:
Svenska språkets struktur (US113G)
Framträdande och retorik (NS137U)
Språkanalys med svensk fonologi och grammatik (US116G)
Sociolingvistik, språkhistoria och grannspråk (US116G)
Nordiska språk – uppsats (NS2041)
Forskning
Projekt jag har deltagit i
Jag har deltagit i flera internationella runologiska projekt, bl.a. följande:
2013–2014 som medarbetare (fellow) i projektet Reading and interpreting runic inscriptions: the theory and method of runology vid Centre for Advanced Studies i Oslo
2017–2019 som medarbetare i projektet Evighetsrunor vid Uppsala Universitet och Riksantikvarieämbetet
2019–2021 som postdokforskare i projektet Runische Schriftlichkeit in den germanischen Sprachen vid Niedersächsische Akademie der Wissenschaften zu Göttingen
Projekt som jag förestår
1. Svenska runstenar för allmänheten
Projektet ligger inom ramarna för digital humaniora och runforskning och dess syfte är tudelat: dels att vinna ny kunskap om svenska runstenars skick och placering, dels att göra Sveriges runstenar tillgängliga och synliga för allmänheten genom att skapa en smidig applikation som visar vilka runstenar som finns i användarens närhet.
2. Forngutniskt personamnskick i gotländskt epigrafiskt material från vikingatid till senmedeltid
Projektet ligger i gränslandet mellan runforskningen och namnforskningen och dess vetenskapliga bidrag är därför också dubbelt och är dels runologiskt, dels onomastiskt. Syftet är att verifiera och tolka osäkra namnbelägg på gotländska gravstenar (både inskrifter med latinska bokstäver på latin eller tyska och runinskrifter på forngutniska). Målet är att presentera det forngutniska namnskicket på ett systematiskt sätt. Forskningsfrågorna som aktualiseras inom projektet är många: namnbildningsprinciper (förkristna variationsnamn gentemot inlånade kristna namn), namn i språkkontakt (här mellan latin, forngutniska och tyska), namnanpassning, namn och tvåspråkighet och många fler.
Publikationer i urval
För de övriga publikationerna se min profil på Academia.edu. Där kan man även ladda ner alla mina publikationer gratis.
Böcker
2021 Vikingatida runbleck. Katalog. (Runrön 21:2) Uppsala: Uppsala Universitet, Inst. för nordiska språk.
2019 Viking Age Runic Plates. Readings and Interpretations. Translated from Swedish by Mindy MacLeod. (Acta academiae regiae Gustavi Adolphi CLV & Runrön 21). Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs akademien för svensk folkkultur och Uppsala universitet, Inst. för nordiska språk
Artiklar och kapitel
2024 Två bennålar från kv. Trädgårdsmästaren 9–10, Sigtuna. Futhark. International Journal of Runic Studies, 13, s. 55–78.
2022 Corpus Editions of Runic Inscriptions from Eastern Europe and the Byzantine Empire. Futhark. International Journal of Runic Studies, 12, s. 111–116.
2022 Amuletter som talar och tiger. Om runbleck från Uppland. Tyde den som kan: En upptäcktsfärd bland Upplands runstenar. Red.: Torun Zachrisson och Magnus Källström. Uppsala, Upplandsmuseet, s. 162–177.
2020 En ny tolkning av Birka-amuletten. Futhark. International Journal of Runic Studies, 11, s. 85–118.
2017 Finns det runor på näverremsan från Smolensk? Scandinavica, 15:2, s. 181–192.
Forskningsprojekt
Publikationer
I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
-
Amuletter som talar och tiger: Om runbleck från Uppland
2022. Sofia Pereswetoff-Morath. Tyde den som kan, 162-177
Kapitel -
Corpus Editions of Runic Inscriptions from Eastern Europe and the Byzantine Empire
2022. Sofia Pereswetoff-Morath. Futhark 12, 111-116
ArtikelThe runic inscriptions from Eastern Europe lack a dedicated corpus edition, but here the best attempts to describe these inscriptions are discussed. Unfortunately, the main work in this field, Elena A. Mel′nikova’s Skandinavskie runičeskie nadpisi (‘Scandinavian runic inscriptions’), lacks a clear method for distinguishing between runic, rune-like and non-runic inscriptions. For this reason, many of its inscriptions should be treated with great caution and some are here deemed not to be runic.
-
En nytolkning av Birka-amuletten
2021. Sofia Pereswetoff-Morath. Futhark 11, 85-118
ArtikelThe aim of this paper is to provide a new reading and interpretation of the runic inscription on a silver capsule pendant from Birka which has been dated to the early Viking Age, 775–900 CE. It was found in a female grave and in the runological literature is conventionally known as the Birka amulet. The circumstances of the find are first discussed in order to establish the exact location of the pendant in the grave. This is followed by a discussion of the possible identity of the woman in the grave and the possible location of the amulet on her body. As regards the function of the pendant, it has been determined that it was repurposed from another object in order to serve as a scent box and it was at that time that the runic inscription was carved on the reverse side. Earlier readings and interpretations are then discussed, followed by an analysis of the reading order of the inscription. A new reading based on three separate examinations with stereo microscope is subsequently suggested and illustrated with photographs. To conclude, having established both reading order and reading, a new interpretation is suggested for the entire inscription.
Visa alla publikationer av Sofia Pereswetoff-Morath vid Stockholms universitet