Om mig

Med avhandlingen Creating Creation: Readings of Pasternak's Doktor Zhivago (urn:nbn:se:su:diva-69527) disputerade jag 2001 vid Stockholms universitet och blev 2011 docent här. Jag har även arbetat vid Uppsala universitet (Institutionen för moderna språk 2002–2007, Centrum för Rysslandsstudier 2012–2015). Min forskning har tidigare rört främst rysk modernistisk poesi och prosa (Pasternak, Tsvetaeva, Bulgakov), men har på senare år kommit att rikta in sig på skönlitterär översättning som kulturfenomen i den ryska kontexten med fokus på sovjettiden. I övrigt har jag intresserat mig för modern ukrainsk litteratur och har även översatt en del både poesi och prosa (t.ex. i tidskriften 10-tals Ukraina-nummer  17/18, 2014). Jag är auktoriserad translator från ryska till svenska.

Avslutade forskningsprojekt

Forskningsprojektet ”Totalitarism och översättning: kontroll och konflikt i sovjetiska översättningspraktiker 1932–1953” (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond 2009–2011) hade som mål att etablera litterär översättning som forskningsobjekt inom området Stalintidens kultur. Nyare översättningsvetenskapliga perspektiv användes för att analysera ett stort historiskt källmaterial som jag samlat in under arkivarbete i Moskva. Analys av periodens översättningsdiskurs kombinerades med studium av några viktiga praktiker. Särskilt undersökte jag det omfattande bruket av indirekta praktiker, i synnerhet  den s.k. podstrotjnik-översättningen, som ett institutionaliserat ”kreativt rum” mellan källtext och måltext. Resultatet av detta projekt var bl.a. en mikrohistoria över podstrotjnik-användningen bland ryska översätttare och en mikrohistoria över den första allunionella översättarkonferens som hölls 1936; den senare med fokus på den ”ideologisering av normer” som kom att sätta varaktiga spår i sovjetisk översättningskultur.

Pågående forskningsprojekt

Forskningsprojektet ”Gränssnittet med det främmande: den sovjetiska översättningsskolan, kalla kriget och världslitteraturen 1945–1985” (finansierat av Vetenskapsrådet 2015–2018) bygger delvis vidare på den konceptuella och materiella bas som etablerats av föregående projekt men fokuserar på utomunionell översättning och skapandet av en rysk världslitterär kanon. Översättning betraktas som den ryska kulturens ”gränssnitt med det främmande”.  Denna metafor framhäver att en översättning  bestämmer hur det främmande verket presenteras för läsarna och därmed dess möjliga betydelser i målkulturen. Under perioden ifråga definierades detta gränssnitt i stort av den ”sovjetiska översättningsskolan”. Projektet undersöker  hur ”den sovjetiska översättningsskolan” etablerades som begrepp och vilken kulturell betydelse den fick. Samtidigt analyseras några nyckelaktörers egna översättningar med särskilt fokus på verkens intertextualitet. Genom att kombinera översättningsvetenskap och slavistik ger projektet nya perspektiv på periodens översättningshistoria och skapar nya förutsättningar för reflektion över Rysslands kulturella interaktion med Väst.

Nätverk

Kring forskningsprojekten har etablerats ett stort internationellt nätverk, bl.a. genom konferensen "Translation in Russian Contexts: Transcultural, Translingual and Transdiciplinary Points of Departure” som jag arrangerade vid Uppsala universitet tillsammans med Julie Hansen 2014. Nätverket omfattar för närvarande över hundra forskare inom fälten slavistik, litteraturvetenskap och översättningsvetenskap från ett femtontal länder. Utvalda bidrag från konferensen har utvecklats till bokkapitel i den nyligen utkomna volymen Translation in Russian Contexts: Culture, Politic Identity, eds. Brian James Baer and Susanna Witt (London: Routledge). Nätverket har varit väl representerat på större  internationella konferenser och kongresser: ICCEES 2015 i Makuhari, First Annual Tartu Conferense on Russian and East European Studies i Tartu 2016 (fem paneler),  ASEEES 2016 i Washington (11 paneler och round tables), Second Annual Tartu Conference on Russian and East European Studies i Tartu 2017 (3 paneler) , ASEEES 2017 i Chicago (6 paneler).

Senaste publikationer

Witt, Susanna, 2019,  “Kontsept ‘sovetskoi shkoly perevoda’” — ditia pozdnego stalinizma” [The concept of the ‘Soviet school of translation’ — a child of late Stalinizm], in:  Vtoroi vsesoiuznyi s’’ezd sovetskikh pisatelei (1954). Ideologiia istoricheskogo perekhoda i transformatsiia sovetskoi literatury  [The Second all-union congress of Soviet writers (1954). The ideology of historical transition and the transformation of Soviet literature]. Eds. K. A. Bogdanov and V. Iu. Viugin. St. Petersburg: Aleteia.

Witt, Susanna and Brian James Baer. 2018. “Introduction: The Double Context of Translation." In: Translation in Russian Contexts: Culture, Politics, Identity. London: Routledge, 1–16.

Witt, Susanna and Brian James Baer (eds.). 2018. Translation in Russian Contexts: Culture, Politics, Identity. London: Routledge.

Vitt, Susanna [Witt, Susanna]. 2017. "'Sovetskaia shkola perevoda' — k probleme istorii kontsepta" ['The Soviet school of translation' — to the history of the concept]. In: Perevodcheskie strategii i gosudarstvennyi kontrol'/Translation Strategies and State Control. Ed. Lea Pild.  Acta Slavica Estonica IX. Tartu: Tartu University Press, 36–51.

Witt, Susanna. 2017. “Institutionalized Intermediates: Conceptualizing Soviet Practices of Indirect Translation."  Translation Studies 10(2), 1–17. http://dx.doi.org/10.1080/14781700.2017.1281157

Witt, Susanna. 2016.“Socialist Realism in Translation: The Theory of a Practice,” Baltic Worlds, IX:4, 52–58. http://balticworlds.com/wp-content/uploads/2017/02/BW-4-2016-23-82.pdf

Witt, Susanna. 2016. “Translation and Intertextuality in the Soviet-Russian Context: The Case of Georgii Shengeli’s Don Juan.” Slavic and East European Journal. 60:1, 22–48.

Witt, Susanna. 2016. “Byron’s Don Juan in Russian and the ‘Soviet School of Translation’.” Translation and Interpreting Studies. Special issue : Contexts of Russian Literary Translation, ed. by Susanna Witt and Julie Hansen. 11:1, 23–43.

Witt, Susanna and Julie Hansen. 2016. “Introduction.” Translation and Interpreting Studies. Special issue : Contexts of Russian Literary Translation, ed. by Susanna Witt and Julie Hansen. 11:1, 1–3.

Witt, Susanna and Julie Hansen (eds.). 2016. Contexts of Russian Literary Translation. Special issue of  Translation and Interpreting Studies. The Journal of the American Translation and Interpreting Studies Association. 1(2016).  130 pp.

Witt, Susanna. 2015. “Pasternak, Łysohorsky and the Significance of  ‘Unheroic’ Translation.” Russian Literature 78, 755–773. http://authors.elsevier.com/sd/article/S0304347915001052

Witt, Susanna. 2014. “Det främmande ordet i andra potens: Byrons Don Juan på ryska.” In:  Med blicken österut. Hyllningsskrift till Per-Arne Bodin (= Stockholm Slavic Papers 23). Eds. Per Ambrosiani, Elisabeth Löfstrand, Ewa Teodorowicz-Hellman. Stockholm and Skellefteå: Artos & Norma, 383–399.

Witt, Susanna. 2013.  “The Shorthand of Empire: Podstrochnik Practices and the Making of Soviet Literature,” Ab Imperio: Studies of New Imperial History and Nationalism in the Post-Soviet Space 3, 155–190.

Witt, Susanna. 2013.  “Arts of Accommodation: The First All-Union Conference of Translators, Moscow, 1936, and the Ideologization of Norms” in: The Art of Accommodation: Literary Translation in Russia, eds. Leon Burnett & Emily Lygo, Oxford: Peter Lang, 141–184.

 

Undervisning

VT17 Textanalys, RY1

HT17 Textanalys, RY1

VT18 Textanalys, RY1, Litteraturhistoria RY2/KPSL

HT18 Textanalys, RY1, Litteraturhistoria RY2/KPSL

Översättning och makt  (delkurs 3 i temat  "Språk och makt"  inom Humanistiska fakultetens forskarskola)

VT19 Textanalys, RY1, Litteraturhistoria RY2/KPSL

 

www.slav.su.se

 

 

 

 

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Kapitel Det främmande ordet i andra potens
  2014. Susanna Witt. Med blicken österut, 383-399

  Drawing on Lawrence Venuti's (2009) discussion of translation and intertextuality, this study presents a comparative analysis of the two Russian translations of Byron's Don Juan to appear in the Soviet era, Georgii Shengeli's from 1947 and Tatiana Gnedich's from 1959. The interdiscursive and intertextual relations established by the two translations presents the reader with two very different works.  While Gnedich's translation is marked by a tendency  to adhere to contemporaneous Soviet discourses, Shengeli's translation is found to accommodate a dialogue with Silver Age literature, making his version a functional equivalent of Akhmatova's A Poem whithout a Hero.

• Kapitel Arts of Accommodation
  2013. Susanna Witt. The Art of Accommodation, 141-184

  The chapter provides a microhistory of the little known First All-union Conference of Translators held in January 1936 — at a watershed in Soviet culture of the 1930s, marked by the establishment of the Committte on Arts Affairs  in December 1935  and the subsequent  campaign against “formalism in the arts”  on the eve of the Great Terror. Focus is on the  formation of Soviet translation ideology as it emerges from the archival material of the conference. Special attention is paid to the operational value and varying content of such concepts as “literalist” vs. “free” translation and the role of translations in forming the “national cultures” as an ambivalent project  situated in a field of tension between Stalinist nationalities discourse and “bourgeois nationalism” (as a latent threat). The chapter includes a publication of archival material: the draft resolution of the conference.

• Artikel The Shorthand of Empire
  2013. Susanna Witt. Ab imperio: Studies of New Imperial History and Nationalism in the post-Soviet Space 14 (3), 155-190

  In the construction of a Soviet literary canon, various forms of indirect translation played a significant role. The process of making mutually accessible the desired literary output of the peoples of the Soviet Union was often hampered by lack of language competence among translators. The use of intermediary texts, especially podstrochniki (interlinear trots) was ubiquitous. Deemed unsatisfactory “in principle,” it was tolerated as a “temporary means,” but surfaced regularly on the agenda of the concerned bodies of the Writers’ Union. Drawing on archival material, this article provides a microhistory of the podstrochnik through an analysis of discourses on the topic from the 1930s up to the 1960s. As an appendix, the chapter includes a 1940 draft resolution on the regulation of translations from the literatures of the peoples of the USSR.

• Kapitel Totalitarizm i perevod
  2013. Susanna Witt. Dzhambul Dzhabaev , 267-286

  The chapter demonstrates the relevance of literary translation as an object of research within the broader context of Soviet culture. With a focus on the Stalin period, it draws attention to translation as a pragmatic “no man’s land,” open to initiatves on the part of different agents. Drawing on Bakhtin’s analysis of the utterance and on Toury’s (2005) application of the concept of “culture planning,” the chapter pays special attention to the use of interlinear trots, or podstrochniki, as an institutionalized “creative space” between source and target texts.

• Kapitel Between the Lines
  2011. Susanna Witt. Contexts, Subtexts and Pretexts, 149-170

  Literary translation in the Soviet Union may well be the largest more or less coherent project of translation the world has seen to this date — largest in terms of geographical range, number of languages involved and timespan; coherent in the sense of ideological framework (allowing for fluctuations over time) and centralized planning. The chapter demonstrates the relevance of literary translation as an object of research within the broader context of Soviet culture. With a focus on the Stalin period, it draws attention to translation as a pragmatic "no man's land," open to initiatives on the part of different agents. Drawing on Toury's (2005) application of the concept of "culture planning," the chapter pays special attention to the use of interlinear trots, or podstrochniki, as an institutionalized "creative space" between source and target texts. Soviet practices, it is argued, may prompt a reconsideration of common concepts such as source language, target language and translational agency.

• Kapitel Translatio imperii
  2011. Susanna Witt. Litteratur i gränszonen, 35-52

  Studien belyser nationalitetslitteraturernas framväxt i form av översättningar och dessas  funktion  i det sovjetiska litterära systemet 1934-1936, d.v.s. under tiden mellan Första författarkongressen och  Första allunionella översättarkonferensen. Fokus ligger på översättningarnas synliggörande i det offentliga rummet. Det empiriska materialet utgörs av dagstidningen Pravda för perioden samt dokumentation ur ryska arkiv.

• Artikel Institutionalized intermediates
  2017. Susanna Witt. Translation Studies 10 (2), 1-17

  In the Soviet Union, practices of indirect literary translation,particularly the use of interlinear intermediates, wereinstitutionalized in the early 1930s through special terminology,specific administrative treatment within the literary apparatus, andeducational efforts. Such practices continued until the end of theSoviet era, but were intensely debated and criticized, renderingproblems of indirect translation both visible and articulated in aunique way. Drawing on archival sources, this article presents anoverview of such issues, taking into consideration the heretoforescant attention given the subject in both Western and Russianscholarship. Conceptualizing the massive Soviet experience in thefield, it aims at providing new perspectives on the phenomenonof indirect translation.

• Bok (red) Translation in Russian contexts
  2017. Brian James Baer, Susanna Witt.

  This volume represents the first large-scale effort to address topics of translation in Russian contexts across the disciplinary boundaries of Slavic Studies and Translation Studies, thus opening up new perspectives for both fields. Leading scholars from Eastern and Western Europe offer a comprehensive overview of Russian translation history examining a variety of domains, including literature, philosophy and religion. Divided into three parts, this book highlights Russian contributions to translation theory and demonstrates how theoretical perspectives developed within the field help conceptualize relevant problems in cultural context in pre-Soviet, Soviet, and post-Soviet Russia. This transdisciplinary volume is a valuable addition to an under-researched area of translation studies and will appeal to a broad audience of scholars and students across the fields of Translation Studies, Slavic Studies, and Russian and Soviet history.

Visa alla publikationer av Susanna Witt vid Stockholms universitet