Tomas Riad Professor
Kontakt
Namn och titel: Tomas RiadProfessor
Arbetsplats: Svenska Nordiska språk Länk till annan webbplats.
Besöksadress Rum D 648Universitetsvägen 10 D
Postadress Inst. för svenska och flerspråkighet106 91 Stockholm
Forskargrupper
Om mig
Tomas Riad, professor i nordiska språk
Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet sedan 2005, ledamot i Svenska Akademien sedan 2011.
Pågående projekt
Intensivsvenska Samsyn (2022–2026)
Intensivsvenska Samsyn är ett projekt som genomför intensivsvenskamodellen på flera skolor, under en utbildning på tre terminer. Projektet sker i samarbete med Skolverket.
Intensivsvenska Samsas (2021–2022)
Projektet Samsas: Samtidigt samarbete mellan forskare och lärare - ett sätt att möta specifika utbildningsbehov handlar om litterarisering, det vill säga grundläggande läsning och uttal: avkodning och kodning av fonem och grafem. Vi arbetar med lärare och nyanlända elever på Språkintroduktion på två gymnasieskolor.
Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever (2016–2020)
Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever var ett treårigt utvecklingsprojekt med inriktning på skola och undervisning. Projektet förlängdes och avslutades i juni 2020. Syftet var att gynna integrering av nyanlända elever i högstadie- och gymnasieåldern. Vi har utarbetat en undervisningsmodell som bygger på en tydlig struktur som främjar likvärdigheten i utbildningen och som ökar de nyanlända elevernas möjligheter att avancera inom utbildningen eller i yrkeslivet. Se vidare www.intensivsvenska.se
Bild från intensivsvenska.se. Foto: Maria Lim Falk
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
En viktig utgångspunkt för projektet är att undervisning av nyanlända elever måste bygga på både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vårt arbete grundar sig på kunskaper som har sitt ursprung i:
- forskningsområden, såsom svenska som andraspråk, två- och flerspråkighet, språk och lärande, grammatik, fonologi och uttal, ordförrådsutveckling, litteraturvetenskap, litteraturdidaktik och svenskämnesdidaktik
- aktuell diskussion inom ämnen, såsom svenska respektive svenska som andraspråk, NO-ämnen, SO-ämnen, matematik, engelska, bild och idrott
- konkreta utbildningssammanhang, såsom utbildning av nyanlända i grundskolan, Språkintroduktionsprogrammet i gymnasieskolan, SFI (svenska för invandrare) på universitetet, SFI i utlandet, lärarutbildningen och Försvarets tolkskola.
Projektledning och projektgrupp
Projektet bygger på ett nära samarbete mellan forskare och lärare som besitter denna kunskap och därmed sammanhängande erfarenheter.
Olika arbetsgrupper har arbetat under hösten 2016 och våren 2017 med att lägga grunden för en målorienterad, systematiskt upplagd, ämnesinriktad och intensiv utbildning och språkundervisning för nyanlända. Hösten 2017 genomfördes den första tillämpningen av modellen på två skolor. Läsåret efter tillkom två skolor och läsåret 2019-20 inkluderades tre nya skolor i södra Sverige.
Projektledningsgruppen har sin hemvist vid Institutionen för svenska och flerspråkighet (Svefler), Stockholms universitet och består av Maria Lim Falk (projektledare), Tomas Riad och Helena Bani-Shoraka. Projektgruppen består därtill av Monica Karlsson (Svefler), Ann Boglind (Göteborgs univ.) och Gustav Westberg (Svefler). Tillkommande deltagare är Carmen Galián Barrueco, Julia Backelin Forsberg, Johanna Prytz, Ghazaleh Vafaeian, Margareta Majchrowska, Torbjörn Westerberg, Débora Rottenberg.
Finansiärer och organisation
Projektet har tillkommit genom ett samarbete mellan Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse (huvudfinansiär), Svenska Akademien (initiativtagare och huvudman), Stockholms universitet (medfinansiär) och Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (medfinansiär).
Det ingår som en del i Wallenbergstiftelsernas större utbildningsprogram Utbildning för ökad integration, som också inbegriper Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien(IVA).
Fr o m ht 2020 drivs projektet vidare som ett samverkanssprojekt med Helsingborgs stad.
Skånska och danska intonationssystem – I övergången mellan nordgermanska och västgermanska (VR 2017–2019)
Projektet leds av Sara Myrberg, Lunds universitet. Vi undersöker hur intonationen i svenska och danska liknar varandra och skiljer sig åt med syftet att bättre förstå likheter och skillnader mellan nordgermanska och västgermanska språk. Skånska och danska tycks bilda ett övergångsområde som bör kunna ge ledtrådar till hur de germanska intonationssystemen förhåller sig till varandra.Jag undervisar i huvudsak i grammatik och fonologi på grundnivån. På avancerad nivå har jag kurser i fonologi, morfologi och germansk jämförande språkhistoria.
Här är ett par kompendier som används på våra kurser.
Artikulatorisk fonetik och fonologi (2020 äldre versioner är nu obsoleta)
Grammatisk problemlösning, satsanalys och medvetandehöjande fonologi (2022)
Ordbetydelser (2004)
Mina huvudsakliga forskningsintressen är fonologi, prosodi, versmetrik, språkhistoria och morfologi.
Prosodi och morfologi
I svenskan spelar prosodin en viktig roll inom det morfologiska systemet. Många morfem är lexikalt specifierade med prosodisk information, t.ex. att de ska ha en betoning, eller att de måste stå direkt före eller efter en betoning. Dessa egenskaper bestämmer i viss utsträckning hur de kan kombinera med varandra. Om detta har jag skrivit bl a i boken Prosodin i svenskans morfologi (2015, Morfem förlag) och i artikeln Culminativity, stress and tone accent in Central Swedish (Lingua 2012). Hit hör också ett par artiklar om smeknamn: Svensk smeknamnsfonologi (2002) och Smeknamnet är redan givet (Språktidningen 2016).
Prosodi och versmetrik
Versmetrik beskrivs vanligen med helt andra termer än de prosodiska, men man kan med fördel betrakta versmått som uppbyggda av prosodiska kategorier. Inom detta område arbetar jag enligt principen att man kan reducera nästan allt i versmetriken till den ordinarie grammatiken. Det ger strukturellt stöd till observationen att metriken inom ett språk alltid måste lyda dess fonologi. Ett nyligen utkommet arbete inom detta område är The phonology of Tashlhiyt Berber songs (NLLT 2016). Andra arbeten är The phonology of Greek meter (tillsammans med Chris Golston, Linguistics 2005), Accents left and right (2009) och Sköna och osköna ljud i skönlitteraturen (2013).
Prosodi och språkhistoria
Detta forskningsområde höll jag först på med som doktorand. Min avhandling, Structures in Germanic prosody (1992), innehåller en rekonstruktion av betoningssystemet i olika stadier av den germanska språkhistorien och de olika ljudförändringar som är prosodiskt motiverade.
Efter disputationen tog jag mig an frågan om uppkomsten av den tonaccentdistinktion som är så kännetecknande för svenska och norska. Det resulterade i ett antal artiklar både om uppkomsten och utvecklingen av tonaccenterna: The origin of Scandinavian tone accents (Diachronica 1998), Historien om tonaccenten (2005), och också ett par arbeten om hur den danska stöten passar in i de historiska skeendena (Origin of Danish stød 2000a, Stöten som aldrig blev av 2000b).
Jag har också arbetat i flera omgångar med tonaccenttypologin, alltså hur de olika dialekterna realiserar tonaccentdistinktionen. Det är ju den som framförallt kännetecknar hur man brukar dela in Sverige och Norge i dialektområden (Remarks on the Scandinavian accent typology 1998, Scandinavian accent typology, STUF 2006, The phonological typology of North Germanic accent, under utgivning).
Fonologi
Jag har skrivit en monografi om svenskans fonologi, The phonology of Swedish (2014, Oxford University Press). I den behandlar jag språkets segmentella och prosodiska egenskaper. Jag har också skrivit ett par kompendier i ämnet, nämligen Svenskt fonologikompendium (1997) och Artikulatorisk fonetik och fonologi (2002, reviderad 2014).
Morfologi
Jag har skrivit ett par mer renodlat morfologiska arbeten, dels Den dära och sånt därnt (2006) i festskriften till Staffan Hellberg (min handledare), dels kompendiet Ordbetydelser (2004). Boken Prosodin i svenskans morfologi (2015) handlar lika mycket om fonologi som om morfologi.
Representation av betoning i hjärnan
Jag har deltagit i ett par hjärnstudier baserade på min hypotes (Allting ryms i varje frö, 1999) om en kontrast mellan lexikala (memorerade) betoningar och fonologiskt tilldelade betoningar. Studierna, som båda stöder hypotesen, har Hatice Zora som huvudförfattare: Lexical Specification of Prosodic Information in Swedish: Evidence from Mismatch Negativity (2016) och Prosodically controlled derivations in the mental lexicon (2019).