I min forskning intresserar jag mig för litteraturen som tekniskt fenomen. Forskningsfält som medieteori, mediehistoria, bokhistoria och arkivteori är centrala, liksom pappersarbetets historia och teori. Men jag intresserar mig också för hur litteraturen formar den människa som läser och skriver den. Läsandets och skrivandets historia och teori är centrala forskningsområden, liksom subjektets historia i vid mening.

Min senaste studie har titeln Författarens hand. Sex kapitel ur handskriftens litteraturhistoria (Glänta 2025). I den undersöker jag hur handskriften som medium och historisk praktik har satt ramarna för vad som kan uttryckas men också format den människa som skriver. Boken gör nedslag i skrivandet historia från antiken fram till 1800-talets slut. I centrum rycker en rad fenomen som vanligen återfinns i litteraturhistoriens marginaler, som den grekiska skrivlektionen, Ciceros avhuggna hand, 1500-talets spökskrivare, Haquin Spegels grafomani, Almqvists ”röda manuskript”, Bartlebys stålpenna och det ”helvete” som släpptes löst varje gång Strindberg satte sig vid skrivbordet. Läs mer om studien hos förlaget: https://www.glanta.org/bocker/tidigare-utgivning/?view=110

I min doktorsavhandling, Själens medium. Skrift och subjekt i Nordeuropa omkring 1500, undersökte jag hur en omfattande medial förvandling, i form av boktryckets genombrott, förde med sig en rad nya mediala praktiker, som i nästa led kom att ge upphov till en ny slags subjektivitet. Läs mer om den här i SvD eller här i GP.

Mitt postdok-projekt handlade om den svenske vetenskapsmannen, författaren, religionsstiftaren och andeskådaren Emanuel Swedenborgs så kallade drömbok. På ett plan är det en studie i ett klassiskt problem i svensk litteraturvetenskap och idéhistoria: hur ska man förstå Swedenborgs drömmar och visioner? På ett annat är det ett bidrag till diskussionen om subjektets historiska utformning i våra samhällen. Projektets teoretiska fokus ligger på journalen som självframställning och studien undersöker självteknikernas funktion och utformning i 1700-talets litteraturer, samt deras koppling till kulturella praktiker som andakt, introspektion och drömtydning. 

Vid sidan av min egen forskning har jag redigerat ett antal vetenskapliga antologier och tidskriftsnummer, senast temasektionen av ”Lychnos. Årsbok i idéhistoria ”(2013), dessförinnan ”Tal, makt, vansinne. En vänbok till Ulf Olsson” (2013) och ”Vandring genom tiden. Festskrift till Anders Cullhed” (2011, tillsammans med Anders Olsson och Boel Westin), dessförinnan Michel Foucault, ”Diskursernas kamp” (tillsammans med Ulf Olsson), Friedrich Kittler, ”Maskinskrifter” (tillsammans med Otto Fischer) och ”Genreteori” (tillsammans med Eva Haettner Aurelius).

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• En globaliserad litteratur

  2021. Thomas Götselius. Natur & Kulturs litteraturhistoria, 253-337

  Kapitel

  Litteraturhistorisk översikt av perioden 1400–1600 med särskild tyngdpunkt på Europa.

  Läs mer om En globaliserad litteratur

• Diskursanalys

  2020. Thomas Götselius. Litteraturvetnskap II, 147-167

  Kapitel

  Kapitlet utgör en introduktion till diskursanalysen som forskningstradition för studenter på avancerad nivå. Teoretiska utgångspunkter och metodologiska följder belyses med särskild blick på litteraturvetenskapliga forskningsområden.

  Läs mer om Diskursanalys

• Myten som sanning och hängivelse

  2019. Thomas Götselius. Längs berättandets röst, 103-108

  Kapitel

  En läsning av Lars Anderssons roman Artemis (1995).

  Läs mer om Myten som sanning och hängivelse

• Vägra skriva. Kontorsskrift och kulturteknik i Herman Melvilles "Bartleby, the Scrivener"

  2019. Thomas Götselius. Opplysninger, 167-182

  Kapitel

  Läs mer om Vägra skriva. Kontorsskrift och kulturteknik i Herman Melvilles "Bartleby, the Scrivener"

Visa alla publikationer av Thomas Götselius vid Stockholms universitet