I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Learning to Become a Band, Learning Popular Music

  2022. Tobias Malm. Places and Purposes of Popular Music Education, 85-89

  Kapitel

  This chapter aims to show how learning popular music involves often- overlooked processes of learning to become a band, it discusses implications for educators and calls for more research. Based in Sweden, a small country with relatively large impact on popular music, the author currently sets out to answer that call.

  Läs mer om Learning to Become a Band, Learning Popular Music

• Rockbands utmaningar och lärprocesser

  2022. Tobias Malm. Rimdrottningar, folkmusiker och rockband, 71-96

  Kapitel

  Syftet med detta kapitel är att bidra till förståelse av de sociala processerna i rockband för att på så sätt öka medvetenheten om villkoren för människors självständiga, långlivade och framgångsrika deltagande i denna form av musikliv. Kapitlet är delvis en presentation av min avhandling "Konsten att hålla ihop – Om lärande och organisering i rockband" samt av några fristående bandstudier som på olika sätt ligger till grund för avhandlingen. Kapitlets huvudsakliga budskap är att förutsättningarna för ett rikt och aktivt musikliv innefattar så mycket mer än strikt musikaliska förmågor. För den enskilda musikern – och då med särskilt fokus på medlemmar i rockband av olika typer och med olika ambitionsnivåer – är det av stor vikt att utveckla en förmåga att förstå sig själv och bandverksamheten på olika sätt beroende på situationen och därmed undvika att låsa fast sig i entydiga identiteter. Min förhoppning är att kapitlet kan vara belysande och stimulera till diskussion för pedagoger, branschfolk, beslutsfattare, studenter, forskare, ledare, gruppmedlemmar och alla med intresse för musik- och kulturlivets grundläggande villkor i allmänhet, såväl som för små kreativa gruppers dynamik och utveckling i synnerhet. Därutöver avser kapitlet fungera som en vägvisare mot forskning på området.

  Läs mer om Rockbands utmaningar och lärprocesser

• The ambivalence of becoming a small business: Learning processes within an aspiring rock band

  2020. Tobias Malm. Popular Music 39 (3-4), 585-599

  Artikel

  Rock musicians’ careers are dependent on their bands’ micro-organisational development. However, the many challenges a band must face to endure and progress together seem somewhat underemphasised in popular music studies. This article therefore aims to provide an understanding of aspiring rock musicians’ learning processes in becoming a small business and focusing the identities they learn through participation in communities of practice. The findings from a yearlong ethnographic study illustrate how band members form contradictory identities. The article argues that members, who learn to become both professionals and hobbyists, and live with the resulting ambivalence, may develop a readiness to tackle some of their challenges, which include burnout, loss of motivation and interpersonal conflicts. In conclusion, the article problematises how categorisations of small creative groups as either professional or hobbyist neglect how their members may, and perhaps need to, contextualise the activities differently in various situations and at certain times.

  Läs mer om The ambivalence of becoming a small business

• Studieförbundens populärmusikverksamhet: en plantskola för vad?

  2020. Tobias Malm, Aron Schoug. Lärande i civilsamhället, 81-120

  Kapitel

  Detta kapitel undersöker vad det innebär att musiksatsningar inom den organiserade folkbildningen förväntas främja demokratilärande och samtidigt stötta karriärsatsande band och vara till gagn för musikexporten.

  Läs mer om Studieförbundens populärmusikverksamhet

• Learning to develop as a rock band

  2020. Tobias Malm. Learning, Culture and Social Interaction 25

  Artikel

  Creativity and entrepreneurship are increasingly celebrated features of today’s societal life. However, small creative groups face many challenges in developing as a productive unit together, and there is still little research on how they learn to handle these challenges. The aim of this article is to provide an understanding of learning within a rock band and its potential for assisting organizational development. It presents an ethnographically inspired case study and uses the theory of communities of practice to analyze the learning processes involved in a band’s organizing of its practices. The findings illustrate how band members learn to become a micro-organization at times of production, while, in time periods between production, they learn to become a loosely held together partial community of creators and entrepreneurs. The article argues that a rock band’s organizational development relates to its members’ ability to handle a seldom highlighted contradiction between creativity and entrepreneurship. It concludes that the group’s members may develop organizationally by learning to identify with and organize for creativity and entrepreneurship in so-called multi-memberships. It also suggests that a rock band not always develops and its multi-membership abilities may as well decrease because of personal, line-up or commercial issues.

  Läs mer om Learning to develop as a rock band

• Konsten att hålla ihop

  2020. Tobias Malm (et al.).

  Avhandling (Dok)

  Rock bands are foundational for modern day music life. These small groups provide well-being and self-fulfillment to its members, as well as fuel for the cultural life and the increasingly highlighted creative industries. Rock bands, however, are particularly difficult to organize. Bands face a range of challenges in keeping together and developing as a group.

  The aim of this doctoral thesis is to develop knowledge on rock band formation and development over time. Based in the discipline of education, the thesis mainly contributes to the fields of organization studies, social theories of learning, and music and cultural life research.

  The thesis uses the theory of situated learning to explore rock band formation and development. The methodology is qualitative and ethnographic, and the research design builds on three studies: an interview study with three rock bands and two case studies. All five bands are Swedish and have found different degrees of success and popularity.

  The thesis investigates band activities and courses of events, band members’ identities, and challenges faced. The findings indicate that a rock band’s activities shift between a production mode – i.e. highly productive times associated with public performances, record releases and marketing, and behind the scenes processes of creating, recording and planning – and a contrasting less active hibernation mode without bigger public projects or goals. The amount of time spent in production mode depends on the band’s degree of “membership” in the music industry. Moreover, a band member forms and actualizes identities of colleague, creator, entrepreneur, friend, hobbyist and professional, in differing combinations, situations and modes. Furthermore, the members’ most significant challenges relate to identity dilemmas.

  Based on these findings, the thesis formulates a model for a rock band’s learning trajectory and argues that a band may develop as it approaches, or becomes a more central member in, the music industry. This development demands increased public success and organizational ability: the band members’ ability to form business-oriented practices, to participate uniformly in an overarching community of practice, and to be flexible as they must identify with, and ascribe meaning to, a variety of activities in different and sometimes contradictory ways.

  The thesis concludes that the challenges of persistence as a rock band or similar group relates chiefly to group member difficulties in identifying with different activities and situations that are necessary to sustain and develop as a collective. Eventually, individual members tend to handle the experience of uncertainty and ambivalence by holding on to one singular identity, which may prevent group development, foster intra- and interpersonal tensions, and ultimately can lead to significant conflicts and/or a band’s breakup.

  Läs mer om Konsten att hålla ihop

• Från album till låtar: tio år med Spotify

  2019. Tobias Malm. Starka tillsammans, 199-208

  Kapitel

  I detta kapitel vill jag belysa hur tio år med Spotify har inneburit förändrade förutsättningar för att vara ett band. Jag kommer också att fundera något över hur detta kan tänkas påverka framtidens musikliv och dess folkbildande potential inom civilsamhället. Med band menar jag i första hand så kallade ”originalband”, det vill säga små musikgrupper som organiserar sig själva och i huvudsak är inriktade på egenskrivet låtmaterial. Jag talar alltså om en stor och på många sätt ”underjordisk” verksamhet som alltsedan sin populariserings-boom under 1960-talet har ägt rum i källare, garage, skolor, fritidsgårdar och musikhus, samt på scener, i studios, turnébilar- och bussar, backstageloger, musikaffärer, och inte minst i dagdrömmar och storslagna planer. Många musikanter formar sina första band i tidiga tonåren, och där var jag själv inget undantag. Av de internationellt framgångsrika musiker och producenter som har satt vårt lilla land på kartan och banat väg för uttrycket ”det svenska musikundret”, är det många som har en bakgrund inom bandlivet. Att ha ett band kan vara att umgås med kompisar kring ett särskilt musikintresse, till exempel indie pop eller death metal, och samtidigt ett fritt och frivilligt sätt lära sig musikens hantverk. Men band handlar lika mycket om att lära sig att fungera som en liten organisation tillsammans – något som jag fokuserar särskilt på i min forskning.

  Läs mer om Från album till låtar

• Recognizing the practitioner-self

  2018. Tobias Malm. Journal of Organizational Ethnography 7 (2), 135-146

  Artikel

  Purpose

  The purpose of this paper is to explore and discuss some of the possibilities and risks that one can encounter in the process of doing ethnographic organization research with an at-home approach.

  Design/methodology/approach

  The paper draws on self-reflexive analyses of a four-year research process, where the author – a rock musician – investigated how rock bands within the author’s social networks organize their activities. The materials used for analysis were notes and diaries, as well as reflections on memories.

  Findings

  The findings illustrate aspects of the researcher’s “breaking out” process, which involved the researcher’s initial impulse to leave his practitioner-self, a subsequent lack of interest and eventually a return to what felt genuinely intriguing for him to study. The paper argues that one important aspect of the at-home researcher’s breaking out process may involve an active recognition of his/her practitioner-self as a resource – not least to avoid losing interest or getting lost in abstractions.

  Originality/value

  This paper conceptualizes and builds further upon previous discussions on at-home research, adding insights into the “breaking out” process and the curious paradox of the proposed necessity for the researcher to leave and utilize his/her at-home experience and familiarity.

  Läs mer om Recognizing the practitioner-self

• Från källarband till småföretag: kreativitet och entreprenörskap i popband

  2018. Tobias Malm, Camilla Thunborg. Den lärande organisationen 2.0, 99-127

  Kapitel

  Kreativitet och entreprenörskap är något som ses som allt viktigare inom dagens arbets- och samhällsliv. I Sverige framhålls ofta musik-, datorspels- och modebranschen som särskilt framgångsrika i ett internationellt perspektiv. På musikens område tar sig detta bl.a. uttryck i att regeringen årligen tilldelar svenska artister och grupper ett musikexportpris och lyfter fram dessa som viktiga ambassadörer för vårt nationella varumärke. Det faktum att ett litet land som Sverige brukar räknas som världens tredje musikexportnation efter USA och Storbritannien, har delvis gett upphov till uttrycket det svenska musikundret. Popband kan dock sägas växa fram i gränslandet mellan marknad och civilsamhälle, professionell kontra hobbyverksamhet samt mellan arbete och fritid, vilket bakom all framgång och statistik handlar om en social verklighet som lätt hamnar under den mediala och ekonomiska ”radarn”. Den synliga musikbranschen kan beskrivas som toppen på ett isberg som till stora delar består av små självorganiserade grupper, exempelvis pop- och rockband. Mot bakgrund av att sådana grupper traditionellt inte fokuserar på företagande och kommersialism, kan de tänkas möta en rad utmaningar då de formas till ett självständigt småföretag. I detta kapitel avser vi belysa i vad mån och på vilket sätt små självorganiserade, kreativa grupper kan ses som lärande organisationer.

  Läs mer om Från källarband till småföretag

• Becoming a rock band

  2017. Tobias Malm.

  Artikel

  Rock bands feature increasingly in music education. They are essential parts of popular culture and are increasingly highlighted as entrepreneurial organizations in a global music industry. However, to develop and stay together as a band is a difficult task. This study aims to develop an understanding of the challenges of becoming a rock band, shedding new light on previously underexplored complexities of band life by considering the impact of group identities. The methodology entails storytelling and identity work, inspired by a biographical approach. Six explorative interviews with band members were conducted. The results suggest that productive activities form several kinds of work group identities, whereas low-activity periods threaten group identification. The article discusses how diversity of group identities promotes development while uniformity promotes stability. To cope with this paradox, this article suggests that band members ought to learn to develop multiple group identities and flexible ways of relating to one another.

  Läs mer om Becoming a rock band

Visa alla publikationer av Tobias Malm vid Stockholms universitet