Majoriteten förblir aktiva på arbetsmarknaden efter depression

De flesta som varit sjukskrivna för depression fortsätter ha en långvarig anknytning till arbetsmarknaden, men vissa grupper riskerar att hamna i ett utanförskap. Det visar en studie ledd av Gerda Stutaite som baseras på data från REWHARD.

Kvinna vid havet
Foto: Artem Kovalev, Unsplash

Studien inkluderar över 9 000 personer som sjukskrivits på grund av depression. Forskarna följde individernas arbetsmarknadsdeltagande under 15 år. Resultaten visar att över 70 procent av de som varit sjukskrivna på grund av depression fortsatte att delta i arbetslivet på lång sikt. 

— Detta tyder på att många individer kan stanna kvar på arbetsmarknaden trots sin sjukdom och att Sveriges välfärdssystem stödjer dessa individers fortsatta arbetsmarknadsdeltagande, säger Gerda Stutaite.

Högre utbildning och hemmaboende barn var kopplat till ett högre arbetsmarknadsdeltagande. 

 

Vissa grupper riskerar att hamna i ett utanförskap

Enligt studien riskerar dock vissa samhällsgrupper en försvagad anknytning till arbetsmarknaden efter sjukskrivningen. Särskilt utlandsfödda löper en större risk att bli långtidssjukskrivna eller arbetslösa. 

— Vi identifierade specifika faktorer som är förknippade med långvarig sjukfrånvaro, sjukpension och ekonomisk inaktivitet, säger Gerda Stutaite. Dessa faktorer inkluderade att vara född utanför Sverige samt att ha en lägre utbildningsnivå och en historia av sjukfrånvaro, särskilt långtidssjukskrivning och förtidspension.

Med utgångspunkt i detta kommer pågående och framtida studier att fokusera på att identifiera möjliga risk- och skyddsfaktorer som är förknippade med olika arbetsmarknadsutfall

Gerda Stutaite
Gerda Stutaite. Foto: Karolinska Institutet.

För att förebygga att dessa hamnar i ett utanförskap på arbetsmarknaden behöver insatser anpassas efter utsatta gruppers behov, föreslår författarna till studien. Forskarna kommer nu att fortsätta undersöka vilka faktorer som kan påverka olika arbetsmarknadsutfall efter en sjukskrivning.

— Resultaten av denna studie hjälpte oss att bättre förstå de komplexa och varierande arbetslivsmönster som individer kan uppleva efter en sådan sjukfrånvaroperiod. Med utgångspunkt i detta kommer pågående och framtida studier att fokusera på att identifiera möjliga risk- och skyddsfaktorer som är förknippade med olika arbetsmarknadsutfall och vägar som leder till marginalisering på arbetsmarknaden, säger Gerda Stutaite och fortsätter:

— Denna bredare förståelse skulle kunna ligga till grund för riktade folkhälsostrategier och insatser på arbetsplatsen för att förhindra marginalisering på arbetsmarknaden och främja ett långsiktigt deltagande i arbetslivet, särskilt bland utsatta grupper.

Beatrice Chaveroche

Om studien

Studien är den första i ett bredare forskningsprojekt som syftar till att undersöka arbetsmarknadsutfall efter en sjukskrivningsperiod på grund av vanliga psykiska sjukdomar. Målet är att bidra till förståelsen av hur faktorer kopplade till arbete, hälsa och behandling samt sociala faktorer påverkar vägar till marginalisering på arbetsmarknaden.

Denna studie omfattade 9 139 personer i åldern 25-40 år och bosatta i Sverige som sjukskrevs på grund av depression under 2005. Forskarna följde upp personernas arbetsmarknadsdeltagande under en 15-årsperiod. Dessa kunde delas in i sju olika grupper beroende på hur deras situation såg ut avseende anknytning till arbetsmarknaden under hela studien. I analysen har hänsyn tagits till sociodemografiska, arbets- och hälsorelaterade faktorer. 

Utöver Gerda Stutaite deltog följande forskare i arbetet med studien: Ellenor Mittendorfer-Rutz, Magnus Helgesson, Alexander Kautzky, Anna Finnes och Katalin Gémes. 

Läs publikationen "Working life patterns after sickness absence due to depression: A 15-year register-based prospective cohort study", publicerad i Journal of Affective Disorders. 

För mer information, vänligen kontakta Gerda Stutaite, doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. 

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "News Category (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Etiketter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.halsa",
          "name": "Hälsa och livsvillkor",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Miljögifter",
          "name": "Organisation och arbetsliv",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Labels (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}