Utbildningsnivå och urban kontra rural bostadsort spelar en större roll för unga människors benägenhet att stödja radikala högerpartier idag än tidigare. Det visar en ny doktorsavhandling av Amanda Almstedt Valldor, doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet.
Jobbkvaliteten har ökat markant i Sverige de senaste 50 åren, men samtidigt har stressen i arbetslivet skjutit i höjden. Det visar sociologen Edvin Syk i sin doktorsavhandling vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt vilken roll psykiska hälsoproblem tidigt i livet spelar för senare sjukfrånvaro och arbetsförmåga. Kunskapen från projektet kan bland annat användas för att identifiera och hjälpa personer som riskerar sjukfrånvaro senare i livet.
Genom att studera vem i familjen som är hemma med sjuka barn och hur föräldrar använder vab går det att se hur jämställdheten ser ut både i arbetslivet och i familjelivet.
De senaste åren har data från REWHARD använts i 400 vetenskapliga publikationer. Det senaste halvåret har 13 artiklar publicerats. Nedan ser du en lista över de senaste artiklarna och rapporterna.
I en rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap undersöks hur arbetsmiljön förändrades i och med covid-19-pandemin. Rapporten grundar sig på data som samlats in före, under och efter pandemin. Resultaten tar hänsyn till olika faktorer i arbetsmiljön samt balansen mellan arbete och privatliv för olika grupper på den svenska arbetsmarknaden.
Den 18 november sände SVT programmet Kampen om stressen, och följde sedan upp med en forskarhearing. Vissa inslag var bra medan andra kräver en djupare förståelse.
Dokumentären ”Kampen mot stressen” i SVT uppmärksammar att stressrelaterade sjukdomar ökar. I programmet och den efterföljande forskarhearingen medverkar forskare med anknytning till REWHARD.
I september organiserade REWHARD sin första användarkonferens, RewhardNet 2024. Konferensen hade fokus på kvinnor och mäns arbetsmiljö i olika yrken samt på registerdata från SCB.
Yannick Klein har i sin doktorsavhandling undersökt sambandet mellan naturexponering och psykisk hälsa hos vuxna i Sverige, före och under covid-19-pandemin. Studierna visar att både aktiv och passiv exponering för naturen har positiva effekter på den psykiska hälsan.
De senaste åren har data från REWHARD använts i över 300 vetenskapliga publikationer. Det senaste halvåret har ytterligare 22 artiklar publicerats. Nedan ser du en lista över de senaste artiklarna och rapporterna.
Att vara omgiven av grönska precis runt hemmet tycks påverka den psykiska hälsan positivt och är förenat med mindre uttag av antidepressiva läkemedel, som till exempel SSRI-preparat. Detta enligt en ny befolkningsbaserad forskningsstudie från Stockholms universitet, ledd av docent Cecilia Stenfors, som är publicerad i tidskriften Landscape and Urban Planning.
Sedan starten 2006 har forskarna slutfört tio datainsamlingar i SLOSH. Nu är det dags för 2024 års undersökning. Samtidigt startar ett nytt projekt som vänder sig till unga personer.
På SLOSH-hemsidan finns nu ett uppdaterat verktyg för att utforska data. Det kan vara användbart för dig som är intresserad av arbetsmiljö, livsvillkor och hälsa.
För några veckor sedan började Martin Hällsten som professor vid Institutet för social forskning. Innan dess arbetade han som professor vid Sociologiska institutionen. Martin kommer att arbeta med Levnadsundersökningen (LNU).
Under det gångna året har vi besökt flera svenska lärosäten för seminarier om att använda survey- och registerdata i forskning om levnadsförhållanden, arbetsliv, välfärd, hälsa och sjukfrånvaro. I våras besökte vi Växjö, Jönköping och Göteborg.
Personer som utsätts för mobbning på arbetsplatsen löper omkring 30 procent ökad risk att bli sjukskrivna för psykisk ohälsa. Det visar en studie från Institutionen för folkhälsovetenskap, Stressforskningsinstitutet, båda vid Stockholms universitet, samt Karolinska Institutet. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften BMC Health.
