Mobbning på arbetsplatsen ökar risken för sjukskrivning
Personer som utsätts för mobbning på arbetsplatsen löper omkring 30 procent ökad risk att bli sjukskrivna för psykisk ohälsa. Det visar en studie från Institutionen för folkhälsovetenskap, Stressforskningsinstitutet, båda vid Stockholms universitet, samt Karolinska Institutet. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften BMC Health.
De senaste 15 åren har sjukfrånvaron bland de anställda i Sverige legat på cirka 2,5 procent, det vill säga omkring 130 000 personer. Den vanligaste orsaken till sjukskrivning är psykisk ohälsa. 2022 stod psykiatriska diagnoser, där stressrelaterad psykisk ohälsa ingår, för 42 procent av de totala sjukpenningskostnaderna i landet.
Sambandet mellan mobbning på arbetsplatsen och psykisk ohälsa är välkänt sedan tidigare. När det gäller det potentiella sambandet mellan mobbning på arbetsplatsen och sjukfrånvaro relaterad till psykisk ohälsa saknas det dock kunskap.
I en ny studie har forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet samt Karolinska Institutet undersökt detta samband. Studien visar att risken att bli sjukskriven på grund av en psykisk diagnos ökar med omkring 30 procent om personen utsätts för mobbning på arbetsplatsen.
– Det handlar här om de vanliga psykiska diagnoserna, som depression, ångest och stressrelaterad ohälsa, diagnoser som också ökar i samhället, säger Rebecka Holmgren, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Forskning till nytta för chefer och personalansvariga
Hon och resten av forskargruppen undersökte även om de om de som har en tidigare sjukskrivning på grund av en av de här diagnoserna i högre utsträckning rapporterar att de är mobbade på arbetsplatsen.
– Där fann vi dock inget samband. Det primära sambandet vi fann är att mobbning ökar risken för sjukskrivning, säger Rebecka Holmgren.
De som kan ha nytta av resultaten av studien är ledning och personalansvariga på organisationer och företag, menar hon.
– Det är viktigt för dem att känna till att det finns en risk att en del individer faktiskt inte kommer att kunna fortsätta jobba efter att något sådant här har hänt. Det innebär ett lidande för individen men även en kostnad för organisationen. Så det är viktigt att chefer och personalansvariga agerar för att motverka att mobbning inte äger rum över huvud taget, Rebecka Holmgren.
Bygger på en långsiktig undersökning
Undersökningen bygger på data från SLOSH, en undersökning vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet kring hur bland annat arbetsliv, arbetsmiljö, privatliv, pensionering och hälsa påverkar varandra över lång tid i Sverige.
– Det skickas enkät vartannat år och individer kan delta flera år på raken. I den här undersökningen har vi valt individer som har deltagit under ett år. Efter att de har fyllt i enkäten har vi följt dem i register för sjukskrivning under två år, säger Rebecka Holmgren.
Forskarna har gjort jämförelser mellan en grupp av individer som rapporterar att det blivit mobbade på arbetsplatsen och en motsvarande grupp som uppger att de inte blivit utsatta för mobbning. Andra faktorer som vägts in när det gäller de två grupperna – för att göra dem så jämförbara som möjligt när det gäller sjukskrivning – är könsfördelning, hur hemförhållandena ser ut och hur de upplever stress på arbetsplatsen och tidigare sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.
Åtgärder behöver inte vara direkt riktade mot mobbning
Totalt sett rör det sig om cirka 1600 individer i respektive grupp där de i den ena gruppen säger sig ha blivit mobbade och de i den andra gruppen inte gör det.
– Av dessa blev 116 personer sjukskrivna i gruppen där de uppgav att de blivit mobbade. Motsvarande siffra när det gäller sjukskrivning för den andra gruppen var 87. Det tyder på en ökad risk med 30 procent för sjukskrivning på grund av mobbning, säger Rebecka Holmgren.
När det gäller rekommendationer för preventiva åtgärder för att motverka sjukskrivningar på grund av mobbning på arbetsplatsen konstaterar Rebecka Holmgren att de inte nödvändigtvis behöver vara riktade mot mobbning som sådan.
– Om man tittar på vad vetenskapen säger om riskfaktorer för mobbning visar det sig att många av dem ligger i arbetsmiljön. Det handlar om bristande ledarskap, otydliga roller och även organisationsförändringar. Så åtgärder för att förebygga mobbning kan generellt sett handla mer om att säkerställa en god arbetsmiljö och en god struktur i det stora hela, säger hon.
Håkan Soold
Studien och projektet den ingår i
De forskare som ligger bakom studien, utöver Rebecka Holmgren, är: Alessandra Grotta, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet; Kristin Farrants, docent vid avdelningen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet samt Linda Magnusson Hanson, forskare och docent vid Epidemiologiska enheten, Stressforskningsinstitutet, vid Psykologiska institutionen.
Studien Bidirectional associations between workplace bullying and sickness absence due to common mental disorders – a propensity-score matched cohort study ingår forskningsprojektet Exponering för arbetsrelaterade negativa sociala beteenden – utökad kunskap om dess psykosociala arbetsrelaterade- och organisatoriska bestämningsfaktorer och risk för morbiditet och mortalitet, som leds av Linda Magnusson Hanson.
Senast uppdaterad: 19 mars 2024
Sidansvarig: Institutionen för folkhälsovetenskap