Sök ramprojekt via detta formulär

Naturvetenskapliga ämnen: Tala naturvetenskap – ökad kommunikation i naturvetenskapsklassrummet

Att kunna naturvetenskap innebär att kunna delta i naturvetenskapliga sammanhang genom olika språkliga och multimodala uttryck. Det handlar inte enbart om att förstå begrepp, teorier och procedurer, utan också om att kunna värdera, uttrycka och bearbeta dessa genom tal, skrift och bild. Den amerikanske naturvetenskapsdidaktikern Jay Lemke beskriver detta som att lära sig tala naturvetenskap.

I detta projekt undersöker vi hur didaktiska modeller och verktyg kan utvecklas och anpassas för att öka kommunikationen mellan elever, så att de talar (i bred betydelse) mer naturvetenskap med varandra när de arbetar undersökande. Målet är att bidra till både forskning och utveckling av konkreta undervisningsmaterial och strategier som kan användas direkt i klassrummet.

Låter detta intressant för dig? Då är du varmt välkommen att söka!

-----------------------------------------

Ämnesövergripande: Undervisning med AI – ämnesöverskridande ramprojekt

Artificiell Intelligens (AI) får en alltmer framträdande roll på såväl samhälle som utbildning och individ, särskilt i och med att teknikerna blir alltmer kraftfulla och tillgängliga att använda av enskilda individer. Utvecklingen har skapat ett behov av kunskap om hur AI, främst generativ AI där Chat GPT är den mest kända versionen, kan användas i ämnesundervisning.

Ramprojektet "Undervisning med AI" syftar till att utforska och utveckla metoder och modeller för undervisning med AI, där vi arbetar med att konfigurera och anpassa AI för att möta såväl ämnesspecifika som ämnesöverskridande didaktiska behov. Ambitionen är att vi genom forskningen ska kunna bidra till såväl kunskapsläget om AI i undervisning som med konkret undervisningsmaterial för undervisning med AI. Ramprojektet genomförs i samverkan med STLS:s praktisk-estetiska nätverk.

-----------------------------------------

Ämnesövergripande: Undervisning om sexualitet, samtycke och relationer

Sexualitet, samtycke och relationer är ett kunskapsområde där flera skolämnen är tänkta att bidra med olika perspektiv till undervisningen. Det väcker i sin tur funderingar om innehållsliga val, fördjupning, fördelning och samarbeten både inom och mellan olika skolämnen och den skolövergripande organisationen.

I ramprojektet får lärare möjlighet att mötas för att tillsammans planera, genomföra och utvärdera en ämnesövergripande sexualundervisning. Ramprojektet är tänkt att bidra med faktiska exempel på hur undervisning kan genomföras då studier på klassrumsundervisning är få både nationellt och internationellt. Ramprojektet genomförs i samverkan med STLS:s praktisk-estetiska nätverk.

Modeller i naturvetenskap och teknik

I naturvetenskaplig och teknisk verksamhet används modeller för att beskriva, undersöka och förklara samband. Modeller är också nödvändiga för att kunna göra förutsägelser om de fenomen man studerar. Det har visat sig att elever ofta uppfattar modeller som direkta avbildningar av verkligheten snarare än som verktyg för att producera kunskap. Modellerna framstår som statiska och eleverna har svårt att se att alla modeller är behäftade med brister till följd av att de är starkt förenklade beskrivningar av verkligheten.

I ramprojektet är vi därför intresserade av att undersöka hur undervisning kan utformas för att stödja elever i att utveckla, använda och revidera modeller för att beskriva och förklara naturvetenskapliga och tekniska fenomen.

-----------------------------------------

Systematiska undersökningar i naturvetenskap

• Deltagande lärare och skolor: Marie Paulsson, Lilla Adolf Fredriks skola, Jenny Ljung, Kunskapsskolan Uppsala norra, Johanna Lundström och Kristin Bratsberg, Nacka YBC.

Tekniska lösningars ändamålsenlighet och funktion

• Deltagande lärare och skolor: Christofer Danielsson, Sundbyskolan och Niklas Salomonsson, Mariaskolan.

-----------------------------------------

Programmering och den hållbara staden

• VT 2020–VT 2021
• Deltagande lärare och skolor: Cesar Estay, Karsby International School och Niklas Salomonsson, Mariaskolan.

-----------------------------------------

Digitala verktyg och naturvetenskapens begrepp, teorier och modeller

• VT 2018–VT 2020
• Deltagande lärare och skolor: Camilla Lundqvist och Suvi Mikkonen, Gubbängens skola; Cecilia Kozma, Vetenskapens Hus.

-----------------------------------------

Förmågan att formulera undersökningsbara frågor

• VT 2016-VT 2018
• Deltagande lärare och skolor: Per Freerks, Per Wennerström, Josefine Reimark och Fredrik Westman, Kungsholmens gymnasium; Johanna Lundström och Sara Puck, Värmdö gymnasium; och Johan Nordling, Johanna da Luz och Sofija Jahdadic, Östra Reals gymnasium.

-----------------------------------------

Programmering i teknikämnet

• VT 2016–VT 2018
• Deltagande lärare och skolor: Sophie Odén, Kristinebergsskolan; Tove Wållberg, Järla skola; och Annika Lundholm-Bergström och Madeleine Björn, Örbyskolan.

-----------------------------------------

Formativ bedömning av de naturvetenskapliga ämnenas tre övergripande förmågor

NT-satsningen som ramprojekt2014 startade, i samband med NT-satsningen inom Stockholms stad, tio ramprojekt där lärargrupper på åtta olika skolor ingick. En NT-utvecklare, kopplad till Skolverkets satsning NT-lyftet, fungerade som handledare för de olika projekten.

Delstudierna fokuserade någon aspekt av de sammanfattande förmågor som beskrivs i grundskolans kursplaner i de naturvetenskapliga ämnena. Syftet med delprojekten var att undersöka hur dessa förmågor kan främjas och synliggöras i undervisning.

Deltagande skolor:

VT 2014–VT 2015

• Blommensbergsskolan, NT-utvecklare Andrea Holmgren:
  - Vuxna som använder smutsig el... - Progression i förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning, årskurs 6-9.
• Engelbrektsskolan, NT-utvecklare Daniel Bengtsson: 
  - Bin i klassrummet - Ett sätt att utveckla elevers förmåga kommunicera och ta ställning, årskurs 1-6.
  - Kolets kretslopp - Att utveckla elevers förmåga att använda naturvetenskapliga begrepp, årskurs 7-9
• Skapaskolan, NT-utvecklare Ann Ulfves:
  - “Varför går det så långsamt för dig?” Om utveckling av elevers sätt att erfara begreppet friktion i de tidiga skolåren, årskurs 1-2.

HT 2014–HT 2015

• Aspuddens skola, NT-utvecklare Birgitta Sang och Gunilla Lindhagen:
  - Hur kan en progression av elevers förmåga att tolka resultat och dra slutsatser se ut från mellanstadium till högstadium?
• Eriksdalsskolan, NT-utvecklare Maria Sundler:
  - Hur kan elevers förmåga att framföra och bemöta argument om energi utvecklas?, årskurs 5.
• Grimstaskolan, NT-utvecklare Peter Rejhed:
  - Hur kan man använda iPads som verktyg i NO undervisningen så att elevernas intresse växer och de upplever NO undervisningen som mer relevant än tidigare?, årskurs 7-9.
  - Hur utvecklas elevers uppfattningar av organismers livscykler från årskurs 1-3?, årskurs 1-3.
• Nya Elementar, NT-utvecklare Sara Fransson och Maria Sundler Kritiska aspekter för utveckling av elevers förståelse av växthuseffekten, årskurs 7.
• Skarpatorpsskolan, NT-utvecklare Cecilia Bergvall:
  - ”Blöta handdukar” – en uppgift för utveckling och bedömning av elevers förmåga att planera en undersökning?, årskurs 4, årskurs 6 och årskurs 8.

Användning av multimodala representationer för att stötta elevernas lärande kring materiens kretslopp – Från att lära till provet till att lära för livet

• Deltagande skola: Broängsskolan
• Deltagande lärare: Marija Popovic och Lejla Müller
• Projektperiod: ht 2023 – vt 2025

-----------------------------------------

Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI): hållbar energi

• Deltagande skola: Södra Latins gymnasium
• Deltagande lärare: Ulrihca Malmberg, Nathalie Wetterstrand och Eleonore Gåvsten 
• Projektperiod: ht 2023 – vt 2025

Utveckling av stödmaterial i hållfasthetslära till teknik

• Deltagande skola: Bromma gymnasium och Kunskapsskolan Göteborg
• Deltagande lärare: Caroline Forsell och Per Westerlind
• Projektperiod: ht 2021 – vt 2023

-----------------------------------------

Utveckling av undervisning i naturkunskap som möjliggör progression i elevers förmåga att föra fördjupande samtal i SSI frågor

• Deltagande skola: Anna Whitlocks gymnasium
• Deltagande lärare: Anna-Karin Fridolfsson och Andreas Bundsen
• Projektperiod: ht 2020 – vt 2022

-----------------------------------------

Konsten att ställa undersökningsbara frågor

• Deltagande skola: Blackebergs gymnasium
• Deltagande lärare: Maria Almlöv, Leena Arvanitis, Gabriella David, Ulrika Edoff och Anders Nordlöf
• Projektperiod: ht 2019 – ht 2021

Alla naturvetenskapliga undersökningar börjar med en fråga. Att kunna formulera frågor som går att undersöka praktiskt har därför en central roll när eleverna lär sig om naturvetenskapliga arbetssätt. I det här projektet undersöker vi hur undervisningen kan utveckla elevernas förmåga att ställa undersökningsbara frågor. Projektet inleds med en kartläggning av hur elevernas kunskaper och undervisningen på skolan ser ut. Med utgångspunkt i kartläggningen gör vi en analys av vilka områden som kan behöva hanteras explicit i undervisningen. Analysen ligger till grund för design av undervisningsmetoder och material. Syftet är att förbättra elevers möjligheter att uppfylla examensmålen när det gäller vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning vilket även är ett centralt innehåll i ämnesplanerna för biologi, fysik och kemi.

-----------------------------------------

Varför fältstudier i den naturvetenskapliga undervisningen?

• Deltagande skolor: flera skolor ur koncernen Kunskapsskolan
• Deltagande lärare: Emma Rova, Linda Vikström Bergander, Charlotte Lennartsdotter och Per 
• Rohlin
• Projektperiod: ht 2017 – vt 2019

Biologiämnet har under senare år tenderat att bli ett läsämne istället för ett praktiskt ämne. Det finns ett behov av att arbeta med att utveckla systematiska undersökningar i biologi. 

Syftet med projektet är att i undervisningen förflytta oss från ett påstående, att något förhåller sig på ett visst sätt, till utveckling av förståelsen att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Detta önskar vi uppnå genom att erbjuda eleverna autentiska situationer som utgår ifrån det vardagsnära och verkliga. Vidare är syftet att introducera eleverna för ett naturvetenskapligt arbetssätt, med undersökning och forskning i fokus, där orsak och verkan blir tydligt. Detta med förhoppning om att stärka  elevernas förmåga att arbeta systematiskt, i fält och på laboratorier, samt deras förmåga att analysera sina resultat och sätta in dem i ett större sammanhang. 

Konferenser och seminarier:

Rova, E., Lennartsdotter, C., & Rohlin, P. (2018, oktober). Systematiska fältstudiers möjligheter till att utveckla mer kvalificerade samtal mellan elever i ämnet biologi. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, STLS, Botkyrka.

-----------------------------------------

Utveckling av undervisning kring sexualitet så att den blir meningsfull för eleverna och i linje med styrdokumenten

• Deltagande skola: Kungsholmens gymnasium
• Deltagande lärare: Åsa Bohlin Clarke, Anna-Karin Fridolfsson, Anders Jonsson och Josefin 
• Reimark 
• Projektperiod: ht 2015 – vt 2017

Sverige har en lång tradition av undervisning om sexualitet och relationer men undersökningar visar att innehållet och omfattningen varierar stort mellan och inom skolor (se t ex UngKAB09) och ungdomar efterlyser mer och bättre undervisning. (Skolverket 2013). Det finns också ett behov av fortsatt forskning (Forsberg 2007), och forskningsbaserad undervisning inom området sex och samlevnad (Katz m fl 2014). Ett av målen i läroplanen på gymnasiet (Lgy 11) är att ”Eleverna får kunskaper om sex och samlevnad…”. En del av  gymnasieskolans ämnesplaner har också ett tydligt centralt innehåll inom området. 

Läroplanen anger också att alla som arbetar i skolan ska aktivt främja likabehandling och motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering och undervisningen ska till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv (Lgy11). För att  undervisningen inte ska motverka sitt syfte är det viktigt att läraren utvecklar så kallad normmedvetenhet och metodmedvetenhet (Skolverket 2013). 

Konferenser och seminarier:

Fridolfsson, A.-K., Clarke Bolin, Å., Jonsson, A. & Reimark, J. (2017, oktober). Utveckling av undervisning kring sexualitet så att den blir meningsfull för eleverna och i linje med styrdokumenten. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens 2017, STLS, Nacka.

Fridolfsson, A.-K., & Arvola Orlander, A. (2016, november). “It is going to hurt and it shall and it will bleed”: Developing norm critical awareness in teaching about relationship and sexuality. Gender and Education (Gender and Education Association) Linköping.

Fridolfsson, A.-K., & Arvola Orlander, A. (2016, oktober). Utveckling av undervisning kring sexualitet så att den blir meningsfull för eleverna och i linje med styrdokumenten. Qualis Nätverksseminarium, Stockholm.

Fridolfsson, A.-K., & Arvola Orlander, A. (2016, september). Prostatabärare har starkare sexlust än livmoderbärare. Presenterad på Leda Lärande 2016, Utbildningsförvaltningen, Stockholm.

Fridolfsson, A.-K., & Arvola Orlander, A. (2016, september). “Prostata carriers have stronger sex drive than womb carriers” Students’ use of norm critique in sex education. EERA-ECER (European Educational Research Association-European Conference on Educational Research). Dublin.

Fridolfsson, A.-K., & Arvola Orlander, A. (2015, juni). ”Man kan se om en kvinna är oskuld eller inte”- Utveckling av undervisning på gymnasiet runt frågor om sexualitet. Presenterad på FOU-dagen Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet, Stockholm.

-----------------------------------------

Kraft som orsak till rörelse

• Deltagande skola: Södra Latins gymnasium
• Deltagande lärare: Daniel Dufåker, Rickard Fors och Pernilla Stamming
• Projektperiod: ht 2014 – vt 2015

Många elever som läser fysik på gymnasiet bär med sig en förförståelse inom mekanik som befinner sig i konflikt med den naturvetenskapliga förståelsen av mekaniska fenomen. För att ersätta deras naiva modeller med naturvetenskapliga modeller bör elever sättas i  situationer där deras egna uppfattningar visar sig vara otillräckliga. Ett särskilt viktigt  begrepp inom fysik är Newtons andra lag som binder samman rörelse med det som ger upphov till rörelse, alltså kraft. Vi har utvecklat ett lektionspaket avsett att utmana elevernas  förförståelse för kraft som orsak till rörelse. Lektionspaketet består av IKT-stödda elevaktiviteter och en laboration där elever ska förutsäga resultatet av demonstrationer där deras vardagliga begreppsförståelse ej är tillräcklig. Under en demonstration spelades elevdiskussioner in och analyserades. Elevernas diskussioner visar att de inte skiljer på begrepp som kraft, acceleration och hastighet i en för eleverna ny kontext, där rörelse och kraft måste behandlas samtidigt.

Trots att eleverna har visat förståelse för kraft- och  rörelsebegrepp när de behandlats var för sig är de osäkra på hur begreppen i denna situation. Vidare har eleverna svårt att tänka på ett komplext system i delar som kan 
analyseras separat, något som är nödvändigt i en del situationer.

-----------------------------------------

Är det man ser det som sker? En designbaserad studie av en laboration med elevens perspektiv i fokus

• Deltagande skolor: Kungsholmens gymnasium, Äppelviksskolan, Östra Reals gymnasium och 
• Sturebyskolan
• Deltagande lärare: Helena Danielsson Thorell, Carina Andersson, Anders Jonsson och 
• Andreas Holst
• Projektperiod: ht 2012 – vt 2014

Studien visar att elevers delaktighet och inkludering ökar som en konsekvens av genomtänkta förändringar av en laboration. Resultaten indikerar att det krävs mer än en 
ytlig betraktelse av laborationen för att upptäcka hur eleverna interagerar och hanterar uppgiften. Det som utifrån betraktat kan förefalla vara en väl fungerande situation med god inlärning, eller det motsatta, behöver inte nödvändigtvis vara det. 

Tidskrifter:

Danielsson Thorell, H., Andersson, C., Jonsson, A. & Holst, A. (2014). Är det man ser det som sker? - En designbaserad studie av en laboration med elevens perspektiv i fokus. Forskning om undervisning & lärande, 13, 5-29.

Konferenser och seminarier:

Andersson, C, Jonsson, A. & Danielsson Thorell, H. (2015, september). Är det man ser det 
som sker? Presenterad på Leda Lärande 2015, Utbildningsförvaltningen, Stockholm.

Danielsson Thorell, H., Andersson, C., Jonsson, A. & Holst, A (2013, oktober). Hur kan ny kunskap om elevernas aktiviteter fungera som verktyg för lärarens möjlighet att utveckla sin undervisning? Lärarnas Forskningskonferens 2013, STLS, Stockholm.