Sök ramprojekt via detta formulär
 

Musik: Att identifiera musikaliskt skapande i musikundervisningen

Musikaliskt skapande har i någon form funnits med i svenska kursplaner i musik i många decennier och är en naturlig del av vår uppfattning av musik. Samtidigt är musikaliskt skapande enligt SkolFis systematiska översikt om musikundervisning något som lärare anger som utmanande att undervisa om. Musikaliskt skapande är också något som kan uppfattas som svårbedömt.

Tidigare studier har också kunnat visa att oro för olikvärdig bedömning kan riskera att styra musikundervisningen mot moment som är lättare att bedöma. Ökad kunskap om att identifiera vad musikaliskt skapande kan vara för något kan också bidra till ökad självsäkerhet hos lärare att både undervisa om och bedöma musikaliskt skapande.

Syftet med ramprojektet är att identifiera hur musikaliskt skapande kan förstås på olika sätt i undervisningen. Det finns mycket forskning om musikaliskt skapande, men väldigt lite om hur detta skapande kan ta sig uttryck inom ramen för skolans musikundervisning. Varje delaktig lärare kommer att dokumentera situationer där elever fått i uppdrag att skapa musik på något sätt. Metoderna kan vara genom att improvisera individuellt eller kollektivt, att tolka en låt eller kanske att skapa musik i grupp eller individuellt. Det kan också handla om situationer där musikaliskt skapande förekommer mer spontant, där skapandet inte är direkt knutet till en uppgift av att skapa musik.

Under året kommer vi gemensamt, forskare och medforskande lärare, vid olika workshops på STLS att analysera materialet för att identifiera och diskutera olika sätt att förstå musikaliskt skapande i olika kontexter i musikundervisningen. Analysen kommer att ta avstamp i olika teorier kring kreativitet och skapande. Diskussion och presentation av resultat kommer att ske tillsammans med forskare vid Kungliga Musikhögskolan som är samarbetspartner för detta ramprojekt.

Låter detta intressant för dig? Då är du varmt välkommen att söka!

-----------------------------------------

PREST-ämnen: Utblick, inblick och uttryck: Om kunskapsformer i interaktion i PREST-ämnen

Det ständiga samspelet – och växelverkan – mellan reflektion, teori och praktik, är något gemensamt för de praktisk-estetiska (PREST) ämnena. I de enskilda ämnenas syfte framgår det att undervisningen ska utveckla elevernas ämneskunnande genom skapande handlingar och gestaltningar av skilda slag, samt bidra till omsorg om såväl sig själv som andra. Vidare återfinns frågan om materialitet och uttrycksformer i samtliga ämnen; vilket även gäller för processens betydelse för utveckling av kunnande.

Ramprojektet handlar om att utveckla förståelse för hur estetiska erfarenheter uttrycks i samspel, med syfte att utveckla metoder att studera kunnande-i-handling utifrån ett uttalat elevperspektiv som grund för undervisningsutveckling. Varje delprojekt genomförs tillsammans med nätverket, samt organiseras i form av projektmöten, seminarier och workshops baserade på vad som sker i undervisningen. Ramprojektet vägleds av två övergripande frågeställningar:

• Hur utvecklar elever kunnande i att uttrycka sig om, med och genom skilda material och samspel?
• Vad innebär det att kunna se, känna, smaka, lyssna, dofta, göra och visa omsorg i PREST-ämnen?

Ramprojektet vänder sig till alla PREST-lärare i både grundskolan och gymnasiet. Vi söker därför enskilda – eller grupper av – lärare som vill undersöka PREST-ämnenas estetiska kunskapsformer i handling och därigenom utveckla sin egen och andras förståelse för, och exempel på, hur elevers estetiska uttryck och erfarenheter tar form i undervisningen.

Låter detta intressant för dig? Då är du varmt välkommen att söka!

Utblick, inblick och uttryck: Om kunskapsformer i interaktion i PREST-ämnen

Det ständiga samspelet – och växelverkan – mellan reflektion, teori och praktik, är något gemensamt för de praktisk-estetiska (PREST) ämnena. I de enskilda ämnenas syfte framgår det att undervisningen ska utveckla elevernas ämneskunnande genom skapande handlingar och gestaltningar av skilda slag, samt bidra till omsorg om såväl sig själv som andra. Vidare återfinns frågan om materialitet och uttrycksformer i samtliga ämnen; vilket även gäller för processens betydelse för utveckling av kunnande.

Ramprojektet handlar om att utveckla förståelse för hur estetiska erfarenheter uttrycks i samspel, med syfte att utveckla metoder att studera kunnande-i-handling utifrån ett uttalat elevperspektiv som grund för undervisningsutveckling. Varje delprojekt genomförs tillsammans med nätverket, samt organiseras i form av projektmöten, seminarier och workshops baserade på vad som sker i undervisningen.

Ramprojektet vägleds av två övergripande frågeställningar:

• Hur utvecklar elever kunnande i att uttrycka sig om, med och genom skilda material och samspel?
• Vad innebär det att kunna se, känna, smaka, lyssna, dofta, göra och visa omsorg i PREST-ämnen?

Ramprojektet vänder sig till alla PREST-lärare i både grundskolan och gymnasiet. Vi söker därför enskilda – eller grupper av – lärare som vill undersöka PREST-ämnenas estetiska kunskapsformer i handling och därigenom utveckla sin egen och andras förståelse för, och exempel på, hur elevers estetiska uttryck och erfarenheter tar form i undervisningen.

-----------------------------------------

Sexualitet, samtycke och relationer i musikundervisningen

• Felix Unsöld, Katarina Norra Skola och Eva Åkerhielm, Rinkebyskolan.

Ramprojektet fokuserar på hur kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, som introducerats i Lgr22, kan införlivas som en naturlig del av musikundervisningen. Detta kunskapsområde utgör en del av ett större värdegrundsarbete, och omfattar därmed att arbeta med normer och förväntningar, jämställdhet såväl som respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar.

I kursplanen för musik anges att undervisningen i musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla: ”förmåga att uppleva och reflektera över musikens innehåll, funktion och betydelse i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang” varmed värdegrundsfrågor kan behandlas som ett kunskapsinnehåll. Musik är också ett interaktivt ämne i vilket elevernas sociala interaktioner, och de värden dessa grundar sig på, påverkar deras musicerande och musikskapande. Vilka utmaningar du som lärare ställs inför när det gäller att utveckla metoder för att jobba med beror därmed i hög utsträckning på den elevgrupp och de aktiviteter du arbetar med. Mer specifika frågeställningar kan därmed se olika ut beroende på vilka lärare som deltar i ramprojektet.

Vi söker lärare som vill pröva och utveckla kunskap om arbetssätt för att arbeta med värdegrundsfrågor som har beröringspunkter med dom nya skrivningarna i Lgr22 om sexualitet, samtycke och relationer i musikundervisningen. Varje delprojekt genomförs tillsammans med nätverket och med en forskare i musikpedagogik från Kungl. Musikhögskolan.

Undervisningen dokumenteras och analyseras med stöd av en diskursanalytiskt inspirerad interaktionsanalys. Med utgångspunkt i gemensamma analyser av undervisningen planeras och genomförs nya undervisningsutvecklande interventioner.

-----------------------------------------

Att ge och ta i PREST-ämnen: Återkoppling i samspel mellan deltagare och materiella villkor

• Christina (Kicki) Jönsson, Monica Christiansson, Ana Maritza Bruffau, Cecilia Wingstedt, Johanna Claesson, Hedvig Eleonora skola och Puja Qadri, Skarpnäcks grundskola.

Detta ramprojekt undersöker relationen mellan materialets roll och den återkoppling som ges i klassrumssituationen. Preliminära resultat från ramprojektet visar på vikten av att göra regelbundna mikrobedömningar som aspekter av formativ bedömning i PREST-ämnen. Även den materiella inramningen och den materiella dimensionen, har stor betydelse för hur klassrumsinteraktioner och bedömningssituationer påverkas.

Språket i ämnet och ämnet i språket – om språkande 
och kommunikativa handlingar

• Deltagande skolor: Bagarmossens Brotorps skolor, Bromstensskolan och Grimstaskolan
• Deltagande lärare: Marita Olsson Hvid, Louisa Asplund och Hanna Skarelius
• Projektperiod: ht 2017 – vt 2018

Vi vill be dig gå tillbaka i tiden – till då du sist skapade någonting med dina händer. Det kan vara trallen du byggde förra sommaren, den där gardinen du var tvungen att fålla eller kanske det du gjorde på slöjden i högstadiet. När du nu har det där föremålet i minnet vill vi be dig att du funderar på vilka val du hade i den processen. Vilken färg ska den ha? Vilken sorts färg ska du använda? Vilken form ska föremålet har? Vilka förutsättningar måste du förhålla dig till? Vilka material blir bäst? Hur ska den se ut? Vad ska folk tänka när de ser den?

Som du nu förstår innebär varje föremål vi skapar en hel del val. I skolämnet slöjd förväntas eleverna både välja och resonera kring sina val. Läraren ska kunna bedöma i vilken mån eleven har gjort avvägda val och om eleven fört utvecklade resonemang om sitt slöjdarbete. I betygskriterierna står: "Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets-och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val." 

I det här Ram-projektet har vi ställt oss kritiska till att eleverna förväntas motivera sina val utan att undervisningen nödvändigtvis övar den förmågan – att föra välutvecklade resonemang kan tyckas tillhöra svenskämnet mer än slöjdämnet. Men vi menar att språket  finns med oss hela tiden och vi behöver arbeta språkutvecklande i alla skolämnen. 

Studien syftade till att ta reda på mer om elevers förmåga att "välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet" och hur det kan komma till uttryck. Detta undersöktes genom att eleverna fick diskutera sina val, vilket dokumenterades genom film i två olika omgångar. Inför andra diskussionstillfället modifierade vi vår undervisning något för att ge eleverna bättre underlag till sina val och motiveringar, vilket visade sig ge förbättrade  resonemang.

Undersökningen visade att eleverna pratar om följande perspektiv: Färger, tidsaspekt, teknikernas fördelar och nackdelar samt sin personliga koppling till uttrycket. Eleverna delar in resonemangen genom att syfta på utseende eller genomförande. Då vi analyserade  elevernas resonemang hittade vi underkategorier. Dessa kategorier kan tydliggöra progressionen mellan enkelt och välutvecklade resonemang.

Gällande utseendet talar eleverna om: Tyckande – jag tycker rött blir fint, jag tycker det här kommer bli snyggt. Symbolisk eller personlig referens – A står för mitt namn och 12 står för vilket nummer jag har i hockey. Teknisk förklaring – Applikation på en tröja kan bli hårt och då kan det bli obekvämt, textiltryck kan slitas bort snabbare i tvättmaskinen.

Gällande genomförandet talade eleverna om: Tyckande – Lätt att göra, mysigt. Fördelar och nackdelar – Först tänkte jag att jag skulle göra schablontryck men det skulle bli svårt att göra så pyttigt. Jämförelser – Jag målade bakgrunden med bets för jag tycker inte det blir lika slätt med hobbyfärg.

Studien visar att elever kan motivera sina val. Spontant vill de dock motivera utifrån värdeord som fint, fult, bra och enkelt. När vi ger eleverna verktyg till att göra mer 
genomtänkta val har vi sett att de kan föra resonemang kring sitt slöjdarbete på ett mer välutvecklat sätt.

Gruppen kommer till hösten bygga vidare på den här studien i FoU-projektet, Valet är ditt - en studie om hur elever väljer och motiverar sina val i slöjdämnet. Där kommer vi undersöka undervisningsmetoder som främjar elevernas möjligheter att göra genomtänkta val och  utveckla deras förmåga att resonera.

-----------------------------------------

Elevers förmåga att ”analysera och värdera arbetsprocesser i handling” i slöjd

• Ann-Sofie Rottz, Engelbrektsskolan.

-----------------------------------------

Matematik i slöjdämnet - en dold och kritisk aspekt

• Rana Nabil, Pershagenskolan, Södertälje.

Pågående FoU-projekt handlar om återkoppling avseende elevers estetiska arbetsprocesser och uttryck i bildämnet samt på vilket sätt återkoppling bidrar till utveckling av ämneskunnande i hem- och konsumentkunskap.