Vi upptäcker bortglömda berättelser i gamla skeppsvrak på havets botten

– Genom att studera ett skepp går det att komma väldigt nära människor och se hur olika vi har tänkt genom historien, till exempel när det gäller avskildhet och privatliv. På 1600-talet sov människor väldigt nära inpå varandra. Toaletten på ett skepp fanns under bar himmel, synliga för alla. Det får mig att reflektera över att samhällen kan se annorlunda ut än vårt.

Vad är du mest intresserad av som forskare?

– Som maritim arkeolog är jag specialintresserad av skepp. De är den optimala artefakten; en maskin, en plats där människor har levt, med inslag av konst. Det gör dem väldigt roliga att studera. Det är särskilt spännande att komma hem efter en dykning och börja lägga pusslet. Genom att kombinera olika källor och tekniker går det att uppleva livet på skeppet som det en gång var. Bevarade räkenskaper till skeppet visar till exempel vilken mat som köptes in och vilka redskap som användes i köket.

Vad vill du förmedla till studenterna?

– Att arkeologi och det arkeologiska tänkandet är ett väldigt bra ämne att ha som grund för att utveckla sitt kritiska tänkande. Det är också extra roligt när jag lyckas förmedla min egen entusiasm över ämnet till studenterna och kan se dem utvecklas för att hitta ett eget sätt att vara arkeologer på. Det kan handla om att specialisera sig på GIS-system eller på nya digitala metoder som fotogrammetri, eller något helt annat.

Vad skulle du vilja säga till framtida arkeologer?

– Arkeologin hjälper till att vidga vår förståelse för att det finns många olika sätt att vara människa på, något som kan vara till nytt i många sammanhang. Det finns också väldigt mycket kvar att göra inom arkeologi, både under och ovanför vattenytan.