Varför juridik, humaniora och samhällsvetenskap?
Inom humanvetenskap ryms juridik, humaniora och samhällsvetenskap. Människan och samhället står i fokus. Välkommen att läsa mer!
Ämnen
Humanvetenskap innefattar juridik, humaniora och samhällsvetenskap. Gemensamt för vår forskning och våra utbildningar är att människan och samhället står i fokus. Hos oss finns intresseområden kopplade till ekonomi, politik, kultur, klimatfrågor och mänskliga relationer. I en alltmer globaliserad värld är exempelvis ämnen som språkkunskaper och programmering värdefulla. Inom humanvetenskap ryms även kunskaper som kan användas för att både lösa och förekomma juridiska problem. Se vilket ämne som passar dig.
Möt våra studenter
Våra studenter kan berätta för dig hur det är att läsa juridik, humaniora och samhällsvetenskap vid Stockholms universitet.
Vad lockade Yasmine till att läsa nationalekonomi på Stockholms universitet? Hur är det att vara grundlärarstudent? Fråga Clara. Varför studera juridik – egentligen? Fråga Simon!
Läs mer och ställ dina frågor direkt till studenter vid Stockholms universitet
Möt våra forskare och lärare
Våra forskare och lärare inom humanvetenskap verkar inom många olika områden. Här kan du möta några av dem.
Johanna Fernholm: ”Alla påverkas vi av marknadskommunikation i vårt vardagsliv”
– Vill du lära dig mer om reklam och konsumtion, digitalisering och varumärkesbyggande i en global värld? Utbildningen visar hur du kan arbeta med marknadskommunikation, att förstå dess roll i vårt samhälle, säger Johanna Fernholm.
”Alla påverkas vi av marknadskommunikation i vårt vardagsliv”
Pär Frohnert: ”Mitt ämne lockar studenter i olika åldrar, alla väldigt nyfikna”
– Historia är samhällets minne. Studier i historia får betydelse både för individen och på ett samhälleligt plan – vem är jag och går det att lära något av det förflutna för vår egen tid? Historievetenskapen ger insikter i förgångna tider och verktygen för att ta fram ny kunskap och för reflektion, säger Pär Frohnert.
”Mitt ämne lockar studenter i olika åldrar, alla väldigt nyfikna”
Sven Granath: Skjutningar har blivit ett ungdomsfenomen
Skjutningar med dödlig utgång som en del av uppgörelser inom den kriminella världen har blivit en del av vardagen. Skyttarna är ofta unga personer som riskerar att fortsätta en lång kriminell karriär, motivet är ofta strategiskt. Enligt kriminologen Sven Granath är orsaken till ökningen en kombination av många faktorer, bland annat fler vapen, lättillgänglig kommunikationsteknik och ökade klassklyftor.
Skjutningar har blivit ett ungdomsfenomen
Katarina Rejman: Läslusten vaknar i samtal om böcker
”Alla” vet att det är bra att läsa skönlitteratur, men hur väcker man läslusten hos barn och unga i skolan? Det undersöker Katarina Rejman, Institutionen för ämnesdidaktik.
Läslusten vaknar i samtal om böcker
Johan Sandahl: ”Att se elever växa, både kunskapsmässigt och som människor, gör läraryrket bäst i världen”
– Läraryrket är, precis som polis eller sjuksköterska, ett yrke som utvecklar ditt kunnande när du praktiserar det du lärt dig och genom att du reflekterar tillsammans med kollegor, säger Johan Sandahl.
”Att se elever växa, både kunskapsmässigt och som människor, gör läraryrket bäst i världen”
Susanna Witt: Språk och makt i Ukraina och Ryssland
Makt och språk hör ihop. Det var tydligt under den förra presidentperioden i USA och inte minst nu under den pågående ryska invasionen av Ukraina, när vissa ord och uttryck inte längre får användas i Ryssland. Susanna, Sanna, Witt, är lektor i ryska och har kunnat följa kopplingen mellan språk och makt i realtid under våren 2022.
Språk och makt i Ukraina och Ryssland
Martin Hällsten: "Forskning är inte sanning, utan ett ständigt pågående samtal"
Forskning ska inte ses som enskilda sanningar, utan som ett ständigt pågående samtal och en pusselbit som bidrar till helheten. Värdet ligger i den komplicerade kompletta bilden, menar Martin Hällsten, professor i sociologi.
"Forskning är inte sanning, utan ett ständigt pågående samtal"
Jordi Solsona Belenguer: "Att inte veta är hela poängen"
Jordi Solsona Belenguer, lärare på DSV ser sig själv mer som en som hjälper till att möjliggöra studenternas idéer än som lärare.
Maria Margareta Österholm och Elin Bengtsson: "Vi ville skapa ett program som vi själva hade velat gå!"
Höstterminen 2024 ges för första gången Kandidatprogram i genusvetenskap och skrivande vid ERG. Möt lärarna bakom utbildningen, Maria Margareta Österholm och Elin Bengtsson.
"Vi ville skapa ett program som vi själva hade velat gå!"
Björn Lundqvist: Forskar om hur den digitala ekonomin kan regleras
Björn Lundqvist är professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Juridiska institutionen. Han är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
Forskar om hur den digitala ekonomin kan regleras
Hanna Bornäs: Forskar om mäns känslor inför sitt utövande av våld
Forskaren och psykologen Hanna Bornäs vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen forskar om mäns våld mot en kvinnlig partner.
Mäns våld mot en kvinnlig partner
Ann-Zofie Duvander: "Det grundläggande målet är att ifrågasätta det vi tror är sanningar"
Hon drivs av att bidra till samhällsutvecklingen. Att försöka se bakom det vi ser som sanningar och hitta det som behöver ifrågasättas. Samtidigt är det viktigt att skilja på forskning och politiska beslut, menar Ann-Zofie Duvander, professor i demografi.
”Det grundläggande målet är att ifrågasätta det vi tror är sanningar”
Malina Szychowska: Malinas ansökan nådde hela vägen
Malina Szychowska, psykologiska institutionen, berättar om hur det var att för första gången beviljas forskningsbidrag som projektledare.
Malinas ansökan nådde hela vägen
Små barns språk fångar läraren Christine Erikssons intresse
I en intervju berättar Christine Eriksson om sin forskning och sin undervisning på Förskollärarprogrammet och Masterprogrammet i förskoledidaktik.
Senast uppdaterad: 23 februari 2024
Sidansvarig: Humanvetenskapliga området