Så lyckas du med salstentan

För att ha bäst chans att klara en salstenta bör du i början av delkursen läsa igenom kursmålen och betygskriterierna. Det ger dig en uppfattning om vad lärarna vill att du lär dig. Det ger också en ledtråd om vad du ska fokusera på när du läser kurslitteraturen.

Sedan behöver du läsa kurslitteraturen. Det måste du göra kontinuerligt under delkursens gång. Eftersom de flesta kurser innehåller mycket litteratur går det inte att läsa ikapp precis på slutet. Det är inte heller bra för inlärningen. Läs för att förstå, anteckna de viktigaste punkterna och se till att du har tid att smälta det du läst. Ta fasta på det övergripande och inte detaljerna i det du läser.

Gå också på all undervisning, inte bara den som är obligatorisk. Undervisningen är till för att hjälpa dig att förstå det du läser och att se vad som är viktigast på kursen. Innehållet i undervisningen ger dig också en uppfattning om vad lärarna tycker är centralt. Om du får uppgifter att lösa inför seminarier eller instuderingsfrågor ger de också en bild av vad du ska fokusera på.

Mer om effektiv läsning

Mer om anteckningsteknik

Om du inte repeterar glömmer du inom några dagar majoriteten av det du läste. Du behöver därför arbeta upp bra tekniker för att repetera och minnas materialet.

Repetition

Det viktigaste du kan göra för att minnas vad du läst eller hört på föreläsningarna är att repetera. Det bör du göra ofta. När du läst klart ett kapitel, påminn dig om vad du just har läst. I slutet av veckan är det bra att du repeterar det du läst den veckan och i slutet av en delkurs behöver du repetera all kunskap därifrån.

Du kan repetera genom att

• göra en överblick över materialet i till exempel en mindmap
• läsa igenom dina anteckningar
• tala in anteckningarna på din mobiltelefon och lyssna på det när du gör annat
• göra flashcards med viktiga termer, antingen digitalt eller på papper, och gå igenom dem gång på gång
• öva på tidigare salstentor. Gå igenom svaret muntligt för dig själv. Att skriva hela svaret blir vanligen för tidskrävande.

Minnestekniker

Vissa saker behöver du lära dig utantill, exempelvis steg i någon process, namn på olika epoker, termer, blomnamn eller glosor om du läser ett språk. Då kan du ta hjälp av en minnesteknik. Minnestekniker bygger vanligen på det faktum att vi har lättast att komma ihåg det vi

• hörde först
• hörde nyligen
• tyckte var extra uppseendeväckande eller roligt
• kan koppla till saker vi redan vet
• kan se i form av bilder.

Minnestekniker kräver viss träning. Med andra ord blir du bättre både på tekniken och på att minnas saker generellt om du övar. Här är några tips på vanliga minnestekniker:

Bildberättelser går ut på att du föreställer dig det du läser i bilder, stilla eller rörliga. Om du till exempel ska komma ihåg blomman prästkrage kan du föreställa sig en präst med en krage i form av blomman.

Minnespalatset bygger på att du utnyttjar ditt visuella och spatiala minne. Du tänker dig då en plats du känner väl. Dela upp platsen i tydliga stationer eller stopp. Låt varje station representera en viss del av informationen du vill minnas. Skapa en stark mental bild och koppla den till en av stationerna i ditt minnespalats. Om du till exempel vill minnas en lista med ord kan du försöka skapa en tydlig och överdriven visuell bild som känns lätt att komma ihåg. Ju mer absurd och livlig bilden är, desto lättare blir det att minnas den. När du ska återkalla informationen, föreställ dig att du vandrar genom ditt minnespalats och besöker varje station i tur och ordning. Du kommer då att ”se” de olika överdrivna bilderna du har skapat och därigenom minnas informationen som är kopplad till dem.

Akronymer och ramsor innebär att du bildar ett ord av första bokstäverna i det du vill minnas. Akronymen "BIFF" hjälper till exempel till om du läser svensk grammatik och vill minnas ordföljden i en bisats (i en Bisats kommer Inte Före det Finita verbet). Ramsan "En Ball Groda Dansar Aldrig Ensam" kan hjälpa dig att komma ihåg ordningen på strängarna på en gitarr.

Rim och melodier kan utnyttjas för att minnas. De behöver inte bli ”bra”, de fungerar ändå. Säkert har du en gång lärt dig sjunga alfabetet eller årets månader. Det är samma princip. Sjung alltså det du vill komma ihåg, till valfri melodi.

Chunking betyder att du ”klumpar” ihop information för att lättare komma ihåg den. Det kan till exempel användas för att minnas långa sifferkombinationer. Se hur många av de 22 första decimalerna i pi du kan minnas om du klumpar ihop två siffror i taget och tänker på dem som årtal (eller någons ålder): 3,1415926535897932384626

Att lyckas med salstentan handlar både om praktiska förberedelser och att använda tiden på ett effektivt sätt när du väl sitter på tentan.

Checklista inför tentan

• Behöver du anmäla dig till tentan? Har du gjort det?
• Ta i god tid reda på var tentasalen finns, så att du inte behöver irra runt på tentamensdagen.
• Ta med legitimation.
• Ta med något att dricka, om tentan är lång även något att äta.

När du sitter på plats

1. Försök att portionera tiden mellan de olika frågorna. Du kan behöva olika mycket tid för att besvara olika frågor. Tänk också på att du behöver läsa igenom dina svar innan du lämnar in, så ”spara” lite tid till kontrolläsningen.
2. Bestäm i vilken ordning du ska svara på frågorna. Här finns det olika strategier. Antingen börjar du med de frågor som ger flest poäng för att vara säker på att hinna med dem, eller så börjar du med korta, lätta frågor för att värma upp och stärka självförtroendet.
3. Läs mer om att tolka instruktioner från lärare
4. Gör en plan över de längre svaren innan du börjar skriva.

Börja med en kort inledning – det brukar räcka med en eller två meningar. Inledningen ska ange vad texten kommer att handla om: ”I denna text förklaras begreppen X och Y som sedan diskuteras i relation till …”
Punkta sedan upp det du vill ha med i huvuddelen av svaret. Utgå från den ordning som instruktionen anger. Om frågan innehåller flera delar måste du identifiera dem och besvara alla delarna. Varje del av frågan ger vanligen poäng för sig. Obs! Följ instruktionerna! Om det står att du ska ge två exempel är jätteviktigt att ge just två. Undvik att skriva sådant som läraren inte frågar efter.
Skriv till sist en kort avslutning. Här i avslutningen har du en sista chans att framhäva det viktigaste i ditt svar och att tydliggöra för läraren hur du egentligen vill besvara frågan.
Tänk på dina formuleringar och skriv så tydligt och klart du kan.

Läs igenom frågorna och svaren. Helst ska du hinna läsa igenom hela tentan två gånger, första gången för att se att du svarat på det läraren frågat, andra gången för att kontrollera språket. Korrekt språk är ofta ett betygskriterium och grammatiska fel, felstavade ord eller andra missar påverkar intrycket av din text.

Tips vid genomläsning

Försök ta en kort paus innan du läser igenom dina svar så att du får lite distans till det du skrivit.

Läs instruktionen först och sedan ditt svar för att kontrollera att du faktiskt besvarat frågan.  Om du vet att du brukar få ont om tid för genomläsning på slutet – läs i stället igenom texten vartefter du skriver den. Så fort ett stycke text är klart kan du läsa det igen.
Om du vet att du ofta stavar fel kan du testa att läsa texten bakifrån, ett ord i taget. Då är det lättare att se stavfelen. Du kan också ”skärma av” ordet du läser med papper eller händerna för att inte störas av det som står runt omkring.
Det är ofta en bra idé att läsa sin text högt. Det kan du ju inte göra i en full tentasal, men du kan viska fram texten för dig själv och därmed lättare upptäcka om något blivit fel.

Om det låser sig

Det är inte ovanligt att vara stressad inför en tenta och ibland kan det låsa sig helt när man väl är på plats. Om det händer dig kan du testa att

• ta några riktigt djupa andetag
• dricka lite vatten
• gå vidare till nästa fråga
• använda mindfulness-tekniker (även kallat medveten närvaro) för att slappna av. Dem bör du ha tränat på i förväg för att få riktigt god effekt.

Läs om medveten närvaro