Från boknörd till spelnörd

– Att känna efter vad man själv tycker är roligast att göra är centralt. Samarbete är också avgörande, många startups misslyckas på grund av konflikter, inte på grund av dåliga affärsidéer.

Mirjam Palosaari Eladhari. Foto: Kristian Pohl

Mirjam har alltid älskat litteratur och studerade beteende- och litteraturvetenskap på SU efter gymnasiet. Av en slump upptäckte hon 1995 dataspel, när hon såg några personer spela Doom och Civilization. Internet och hypertext var, precis som dataspel, något nytt då och hon berättar lyriskt:

– Då öppnade sig en helt ny värld och ett nytt slags berättande som jag ville vara en del av, och jag insåg att jag behövde lära mig programmera.

Igår handledde jag studenter och blev häpen över hur de överträffade sig själva i sitt arbete

Otroligt motiverade studenter

Hennes intresse för litteratur och berättelser har starkt påverkat hennes arbete inom spelutveckling.

Fokus för Mirjams forskning är hur man kan använda AI för att designa spel, upplevelser och konst. Mirjam tycker att arbetet som lärare på Campus Kista är inspirerande.

– Igår handledde jag studenter och blev häpen över hur de överträffade sig själva i sitt arbete. Våra studenter är så otroligt motiverade så det är en glädje att undervisa dem.

Förutom praktiska färdigheter som programmering och användning av spelmotorer, betonar hon vikten av att följa sina egna intressen och sin passion om man vill lyckas i spelbranschen.

Genom att studera återberättandet får man en helt annan bild än om man själv försöker lista ut vad som är unikt med ett spel

Forskningen kretsar kring berättandet i spel – vad människor tycker är meningsfullt när de spelar och vilka upplevelser de återberättar för andra:

– Alla spelutvecklare vill veta vad som är speciellt med ett spel. Genom att studera återberättandet får man en helt annan bild än om man själv försöker lista ut vad som är unikt med ett spel, förklarar hon.

Forskning som löser verkliga samhällsproblem

Hennes forskning visar också hur det kan användas för att lösa verkliga samhällsproblem. Hon arbetar bland annat med ett projekt som använder teknik för att utveckla hjälpmedel i vardagen och för att förbättra sociala färdigheter för personer med autism.

Vilka trender ser då Mirjam inom spelutveckling?

Hon nämner användningen av PCG (processuell innehållsgenerering) som en fram-trädande trend. En teknik som låter spel generera innehåll dynamiskt istället för att allt skapas i förväg, som att låta en skog växa fram på ett ögonblick istället för att designa varje träd individuellt.

Mer engagerande spelupplevelser

En annan viktig trend är ML (maskininlärning), där AI till exempel kan lära sig vad individuella spelare tycker om och skapa unika miljöer för just hen. Dessutom har designprinciperna förbättrats markant de senaste åren, och det har lett till mer engagerande spelupplevelser berättar hon.

På fritiden spelar Mirjam gärna brädspel, och när det gäller dataspel väljer hon mindre omfattande spel som tar max 5 timmar att spela för att undvika att bli alltför uppslukad – vilket är en stor risk för en spelälskare som hon.

Texten är hämtad ur Stockholms universitets Magasin, nr 4 2024.