Hur är det att studera nationalekonomi och statistik – egentligen? Fråga mig!

Fråga: Hej Simon! Jag vill studera företagsekonomi och där ingår kurserna Makro- och Mikroekonomi samt statistik. Min fråga till dig är hur du upplevde dessa kurser. Var det mycket matte och var det svårt? /Amen 

Svar: Hej Amen och tack för din fråga! I grundkurserna i nationalekonomi var det väldigt lite matematik. Det var däremot mycket mer matematik i fortsättningskurserna. Jag tyckte att kurserna var väldigt intressanta och lärorika, men jag skulle inte säga att de var svåra. I statistik så kommer det att vara mer matematik. Min upplevelse var att matematiken i grundkursen i Statistik var inte särskilt svår när jag läste kursen. De har förvisso gjort om kurserna i statistik sedan jag läste dem, men innehållet bör vara ungefär lika. Då du studerar företagsekonomi så misstänker jag att du kanske kommer att studera en kurs som heter "Grundläggande statistik för ekonomer", jag har inte läst just den kursen så jag kan tyvärr inte svara på hur jag upplevde den. 

Vad som är svårt kan även skilja sig från person till person och är något som beror på flera faktorer. Så min upplevelse kommer kanske inte att vara din upplevelse med kurserna. 

Hoppas att detta besvarar dina frågor!

Vänliga hälsningar,
Simon 

________________________________________________________________________

Fråga: Hej! Jag är främst intresserad av nationalekonomi men gillar även matematik, däremot är jag lite rädd för teknik och datorer. Hur svåra är kurserna i statistik 60hp? Krävs det förkunskaper inom exempelvis data? /Oliver

Svar: Hej Oliver och tack för din fråga! Nu har de gjort om kurserna i statistik lite sedan jag påbörjade mina studier, men innehållet bör fortfarande vara liknande. Som del av utbildningen lär man sig att använda en statistisk programvara från grunden. Detta sker i form av lärarledda datorövningar. Det krävs alltså inga förkunskaper inom data för att läsa programmet. Jag hade exempelvis inga kunskaper gällande dataanalys när jag började programmet. 

Kurserna som jag läste i statistik under mitt andra år var relativt svåra jämfört med de andra kurserna som man läser. Men jag skulle inte säga att det är särskilt svårt att klara de kurserna, speciellt inte om man tycker om matematik. Detta var dock enbart min upplevelse med kurserna. 

För programmet i stort krävs inga förkunskaper inom de kurser man kommer att läsa, utan du kommer att få lära dig allt från grunden. Jag kommer själv ihåg att jag var lite orolig över att jag skulle behöva jobba med en statistisk programvara under programmets gång, men efter att ha läst programmet och kurserna i statistik så kan jag säga att jag var orolig i onödan. Det är inte så farligt som det kanske låter från början. 

Hoppas att detta besvarar dina frågor!

Vänliga hälsningar,
Simon 

________________________________________________________________________

Fråga: Hej Simon! Hur svårt är Kandidatprogrammet i nationalekonomi och statistik? Jag har precis hoppat av en ingenjörsutbildning för det kändes inte rätt och jag vill mer mot ekonomi hållet, är den rimlig? Hur mycket studerar du? /Oliver

Svar: Hej Oliver och tack för din fråga! Vad som är enkelt och vad som är svårt beror på ens egen kapacitet och hur mycket tid man lägger ner på studierna. Personligen skulle jag säga att de första kurserna man läser inte är särskilt svåra. Fortsättningskurserna är självfallet svårare, men jag skulle generellt sett inte säga att de är svårare än en ingenjörsutbildning. Den svåraste delen av programmet för mig var en kurs som jag läste i sannolikhetsteori. Men jag skulle inte heller säga att kursen var särskilt svår för mig att klara av på ett godtyckligt sätt. 

Hur mycket man behöver studera beror på ens ambitioner. Jag har personligen spenderat 2-5 timmar per dag på att studera utöver föreläsningar och andra lektioner. Sedan blir det förstås mer tid som spenderas på studier när en tenta närmar sig. Dock så tror jag att man kan komma undan med färre studietimmar om man bara vill ha godkänt på sina kurser. 

Hoppas att detta besvarar dina frågor!

Vänliga hälsningar,
Simon 

________________________________________________________________________

Fråga: Hej Simon! Vet du var jag kan få tag på kurslitteraturlistan för kurserna Företagsekonomi 1 och 2? /Amir

Svar: Hej Amir och tack för din fråga! Kurslitteraturen kan du hitta på de individuella kursernas hemsidor. Företagsekonomi 1 består exempelvis av fyra olika delkurser. Kurslitteraturen finns på hemsidan för dessa delkurser. Detta gäller även kurser i nationalekonomi och statistik. Om du börjar en kurs så kommer du även få information om vilken kurslitteratur som behövs.   

Som exempel så finner du delkurserna av Företagsekonomi 1 på följande sida: https://www.su.se/sok-kurser-och-program/fe9020-1.411773?open-collapse-boxes=course-detail

Om du sedan går in på de individuella kurserna som är listade under "kurspaket" finner du den relevanta kurslitteraturen. 

Hoppas att detta besvarar din fråga!

Med vänliga hälsningar,
Simon 

________________________________________________________________________

Fråga: Hej Simon! Med tanke på hur många som går vidare efter studier till finansbranschen och jobbar inom bank undrar jag hur stor del av programmet ger kunskaperna för att göra den övergången med tanke på hur samhällsekonomiskt inriktat nationalekonomi är. /Nicolas

Svar: Hej Nicolas och tack för din fråga! Jag skulle säga att utbildningen ger goda förberedelser till att arbeta inom finans. Nationalekonomi är till stor del inriktat mot samhällets ekonomi, men dessa kunskaper är väldigt viktiga när det kommer till finans också. Inom nationalekonomi lär man sig mycket om räntan som Riksbanken sätter. Man lär sig om varför den höjs och hur den påverkar ekonomin, dessa är viktiga saker att förstå för att arbeta inom finans. Som del av min utbildning så lär vi oss även mycket dataanalys och statistik. Kunskaper inom tidsserieanalys är exempelvis väldigt användbara om man vill arbeta inom finans. 

I tredje året av utbildning så kan du även välja att läsa kursen "Finansiell ekonomi". Här finns lite mer information om den kursen: https://www.su.se/sok-kurser-och-program/ec2206-1.411941 

Utbildningen ger även en god grund till att studera Masterprogrammet i bank och finans/finansiell ekonomi. Den kan du läsa mer om här: https://www.su.se/sok-kurser-och-program/sbafo-1.411513 

Jag skulle alltså säga att mitt program ger goda förutsättningar för att göra en övergång till finans. Jag rekommenderar även att du kontaktar vår studievägledare då han förmodligen kan ge ett bättre svar på din fråga. Hans mailadress finns på https://www.su.se/nationalekonomiska-institutionen/utbildning/kontakt

Hoppas att detta besvarar din fråga!

Med vänliga hälsningar,
Simon

________________________________________________________________________

Fråga: Hej Simon! Vilken typ av samhällsekonomi anser du är bäst? (planekonomi, fri marknad etc) /Johan

Svar: Hej Johan och tack för din fråga! Det finns fördelar och nackdelar med bägge men generellt så skulle jag säga att den typ av samhällsekonomi som enligt mig är bäst är ett fri marknadssystem med en stor välfärdsstat. 

En stor fördel med en fri marknad är konkurrensen mellan företag. Detta är något som leder till mer effektiv användning av resurser, ökar innovationen från företagen och pressar ner priser då likartade företag konkurrerar med varandra. Utöver detta får vi som konsumenter större utbud av tjänster och varor som vi kan införskaffa. Dock så är den fria marknaden inte felfri då den kan ge upphov till marknadsmisslyckanden. Ett marknadsmisslyckande är en situation där den fria marknaden inte använder eller fördelar resurser på ett sätt som är optimalt för samhället. Klimatförändringen är ett exempel på ett marknadsmisslyckande. I det fallet så har användningen av resurser inte varit socialt optimal. Vid marknadsmisslyckande krävs det ofta någon typ av ingripande från staten. Detta är även något man lär sig mer om som del av en utbildning i nationalekonomi. 

En planekonomi sett över en hel stat skulle enligt mig inte vara optimalt för samhället då jag har svårt att se hur man ska genomföra detta på ett effektivt sätt under en längre period. Däremot så är inslag av planekonomi eller offentligt ägande något som jag tycker är bra. Det finns vissa sektorer där jag anser att marknaden inte har gjort ett bra jobb. Ett exempel på detta är inom skola och utbildning. Kort sagt tycker jag inte att friskolesystemet som finns idag är särskilt bra. 

Sammanfattningsvis så tycker jag att varken ett av systemen fungerar bra ensamt, utan jag anser att det bästa är att ha någon kombination av dessa. 

Hoppas att detta besvarar din fråga!

Med vänliga hälsningar,
Simon 

________________________________________________________________________