Evidensbaserad praktik inom folkhälsoarbete

Tanken bakom begreppet ”evidensbasering” är att beslut om insatser och åtgärder fattas utifrån den bästa tillgängliga kunskapen. Evidensbasering har haft ett stort inflytande på politik och praktik under de senaste decennierna – inte minst inom hälsa, vård och omsorg där diskussioner kring ”evidensbaserad praktik” och ”evidensbaserad medicin” tillhör vardagen. Evidensbasering har även en given relevans för folkhälsa. Folkhälsovetenskapliga insatser som oftast riktas mot grupper eller hela befolkningen är dock av en delvis annan karaktär än de individbaserade insatser som förekommer inom evidensbaserad medicin. Därför är en kritisk utmaning för det evidensbaserade folkhälsoarbetet sällan att identifiera att något behöver göras utan snarare att ”översätta” hur det empiriska kunskapsläget (teori) kan användas i de faktiska insatserna och åtgärderna (praktik).

Kursens syfte är att ge studenten en introduktion till evidensbasering, vilket omfattar en genomgång av hur evidensbasering blev en viktig del av politik och praktik, en beskrivning av de mest centrala begreppen inom evidensbasering samt hur olika typer av evidens graderas.

Syftet är också att ge studenten en förståelse för hur evidens kan hanteras och värderas inom det folkhälsovetenskapliga området samt att ge studenten kunskap om de främsta utmaningarna inom evidensbaserad intervention och implementering på folkhälsoområdet.

Denna kurs ges både som fristående kurs och som en del av kandidatprogrammets termin 2.

Läs mer om vårt kandidatprogram här Kandidatprogram i folkhälsovetenskap