Öppna föreläsningar i historia på ABF-huset hösten 2026
Under flera år har Historiska institutionen arrangerat öppna kvällsföreläsningar i Historia på ABF-huset. Med start den 21 september kommer föreläsningsserien att under sex utvalda måndagar under hösten fortsättningsvis presentera aktuell historieforskning från institutionen.
Föreläsningsserien är ett samarbete mellan ABF Stockholm och Historiska institutionen och innehållet speglar den bredd och det djup som finns inom institutionens forskning. Tidsmässigt sträcker de sig från tidig medeltid till nutid. Ämnesmässigt omfattar de aspekter som till exempel genus, sociala och ekonomiska förhållanden, kultur samt politisk makt.
Historia har funnits som akademiskt ämne i Stockholm i drygt hundra år, sedan år 1919 då en professur i historia inrättades och regelbunden undervisning i historieämnet startade vid dåvarande Stockholms högskola (idag Stockholms universitet). Sedan dess har forskare och studenter vid Stockholms högskola/universitet sökt efter historisk kunskap och kunskap om historien för att bättre förstå både det förflutna och samtiden.
Genom föreläsningsserien fullföljer Historiska institutionen den tradition och ambition som Stockholms högskola började sin verksamhet med, genom offentliga föreläsningar.
Föreläsningarna sker i samarbete med folkbildningsorganisationen ABF och hålls i ABF-huset på Sveavägen.
- Tid: Utvalda måndagar kl. 18.30 (om inget annat anges)
- Plats: ABF-huset Sveavägen 41.
- Fritt inträde. Ingen föranmälan krävs. Välkomna!
Program Hösten 2026
21/9: Utvecklingen av det kapitalistiska skogsbruket i Bosnien och Hercegovina 1850–1990
Bosnien var en osmansk provins, sedan region inom Habsburgriket, så en del av Kungariket Jugoslavien och slutligen en republik i det socialistiska Jugoslavien. Under alla regimer var
brukandet av den bosniska skogen och exporten av timmer på den globala marknaden en viktig del av ekonomin.
Hur skilde sig förutsättningarna under de olika regimerna, med tanke på rättssystemet, den ekonomiska ideologin, samt de skiftande sociala och ekologiska sammanhangen?
Föreläsare: Iva Lučić, Pro Futura Scientia forskare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
5/10: Våld, frid och hemmets omstridda rum i medeltida nordisk lagstiftning
Hemmet var medeltidens viktigaste rum. Där samarbetade alla hushållsmedlemmar för att försäkra sig om sin gemensamma försörjning och försvar. Men inget hushåll var helt oberoende av
samhället utanför. Idag tar de flesta för givet att staten till stor del får bestämma vilka beteenden som är acceptabla och oacceptabla. Under medeltiden var inte detta någon självklarhet.
Hur blev hemmet ett eget rum och vem fick kontrollera det under högmedeltiden?
Föreläsare: Fraser Miller, fil.dr. i historia och forskare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
19/10 Skeppet Samson och Enångers socken i norra Hälsingland år 1600
År 2017 hittades ett skeppsvrak i kvarteret Styrpinnen vid Kungsträdgården i Stockholm. Skeppet identifierades som Samson. Det hade beställts av hertig Karl och byggts i Enångers socken i Hälsingland, av den lokale skeppsbyggmästaren Anders Pädersson i Holm.
Hur kan man förstå vrakets historia utifrån olika perspektiv: hertigens, skeppsbyggarnas och de lokala bönderna som levererade material och arbetskraft till bygget?
Föreläsare: Dan Johansson, fil.dr. i historia och forskare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
2/11: En by inför rätta: våld och försoning i ett lokalsamhälle under 1700-talet
I juni 1757 anklagades 13 kvinnor för trolldom vid tinget i Tunsta, Dalarna. Flera av dem erkände efter svår tortyr, men friades efter att landshövdingen ingripit. Tre år senare ställde dessa kvinnor företrädarna för domstolen – domare, länsman, nämndemän med flera – till svars för att få upprättelse. Ett hundratal ur lokalbefolkningen kallades in som vittnen.
Hur kunde ett lokalsamhälle gå vidare efter ett så våldsamt sammanbrott, där många varit inblandade?
Föreläsare: Anton Runesson, fil.dr. i historia och forskare vid Uppsala universitet.
16/11 Så kallt in i Norden: identitet, hälsa och klimat under 1600-talet
1600-talet var den kallaste delen av den så kallade Lilla istiden. Enligt dåtidens medicinska föreställningar var extrem kyla ohälsosam för den mänskliga kroppen. Samtidigt var den
svenska stormaktstidens skribenter måna om att framställa Nordens natur och klimat på bästa möjliga sätt, i förhållande till hälsa, kropp och identitet.
Hur förhöll de sig till problemet med ohälsosam kyla, och
vilka roller gavs åt olika grupper, såsom samer och ryssar?
Föreläsare: Charlotta Forss, fil.dr. i historia och undervisar och forskar vid
Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola.
30/11: När resande blev turism: från bildningsresor till överturism
Att resa har människor gjort i alla tider. Men när blev resandet något vi kallar turism, det vill säga resor för nöje och kanske något mer?
Hur växte nöjesresandet fram, alltifrån adelns bildningsresor fram till modern massturism? Och hur har epidemier och teknologier från 1800-talet och framåt format turismen till ett globalt massfenomen?
Föreläsare: Sune Bechmann Pedersen, universitetslektor med inriktning mot digital historia, Stockholms universitet.
Senast uppdaterad: 2026-08-24
Sidansvarig: Historiska institutionen