Förtroendekris i skolan när AI-verktygen slog igenom

Mattias W Hugerths forskning fångar elevers perspektiv på det teknikskifte som AI-utvecklingen innebär. Och närheten till studieobjektet kunde inte vara bättre: Som lärare på en gymnasieskola kunde Hugerth följa förändringen i realtid.

– Från början var det tänkt att mitt avhandlingsprojekt skulle handla om analys och visualisering av data, som stöd för elevers självreglering och metakognitiva färdigheter. I februari 2022 skickade jag in den första forskningsplanen, berättar han.

Men senare samma år slog generativa AI-verktyg som Chat GPT och Dall-e igenom med buller och bång. Mattias W Hugerth såg möjligheten till ett spännande forskningsämne och ställde raskt om.

– Det blev naturligt att följa AI-spåret. Mina elever började prata om Chat GPT som ett stöd i studierna. Jag hörde också samtalen bland lärarkollegorna, säger Mattias W Hugerth.

Eleverna började självmant använda AI-verktyg

Han nämner Max Tegmarks dystopiska sommarprat 2023, och konstaterar att det var ganska oroliga diskussioner även i skolan. Vad ska man utbilda sig till för att få jobb i framtiden? Hur förändras lärarrollen? Och vad händer med utbildningen i stort?

– Eleverna började självmant använda AI-verktyg som bygger på stora språkmodeller. Jag ville undersöka vilka problem de mötte och hur vi kunde stötta eleverna.

I en inledande kvalitativ studie frågade Hugerth svenska gymnasielever om hur de tänker kring generativ AI. Använder de verktygen i skolarbetet? Hur? I vilka ämnen och situationer? Och skiljer det sig mellan olika ämnen hur de väljer att använda AI?

– Jag såg en stark övervikt inom svenska och samhällskunskap. Däremot var det inte lika vanligt att använda AI inom matematik. Flera elever svarade att ”jag har testat i matte och AIn räknade fel”.

Men så var det en elev som sa tvärtom: Hen använde AI främst inom matematik och fysik.

– Den här eleven berättade att hen hade börjat med att ställa en fråga och direkt märkt att AIn svarade fel. Men eleven insåg samtidigt att hen redan hade svaret, facit fanns ju längst bak i boken. Så eleven provade i stället att ge AI-verktyget både frågan och svaret, och fick AIn att förklara hur problemet skulle lösas.

Fusk i fokus

Det blev tydligt för Hugerth att vissa elever lyckades navigera och utnyttja den nya tekniken bättre än andra. Det blev också tydligt att det var upp till eleverna själva att bemästra generativ AI – lärarna hade i regel inte kunskap om verktygen.

Han följde upp intervjustudien med en kvantitativ enkätstudie till närmare 1 300 gymnasieelever.

– I enkäterna är det frågan om förtroende som står ut mest. Eleverna känner att lärarna inte litar på dem längre.

Efter pandemiåren med ökat hemarbete för skolelever, fick AI-utvecklingen pendeln att svänga åt andra hållet. Rädslan för att elever skulle använda AI för att fuska dominerade diskussionen totalt.

– Skolverket uppmanade skolorna att sluta med hemuppgifter. För eleverna innebar det att man frångick den progression som de hade haft under hela sin skolgång. De fick bara veta att de inte fick jobba hemma längre – ingen diskussion fördes, eleverna fick inte stöd och reglerna var otydliga.

Förtroenderelationer är grundläggande för att skolan ska fungera

Därmed visade skolan att den inte litar på att elever utför sitt skolarbete och lär sig när de har möjlighet att använda AI. Det ledde till att elever tappade förtroende för både lärare och skolan som utbildningsinstitution. Förtroendetappet gäller både elever som är frekventa AI-användare, och elever som är ointresserade av AI-verktyg.

– Förtroenderelationer är grundläggande för att skolan ska fungera, slår Mattias W Hugerth fast.

– AI-utvecklingen kom utifrån och behövde hanteras av skolorna, men de fokuserade bara på risken för fusk. Att elever misstänkliggjordes diskuterades knappt alls. Och eleverna upplevde att de inte fick någon vägledning, bara en sämre arbetssituation.

Titeln på Hugerths licentiatavhandling – Rudderless Sailing – anspelar på att både elever och lärare behövde ta sig an de nya AI-verktygen på egen hand.

– När det inte fanns något nationellt initiativ hamnade ansvaret i stället på enstaka eldsjälar på skolorna. Och Skolverket har fortfarande inte fått i uppdrag att ta fram stöd och riktlinjer för skolorna, säger han.

Nationell plan saknas

AI-utvecklingen påverkar hela samhället och skolvärlden måste hänga med. Men just nu går det för långsamt, menar Mattias W Hugerth.

– Vi behöver en nationell plan för hur vi ska undervisa, en slags kunskapstrappa för eleverna inom AI. Och den behöver hänga ihop med en bredare kompetens om den digitala utvecklingen, datahantering och informationsflöden.

– Lärare behöver också kompetensutvecklas. Inom Stockholms stad har vi möjligen muskler för att bygga upp kompetensen själva, men att varje huvudman ska göra det arbetet tycker jag låter orimligt. Vi kan inte heller förlita oss på att lärarutbildningarna ska förse alla med AI-kompetens.

AI ställer höga krav på ämneskunskaper

Inom lärarkåren råder delade meningar; långt ifrån alla är entusiastiska över generativ AI. Alla behöver inte heller bli experter på att använda verktygen. Men alla lärare behöver förstå hur AI påverkar den egna undervisningen och ämnet, anser Hugerth.

– Vi får inte abdikera från ansvaret. Generativ AI finns och behöver komma in i skolan under kontrollerade former. Jag ser inte att det är möjligt att hålla det utanför.

– AI ställer dessutom höga krav på ämneskunskaper. Man skulle kunna tro att behovet av kunskap minskar – men eleverna behöver ju kunskap för att kunna värdera de svar som AI-verktygen ger.

Det didaktiska kontraktet bröts

I sin forskning använder sig Mattias W Hugerth av didaktisk teori. I varje undervisningssituation finns ett så kallat didaktiskt kontrakt mellan lärare och elev. Det bygger på formella regler som styrdokument och kursplaner, men också på implicita faktorer som förväntningar.

– Elever har rätt att förvänta sig att lärare ger tillräckliga förutsättningar för lärande. Och omvänt har lärare rätt att förvänta sig att eleven kommer förberedd till lektionen, till exempel. Om elev eller lärare inte gör tillräckligt bryts det didaktiska kontraktet. Men det som hände i och med AI-vågen var att kontraktet bröts utifrån.

Det didaktiska kontraktet måste därför omförhandlas.

– Hur ska vi testa elevers kunskap på ett rättssäkert och likvärdigt sätt? Och vilken kunskap behöver elever i relation till tekniken som utvecklas? Vi behöver fundera över sådana frågor. Det är stor skillnad mellan att skriva en text på begränsad tid, i en låst miljö utan möjlighet att söka ny kunskap, och att låta en text växa fram löpande under två veckor, konstaterar Hugerth.

Han hoppas att det leder till att det förlorade förtroendet inom skolvärlden återuppbyggs.

– Förtroende gör att klassrumssituationen fungerar, och utan förtroende mellan lärare och elever blir samarbetet lidande. Jag tror också att det kan finnas en större demokratisk aspekt här. Om förtroende byggs i skolan kan det ligga till grund för ett bredare institutionellt förtroende i samhället, säger Mattias W Hugerth.

This article is also available in an English version

Text: Åse Karlén