Stockholms universitet

Forskningsprojekt Att förebygga ohälsa bland anhöriga till personer med alkohol- och drogproblem.

Förklaringsmodeller, utbud och efterfrågan av stöd

Det finns omfattande empiriskt stöd för att anhöriga påverkas negativt av en familjemedlems alkohol- och/eller drogproblem (AOD-problem). Utöver konstaterandet om negativ påverkan samt vilka uttryck detta tar sig beskrivs området som underbeforskat. Dock framhålls att anhörigas situation varierar t ex utifrån hur belastande situationen är, vilket stöd samt vilka strategier den anhörige har tillgång till.

Projektbeskrivning

I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende är de rekommenderade stödformer för vuxna anhöriga begränsade till två typer; psykosocialt stöd i form av Al-Anon/Nar-Anon-inspirerade stödprogram och coping skills training.  Det finns anledning att anta att anhöriga på liknande sätt som personer som behöver behandlingsinsatser drar fördel av variation i utbud av stödinsatser, vilket projektet avser studera.
Med utgångspunkt i att anhöriga till personer med AOD-problem ofta identifieras som en grupp i behov av stöd, att de enligt lag ska erbjudas stöd samt att området anhörigstöd är underbeforskat och ofta definieras på ett sätt som saknar vetenskapligt stöd, skisseras ett projekt med syfte att öka kunskapen om utbud, efterfrågan av och förklaringsmodeller till anhörigstöd. Vidare syftar projektet till att studera hur befintligt stöd relaterar till anhörigas beskrivningar av sin situation.

  1. Vilket stöd erbjuds vuxna anhöriga och vilka aktörer inom kommuner, regioner och civilsamhället (privata aktörer, frivilligorganisationer, självhjälpsgrupper) förmedlar detta stöd? -Vilka teoretiska perspektiv och förklaringsmodeller baserar sig det erbjudna stödet på?
  2. Hur beskriver vuxna anhöriga sin situation och hur relaterar beskrivningarna till befintligt stödutbud?  -Varierar beskrivning av stödbehov mellan olika grupper?
  3. Hur beskriver vuxna anhöriga att deras situation påverkades av den situation av social distansering som föranleddes av ”coronakrisen”? Vilka möjligheter till distansanpassning ser de som förmedlar stödinsatser?

 

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Lisa Skogens

Universitetslektor

Institutionen för socialt arbete
Lisa Skogens profilfoto

Medlemmar

Hans Gunnar Edvin Fagerström

Doktorand

Institutionen för socialt arbete
Hans Fagerström. Foto: Pontus Maina, Stockholms universitet

Ninive von Greiff

Professor

Institutionen för socialt arbete
Ninive von Greiff. Foto: Rickard Kihlström, Stockholms universitet