Det skulle innebära att fundamentala utmaningar såsom klimatförändringar, det pågående kriget i Ukraina, de därav efterföljande energi- och monetära kriserna, internationell migration, åldrande befolkningar eller den växande organisade brottsligheten inte kan mötas. Trots detta vet vi förvånansvärt lite om vad som förklarar i vilken utsträckning regeringar får igenom sin politik i parlamentet – eller vad som i litteraturen kallas deras ”framgång i lagstiftningsarbetet”. Faktum är att det bara finns en enda tidigare empirisk undersökning vars syfte är att förklara dylik framgång mellan länder över tid. Det är dessutom så att den tidigare litteraturen utgått från att framgång är något binärt, dvs. en fråga om huruvida ett föreslaget lagförslag i sin helhet antas eller inte – utan att ta hänsyn till alla de ändringar som kan göras av ett lagförslag efter att det föreslagits. Syftet med detta projekt är därför att fylla denna lucka i litteraturen genom att förklara variation i graden av regeringars framgång i lagstiftningsarbetet i parlamentariska demokratier. Projektet kommer bryta ny mark teoretiskt genom att utveckla en ny begreppslig förståelse för vad som ska räknas som ”framgång i lagstiftningsarbetet”, samt att utveckla ett teoretiskt ramverk för lagstiftningsprocesser som kan tillämpas på ett stort antal parlamentariska system. Empiriskt kommer projektet kombinera fallstudier av enskilda reformförslag med statistiska undersökningar av de fyra nordiska länderna Sverige, Danmark, Norge och Finland i kombination med Storbritannien, Frankrike och Tyskland under de senaste decennierna. Metodologiskt kommer projektet på ett innovativt sätt använda sig av senare tids utveckling av automatiserad dator-assisterad textanalys.