Forskningsprojekt Boken om ditt liv. Fotoalbum - minne – tid – identitet
Projektets övergripande syfte är att beskriva och analysera fotoalbumets historia, funktion och betydelse i en vidare kulturhistorisk, bildhistorisk och mediehistorisk kontext med Sverige som exempel. Den handlar om fotoalbumet som föremål och om de praktiker och diskurser som har uppstått i relation till detta föremål.
Studien baserar sig på en mångfald av material. Dels på fotoalbum, det vill säga såväl deras design och material, som deras innehåll i form av fotografier och texter. Dels på representationer i form av texter och bilder som på olika sätt belyser och kommenterar hur fotoalbum brukades och fungerade (dagspress, veckopress, marknadsföring och handböcker i fotografi).
Ett centralt resultat i projektet är att det visar hur fotoalbumet fungerade som ett medium för visuell bildning. Själva bokformen, som var den vanligaste för album, konnoterade bildning. Genom albumet fick människor möjlighet att träna sig att identifiera individer, typer och platser, att urskilja likhet och skillnad och relationer. Det gjordes för den egna nyttan och nöjet, men var också en medborgerlig plikt med samhällsförbättrande funktion. Genom fotoalbumet fick medborgarna en gemensam visuell referensram. De lärde sig identifiera de mest betydande personerna och platserna i det egna samhället och bildbetraktandet tänktes också kunna bidra till den egna personliga utvecklingen genom att man kunde lära av beundransvärda individer.
Projektbeskrivning
Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa
Det viktigaste resultaten av forskningsprojektet sammanfattas och presenteras i monografin Ett medium för visuell bildning. Kulturhistoriska perspektiv på fotoalbumet 1850-1950 (Makadam, 2013). Bokens övergripande syfte är att beskriva och analysera fotoalbumets historia, funktion och betydelse i en vidare kulturhistorisk, bildhistorisk och mediehistorisk kontext med Sverige som exempel. Den handlar om fotoalbumet som föremål och om de praktiker och diskurser som har uppstått i relation till detta föremål. Studien baserar sig på en mångfald av material. Dels på fotoalbum, det vill säga såväl deras design och material, som deras innehåll i form av fotografier och texter. Dels på representationer i form av texter och bilder som på olika sätt belyser och kommenterar hur fotoalbum brukades och fungerade (dagspress, veckopress, marknadsföring och handböcker i fotografi). Boken är tematiskt upplagd. Det första kapitlet, Album i cirkulation, svarar mer specifikt på frågan hur uppkom, producerades och cirkulerade fotoalbum under 1800-talets andra hälft? Det visade sig att det inledningvis var i pappershandeln, hos konsthandlare eller bokbindare som fotoalbum salufördes. Det här kan vara en förklaring till fotoalbumets obemärkta och gradvisa inträde på marknaden. Innan tomma böcker för montering av fotografier kom på 1850-talet, så fanns det en väl etablerad marknad för färdiga kollektioner av fotografier, ofta kallat album, med samlingar av porträtt och vyer, både i litografi och fotografi. Därefter följer tre kapitel som rör de funktioner som fotoalbum fyllde under 1800-talets andra hälft. De är tre exempel på hur fotoalbumet speglade och konstruerade föreställningar och uppfattningar i relation till historiska, sociala och kulturella omständigheter. De handlar om det offentliga porträttgalleriet (Ett porträttgalleri i fickformat), samlingar av familjebilder (Släktband och vänskapsband) och album som skildrar vyer och resor (Den visuella resan). I dessa tre kapitel ges fotoalbumet en historisk, ideologisk och politisk kontextualisering, som till exempel dess relation till 1800-talets fascination för typologier, taxonomier och samhälleliga hierarkier och den samtida socialstatikens intresse att kontrollera individens antropometriska data i syfte att utveckla och stärka samhällskroppen. Bokens sjätte och sista kapitlel, Albumet som föremål,beskriver dels vilka materiella former (format, material, design) som fotoalbumet har tagit, dels hur fotoalbumets funktion, bruk och mening kan förstås i ljuset av dess materiella form. En centralt resultat i boken är att visahur fotoalbumet fungerade som ett medium för visuell bildning. Själva bokformen, som var den vanligaste för album ,konnoterade bildning. Genom albumet fick människor möjlighet att träna sig att identifiera individer, typer och platser, att urskilja likhet och skillnad och relationer. Det gjordes för den egna nyttan och nöjet, men var också en medborgerlig plikt med samhällsförbättrande funktion. Genom fotoalbumet fick medborgarna en gemensam visuell referensram. De lärde sig identifiera de mest betydande personerna och platserna i det egna samhället och bildbetraktandet tänktes också kunna bidra till den egna personliga utvecklingen genom att man kunde lära av beundransvärda individer.
Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
En av bevekelsegrunderna för det här forskningsprojektet var pappersfotografiets och det analoga fotoalbumets död. Samma år som projektet formulerades, 2006, slutade analoga kameror säljas på den svenska marknaden. På fem år hade de gått från att dominera försäljningen i fotofackhandeln till att helt försvinna och ersättas av digitala system-och kompaktkameror. Då i övergången från analogt till digitalt var bruket att göra fotoalbum med papperfotografier på väg att försvinna. Idag samlas, ordnas och betraktas den dominerande majoriteten av alla personliga fotografier inte längre i fotoalbum utan i en mobiltelefon eller persondator. Den nyanserade mediehistoriska undersökning som jag har gjort av 1800-talets albumkultur kan förhoppningsvis ge historiska perspektiv påde politiska och ideologiska aspekterna avvår tids vardagliga fotografibruk. Telefonen och datorn är på samma sätt som det fysiska fotoalbumet medium som styrs av tekniska, ekonomiska, sociala och ideologiska parametrar. Här finns möjligheter att se likheter, men också avgörande skillnader.
Projektets två viktigaste publikationer och ett resonemang om dessa
För en beskrivning av monografin Ett medium för visuell bildning. Kulturhistoriska perspektiv på fotoalbumet 1850-1950 (Stockholm: Makadam, 2013) se ovan. Artikeln ”Dated photographs. The Personal Photo Album as a Visual and Textual Medium” handlar om det faktum att fotografier i 1800-tals album mycket sällan är daterade och publicerades i en av de mest inflytelserika tidskrifterna för fotohistorisk/fototeoretisk forskning (Photography & Culture) 2010. Den är ett exempel på hur en närstudie av fotoalbumen som materiella objekt ger inblick i hur synen på fotografiska porträtt och fotografiska bilder i allmänhet har förändrats. Tidsaspekten var inte central i privata porträtt. Fotografier skulle vara som målade porträtt, inte bara motiviskt utan också i den meningen att bilden skulle fånga inpersonligheten.
2008 initierades och genomfördes seminariet "Fotografi i arkiv. Ett seminarium om digitaliseringens effekter", på Nordiska museet. På seminariet presenterade fem forskare olika aspekter på fotografi, arkiv och digitalisering och det lockade cirka 150 deltagare. Seminariet resulterade i antologin I bildarkivet där Anna Dahlgren var redaktör tillsammans med Pelle Snickars på Kungliga biblioteket. Antologin utkom i KB:s skriftserie Mediehistorisk arkiv, 2009.
Projektets bidrag till ökad samverkan mellan universitetsvärlden och ABM-sektorn
Mellan 2007 och 2009 drev Anna Dahlgren tillsammans med Ulrika Torell, Pelle Snickars och Jan Garnertett Nationellt nätverk för forskare inom ABM-sektorn. Nätverket genomförde två seminarier, dels ABM-forskning på Julita Gård 4-5 september 2008, dels den större konferensen Prognoser och Profetior på Kungliga biblioteket 26-27 november 2009.
Under de fem åren på Nordiska museet initierade Dahlgren två konferenser som lockade ett stort antal deltagare: Fotografi i arkiv. Ett seminarium om digitaliseringens effekter (2008) och Photography Next (2009). Konferenserna hade 100-150 deltagare, dels anställda inom den svenska, norska och danska ABM-sektor, dels akademiska forskare från inom Norden (Fotografi i arkiv) och Europa (Photography Next). Dahlgren har fungerat som sekreterare för det Nationella Fotosekretariatets referensgrupp 2007-2011. Vid sidan av det har hon varit resurs för Fotosekretariatet på olika sätt, bidragit med faktagranskningar och föreläsningar för sekretariatets publik. Hon har också bidragit med texter till Nordiska museets årsbok Fataburen och Fotosekretariatets kvartalsbrev. Under perioden har Dahlgren varit involverad i arbetet med två fotoutställningar på Nordiska museet: Visa dig! (2008) och Foto-dokumenterat (2009). Dahlgren har deltagit som föreläsare vid ett antal konferenser och seminarier inom ABM-sektorn, till exempel ARLIS (2009), Amatörfotografi (Centrum för fotografi, 2009), norska ABM-utviklings konferens Rubbel och Bits (2010), Arkiverade bilder–fotografiska arkiv som informations-, forsknings-och kunskapskälla (Malmö museer, 2011), Bilder – inlåsta eller tillgängliga (Svenska Akivsamfundet, 2011) och Fotografiets dag (norska fotografimuseet Preus, 2012).
Andra typer av förmedling av projektets resultat såsom seminarier, föreläsningar, hemsidor-Detagande i tiokonferenser med paper
- (Real Things: Matter, Materiality, Representation 1880 To The Present (University of York, 2007)
- Kulturhistorisk medieforskning (Linköpings universitet, 2007)
- Methodology (Nordic Network for the History and Aesthetic of Photography, 2007)
- Through the Image (The Nordic Network for Visual Social Science, 2007)
- INTERSECTIONS (Association of Art Historians Annual Conference, Manchester Metropolitan University, 2009)
- Private Eyes. Amateur Photography and Collective History (Copenhagen University, 2009)
- Images in time: Flashing forward, backward, in front and behind photography in fashion, advertising and the press (University of Iceland, 2009)
- From Family Album to Social Media (Nordic Visual Studies, 2010)
- ACSIS: Current Issues in European Cultural Studies (Linköpings universitet, 2011)
- Inititiv till det nationella Högre seminariet förfotoforskning (2008-)
- Sakkunnig-uppdrag: RIG (2009), Kunst og Kultur (2009), Journal of Design History (2010), Konsthistorisk tidskrift (2012)
- Slutseminarieopponent: Olle Wilson, Raffinerade rum. Bensinstationer och precisionskultur i Sverige 1926-1956 (Konstvetenskap, Uppsala universitet, 2011)
- Enstaka föreläsningar vid Stockholms universitet, Södertörns högskola, Högskolan för fotografi, Konstfack och Högskolan på Gotland.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Anna Näslund
Professor
