Anna NäslundProfessor
Om mig
Anna Näslund är professor i konstvetenskap och fil. dr. i konstvetenskap. [Foto: Carl Bengtsson]
Under höstterminen 2024 är jag gästforskare vid Art History Department, UC Berkeley. https://arthistory.berkeley.edu/people/anna-näslund
Min forskning och undervisning rör framför allt fotografi, visuell kultur, bildarkiv och digitalisering. Jag har forskat och skrivit om svensk reklam- och modefotografi, pressfotografi och samtida fotobaserad konst liksom om 1800-talets fotoalbum och mediebild och om musei- och arkivpraktiker. Vidare har jag arbetat med den digitala (re)evolutionen när det gäller bild och vilka effekter det har för arkiv, museer, och aktörer inom konstfältet.
Publikationer i urval:
Critical Digital Art History. Interface and Data Politics in the Post-Digital Era red. Amanda Wasielewski & Anna Näslund [London: Intellect, 2024] https://intellectdiscover.com/content/books/9781789389760
Huvudredaktör för Fotografihistorier. Fotografi och bildbruk i Sverige från 1839 till idag (Stockholm: Natur och Kultur, 2022). Här finns mer information.
Gästredaktör: ”The Politics of Metadata”, temanummer för Journal of Digital Culture and Society (2:2020).
Fashioned from the North. Nordic Histories, Agents, and Images of Fashion Photography (Nordic Academic Press, 2020)
UNDERVISNING
2022- Leder tillsammans med prof. Maria Koptjevskaja Tamm humanistiska fakultetens Forskarskoleprogram. Nästa kurstillfälle (moment III) 16-17 januari 2025.
2020-2022 koordinator och lärare på forskarskoletemat i Digital Humanities vid Humanistiska fakulteten.
Har skapat vår ena grundkurs: Konstvetenskap 1. Visuella studier (30hp, KV1420) som har getts sedan ht 2013 samt den fakultetsövergripande doktorandkursen Visual Sources (7,5 hp, KV 18000) som gavs 2017 och vt 2022.
UPPDRAG
2019-2025 är jag tillsammans med professor Pelle Snickars, Umeå universitet, koordinator för Vetenskapsrådets forskningsprogram 'Digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar'. Koordineringen inkluderar gemensamma vetenskapliga aktiviteter i form av seminarier, workshops, gästföreläsningar och en större konferens under perioden. Vidare kommer koordinatorerna att fungera som kontaktpersoner för programmet som helhet. Se vidare DIGARV
Jag är intresserad av pedagogiskt och administrativt utvecklingsarbete, dvs hur en bygger lärandemiljöer och forskningsmiljöer i allmänhet och har under de senaste åren arrangerat ett antal seminarier och skrivit om till exempel seminariemiljöer, skrivprocesser, metod och generiska kompetenser inom akademin. Är sedan 2022 involverad i Humanistiska fakultetens Forskarskoleprogram som ger generiska kurser öppna för alla doktorander inom fakulteten.
FORSKNINGSPROJEKT
Bilder som säljer. Bildekonomi och kommoditisering 1820-2020 (Vetenskapsrådet 2025-2027).
Pictorial Commodities. Fulbright stipendium, History of Art Department, University of California Berkeley, aug-dec 2024. https://arthistory.berkeley.edu/people/anna-näslund
City Faces/Stadens ansikten. (Vetenskapsrådet 2021-2025) projektledare är Rebecka Lennartsson vid Stockholms stadsmuseum. Mer information finns här.
AVSLUTADE FORSKNINGSPROJEKT
The Politics of Metadata (Vetenskapsrådet 2019-2023) Hur bildmetadata produceras och av vem är avgörande, inte bara för vår förståelse av historiska epoker utan även av samtiden. I det här projektet studerar vi denna metadatans politik på olika nivåer och bland olika aktörer inom kulturarvssektorn. Mer information, se www.metadataculture.se
Sharing the Visual Heritage (Vetenskapsrådet 2019-2023) Projektet syftar till att undersöka och utveckla metoder för att erhålla kvalificerade och omfattande metadata för bilder i digitaliserade kulturarvsamlingar. För mer information se www.metadataculture.se
Fotografihistorier. Fotografi och bildbruk i Sverige från 1839 till idag (2019-2022) Nationellt bokprojekt finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien. Sexton fotohistoriska experter från svenska lärosäten och minnesinstitutioner deltog i projektet. Se vidare här i Dagens Nyheter och här på förlagets hemsida.
Fashioned in the North. Nordic histories, agents and images of fashion photography (2018-2020)
Collecting Social Photo (2018-2019)
Projekt som handlade om det sociala digitala fotografiets materialitet och hur man kan utveckla kulturarvsinstitutionernas insamling och spridning av sociala digitala fotografier från samtiden. Projektet leds av Kajsa Hartig vid Nordiska museet och är finansierat av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga Vitterhetsakademien. Se vidare här.
Rörelser i konstens gränsland (2015-2016)
Projektet handlar om de mekanismer genom vilka gränserna mellan konst och andra visuella uttryck har upprätthållits och överskridits i olika historiska perioder och bildsystem. Projektet kombinerar perspektiv från konstvetenskap och visuella studier med medievetenskap, kulturhistoria och modevetenskap. Utgångspunkten är inkluderande och syftar till att belysa överlappningar och de osmotiska gränser som omringar konsten och hur bilder och bildspråk migrerat över dessa. Projektet inkluderar fyra delstudier som exemplfierar olika tekniker (collage, fotografi, teckning, performance), utställningskontexter (illustrerad press, stadsrum, album) och tidsperioder (från 1860- till 2000-talen) som belyser de migrationer som har skett i konstens gränsland. Se vidare här.
Ett medium för visuell bildning. Kulturhistoriska perspektiv på fotoalbum 1850-1950 (2007-2013)
Projektet syftar till att analysera fotografialbum som medium och bildpraktik under 1800-talet och hur dessa bildsammanställningar skapade föreställningar kring tid, minne och identitet. Det huvudsakliga resultaten av projektet är boken Ett medium för visuell bildning. Forskningsprojektet gjordes inom ramen för en postdok anställning vid Nordiska museet 2006-2011 finansierad av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga Vitterhetsakademien. Se vidare här.
Representational machines(2009-2013)
Ett nätverksprojekt som inkluderade en workshop med fjorton inbjudna forskare från skilda discipliner från ett antal Europeiska universitet som resulterade i antologin Representational Machines. Photography and the Production of Space (2013). Boken exemplifierar en nyorientering inom forskningen om fotografi i sitt fokus på rumslighet, dvs. hur fotografi kan konceptualiseras i termer av rum och plats, vilket kan ses som ett komplement till de rutinmässiga referenserna mellan fotografi och tid. Projektet finansierades av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Se vidare här.
Nationellt högre seminarium för fotoforskning (2008-2018)
Initiativtagare till ett nationellt högre seminarium för fotoforskning som har varit aktivt sedan 2008. Information om seminariets aktiviteter finns här. Finansierat av Kungliga Vitterhetsakademien.
Forskningsprojekt
Publikationer
I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
-
Fashioned in the North
2020. Anna Dahlgren.
Bok (red) -
Travelling Images
2018. Anna Dahlgren.
BokThis book critically examines images in the borderlands of the art world, investigating relations between visual art and vernacular visual culture within different images communities from the 1870s to the present day. It concentrates on the mechanisms of such processes and their implications for the understanding of art and art-historical narratives. Merging perspectives from art history and visual culture studies with media studies, it fills a gap in the field of visual studies through its use of a diversity of images as prime sources. Where textual statements are scarce the book maps visual statements instead, demonstrating the potential of image studies. Consequently, it will be of great relevance to those interested in art and visual culture in modernity, as well as discourses of the notion of art and art history writing.
-
Representational Machines
2013. Anna Dahlgren, Nina Lager Vestberg, Dag Petersson.
Bok (red)Photography does not only represents space. Space is produced photographically.Since its inception in the 19thcentury, photography has brought to light a vast array of represented subjects. Always situated in some spatial order, photographic representations have been operatively underpinned by social, technical, and institutional mechanisms. Geographically, bodily, and geometrically, the camera has positioned its subjects in social structures and hierarchies, in recognizable localities, and in iconic depth constructions which, although they show remarkable variation, nevertheless belong specifically to the enterprises of the medium.This is the subject of Representational Machines: How photography enlists the workings of institutional technologies in search of establishing new iconic and social spaces. Together, the contributions to this edited volume span historical epochs, social environments, technological possibilities, and genre distinctions. Presenting several distinct ways of producing space photographically, this book opens a new and important field of inquiry for photography research
-
Ett medium för visuell bildning
2013. Anna Dahlgren.
Bok -
I bildarkivet
2009. Anna Dahlgren, Pelle Snickars.
Bok (red) -
Seminariet som plats
2016. Anna Dahlgren. Det goda seminariet, 109-126
Kapitel -
Appraised, displayed and concealed
2014. Anna Dahlgren. Fashion and museums, 61-74
Kapitel -
Tacts and tactics.
2011. Anna Dahlgren. Images in time. Flashing forward, backward, in front and behind photography in fashion, advertising and the press
Kapitel -
The Art of Display
2010. Anna Dahlgren. Konsthistorisk Tidskrift 79 (3), 160-173
Artikel -
Mode+Fotografi=
2009. Anna Dahlgren. Mode, 152-174
Kapitel -
Commercial Realism
2007. Anna Dahlgren. Konsthistorisk Tidskrift (3), 135-146
Artikel -
Photography Reframed
2016. Anna Dahlgren. Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research 8 (1), 3-19
ArtikelThis article discusses the benefits of analysing photography as mediated, reproduced and entangled in media systems, and consequently as part of a larger media culture. Moreover it combines technological considerations drawn from media archaeology with art historical analysis focusing on visual aesthetics. It considers two mediating devices for photography in the nineteenth century, the photo album and the illustrated press. As displayed, a media historical perspective airs new interpretations and understandings of processes and practices in relation to photography in the period. Thus what from a photo historical point of view might appear as an important, paradigmatic invention or a critical technical delimitation might from a media historical perspective seem to have been merely a small adjustment in a chain of gradual improvements and experiments in the dissemination and consumption of images. Thus photographic media specificity delimited by technical procedures and certain materials outputs, which was so strongly emphasized in the twentieth century, was evidently not fixed to materiality and rather opened and negotiated in the nineteenth century. Accordingly, responsiveness to the literal and figurative framing of photography as mediated, discloses other photo histories.
-
Stumma bilder eller talande föremål
2016. Anna Dahlgren. Historia i praktiken, 93-112
Kapitel -
Mellan tråd och tomrum
2012. Anna Dahlgren. Markeringar och maskeringar, 102-111
Kapitel -
Dated photographs
2010. Anna Dahlgren. Photography and Culture 3 (2), 175-194
ArtikelThis article concerns the practice of making inscriptions in personal albums from the second half of the nineteenth century. The overall aim is to discuss the implications of this practice for interpretation and to investigate the cultural ideas and concepts embedded in it. The results are based on a close study of the heterogeneous collection of photo albums held at the Nordiska Museet (Nordic Museum), a museum of cultural history, in Sweden. Unlike personal photo albums produced after 1900, it is rare to find dates in personal carte-de-visite albums. Rather than a mere lack of data, this may indicate a different relationship between photography, time, and identity; pointing to a significant change in the vernacular uses and functions of photographs. The personal photo albums were conversation pieces that functioned better without text, as the images could prompt social contact in the form of inquiries and discussion. Later on, albums took on a character more reminiscent of a personal diary. The fact that so few privately circulated nineteenth-century portraits are dated indicates the relations between photographic portraits and painted portraits and furthermore it displays the similarities and differences between instrumental uses of portrait photography and private games of reading faces.
Visa alla publikationer av Anna Näslund vid Stockholms universitet