Forskningsprojekt Dating Matters i Sverige: processutvärdering av implementering
Jämställdhetsmyndigheten fick år 2022 ett regeringsuppdrag som innefattar att översätta och anpassa ett, i amerikansk kontext, evidensbaserat våldsförebyggande program; Dating Matters.
Uppdraget inkluderar att låta externa forskare processutvärdera det anpassade programmet, för att i ett senare skede kunna effektutvärdera det med pilotstudiens resultat och slutsatser som grund.
Jämställdhetsmyndigheten vände sig under 2023 till Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, med en förfrågan om att sätta samman ett forskarteam för att genomföra en pilotstudie i form av en kvalitativ processutvärdering av genomförandet av Dating Matters i ett antal kommuner i Sverige. Forskningsprojektets första fas inleddes i januari 2024 och ska slutrapporteras i oktober 2025, med möjlig förlängning.
Projektbeskrivning
Dating Matters: Strategies to Promote Healthy Teen Relationships är en omfattande modell för att förebygga våld i ungas partnerrelationer. Modellen har utvecklats och utvärderats av Centers for Disease Control and Prevention (CDC, motsvarande Folkhälsomyndigheten i Sverige). Dating Matters syftar till att främja beteenden som ger trygga relationer, förebygga våld i ungas partnerrelation innan det uppstår och är inriktad på 11–14-åringar. Modellens 7 moduler behandlar viktiga risk- och skyddsfaktorer för våld i ungas partnerrelationer i de sociala miljöer som påverkar unga människor, inklusive deras kamrater, familjer, skolor och grannskap. De är utformade för att förstärka konsekventa budskap om trygga relationer i dessa sammanhang, bidra till kompletterande färdigheter hos ungdomar, föräldrar och lärare, och stödja dessa färdigheter och budskap med politiska insatser.
Syftet med forskningsprojektet är tvåfaldigt: 1) Att processutvärdera anpassning och implementering av det amerikanska våldsförebyggande programmet Dating Matters i Sverige, samt 2) Att ge rekommendationer inför fortsatt implementering, process- och effektutvärdering, efter projekttidens slut. Följande vetenskapliga frågeställningar ska sammantaget besvara projektets syfte:
1. I vilka avseenden skiljer sig den svenska anpassningen mot det amerikanska originalet och vilka centrala överväganden har gjorts gällande anpassning?
2. Vilka mobiliseringsstrategier och argument används i rekrytering av pilotkommuner?
3. Vilka överväganden görs av nyckelpersoner i kommunerna – både de som tackar ja till att delta i pilotgenomförande och de som tackar nej?
4. Hur genomförs utbildning av gruppledare?
5. Hur uppfattar utbildare, ledare, professionella och nyckelpersoner i de kommande pilotkommunerna programmet avseende form och innehåll – vilka är deras förväntningar och eventuella farhågor inför genomförandet?
6. Vilka organisatoriska, personella och andra praktiska förutsättningar i kommuner och gällande stöd från Jämställdshetsmyndigheten, utbildning och handledning rekommenderas inför fortsatt implementering av samtliga moduler?
7. Hur skulle en processutvärdering av genomförandet i ett urval pilotkommuner lämpligen kunna utformas?
8. Hur skulle en effektutvärdering av programmet lämpligen kunna utformas, med hänsyn till evidens (reliabilitet, validitet) och kostnadseffektivitet?
Studiedesignen omfattar textanalys av delar av det amerikanska materialet och svenska anpassningar, fokusgruppsintervjuer med ungdomar, individuella intervjuer med utbildare och nyckelpersoner i kommuner samt videoetnografi under utbildningar av blivande gruppledare för både klassrums- och föräldrastödskomponenter.
I februari 2024 stod det klart att Jämställdhetsmyndighetens anpassning av programmet inte kan bli klar i tid för att den ska kunna genomföras med ungdomar och föräldrar i pilotkommuner, och den kan därför heller inte utvärderas inom tidsramarna för projektet. Förutsatt att det blir finansiering för en fas 2 (processutvärdering av genomförandet) och fas 3 (effektutvärdering av programmets effekt på bland annat attityder, kunskap och självrapporterad våldsutsatthet och våldsutövande) kommer programmets genomförande i sig att kunna utvärderas. Uppdraget och forskningsplanen har därmed reviderats, och fokus blir att följa arbetet med anpassning och den tidiga implementeringsprocessen, samt att lägga en gedigen grund för fas 2 och 3.
Projektet leds gemensamt av Linnéa Bruno och Anna Gradin Franzén (föräldraledig januari-november 2024), båda docenter och universitetslektorer vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Inför HT24 rekryteras ytterligare en forskare för att utföra stora delar av datainsamlingen. Under 2025 ingår i forskarteamet även Sofia Strid, docent i genusvetenskap och universitetslektor i sociologi vid Göteborgs universitet, för att bidra med underlag och rekommendationer inför effektutvärdering av modellen
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Linnéa Bruno
Universitetslektor
Anna Gradin Franzén
Universitetslektor
