Syftet med projektet är att nå ut med resultaten från forskningsprojektet "Att gestalta migration", att nå målgrupper hos vilka resultaten kan leda till dialog och debatt och bidra till att överbrygga klyftor. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna med och utan migrationserfarenheter och projektet har både dramatiserade och dokumentära inslag.

Detta är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som undersöker hur en värld i rörelse och Sveriges mottagande av asylsökande barn gör avtryck i scenkonsten.

Avhandlingen tar utgångspunkt i senare års diskussioner om bristande arbetsmiljö i svensk förskola och undersöker vad arbetsmiljö skulle kunna innebära i förhållande till barns villkor och vardag i förskolan.

Jämställdhetsmyndigheten fick år 2022 ett regeringsuppdrag som innefattar att översätta och anpassa ett, i amerikansk kontext, evidensbaserat våldsförebyggande program; Dating Matters.

Datorspelande och skolresultat bland unga: vilken betydelse har datorspelande för utbildning och skolrelevanta beteenden? Genom att tillämpa ett multidimensionellt perspektiv på utbildning och med tillgång till ett datamaterial med ovanligt detaljerade uppgifter om tid för datorspelande, adresserar det här projektet mekanismer som ingår i teorier på området.

I detta avhandlingsprojekt undersöker Martina Wiksten tjejers humorpraktiker och vänskapliga förhandlingar kring humor och dess gränser. Studien bygger på etnografiskt material insamlat genom fältarbete på en ungdomsgård, fokusgruppsintervjuer samt analyser av humoristiska klipp på sociala medier.

Detta avhandlingsprojekt av Rickard Grimefall undersöker, utifrån queerteoretiska perspektiv, hur unga maskuliniteter har porträtterats inom svensk barnfilm under perioden 1990-2020.

Skillnaden i kunskapsnivå mellan barn ökar och forskning visar på stora skillnader i tidig matematik redan före skolstart. Inom projektgruppen ser vi att det finns ett behov av att studera hur aktiviteter med digitala verktyg i förskolan kan utvecklas för att främja barns utveckling och lärande.

I projektet studeras transport poverty (transportfattigdom) genom fallstudier av tre svenska städer.

Förortsslang och det åtråvärda svenska. Språkanvändning, språkideologi och konstruktionen av svenskhet bland ytterstadens unga i innerstadens gymnasieskolor.

Förskolan är idag en etablerad barninstitution som skapar och reproducerar föreställningar om barn och barndomar - via tal, texter och bilder i och om förskolan. Sådana föreställningar är avgörande såväl för barns vardagsliv som för de handlings- och livsvillkor förskolan erbjuder barn, föräldrar, vårdnadshavare och personal.

Våld i nära relationer är vanligare bland unga än vuxna, men är relativt ouppmärksammat och svagt beforskat i Sverige. Internationellt finns mycket lite forskning om våldsutövande killars erfarenheter av omgivningens reaktioner, vilka kan vara avgörande för våldets uppkomst och upphörande. Projektet har därför fokuserat på detta.

Viljan att förebygga och förhindra sexuellt våld har gjort ”barns integritet” till ett begrepp i utbildningssammanhang, och 2018 vidgades förskolans integritetsuppdrag.

Projektet fokuserar på användning och effekter av humor i ungas kamratrelationer samt i interaktion mellan unga och vuxna i olika utbildningskontexter.

År 1999 erkände Sverige fem erkända nationella minoriteter. Avhandlingen tar avstamp i detta och belyser hur barn och ungdomar involveras i mer eller mindre politiska praktiker.

Rasmus Kyllönens doktorsavhandling riktar in sig på frågor som handlar om barns deltagande i det offentliga samtalet och deras skapande av motoffentligheter. Empiriskt utforskas detta genom journalistiska workshoppar med barn med start våren 2025.

Maskulinitetens roll i extremistisk ideologi, organisation, rekrytering och radikalisering har till stor del försummats.Detta projekt samlar nordiska forskare för att utforska maskulinitet hos högerextrema, vänsterextrema och islamistiska extremister, samt i manosfären och den yttersta högern.

Multimodal kommunikation, makt och identitetsskapande. Om barns kommunikation med varandra om ålder och genus.

Med ett tillvägagångssätt inspirerat av fenomenologin undersöks dessa sammanhang med hjälp av begreppet utseende. Frågor ställs om vilka subjekt och objekt som (kan) dyka upp – var, när och för vem – och om förutsättningarna för och implikationerna av dessa framträdanden (eller deras frånvaro).

Från att universitetsutbildningar har varit mer exklusiva och främst lockat studenter från hem med hög utbildningsnivå har högre utbildning under de senaste decennierna kommit att bli mer självklart för många människor.

En undersökning hur föreställningen om den normbrytande manlige eleven skapas i olika sammanhang.

Projektet Svensk sexualundervisning 1882-2014: Normer om sexualitet i ett utbildningshistoriskt perspektiv har beviljats 4,2 miljoner från VR. Forskare med i projektet är professor Anne-Li Lindgren och universitetslektor Sara Backman Prytz. Projektet kommer att pågå i fyra år.

Forskningsprojekt Ungas identitetsformering i separatistiska rum på nätet.

En utvärdering av det våldspreventiva utbilningsprogrammet Mentoret i våldsprevention (MVP), specifikt effekter av MVP i skolan som ett led i universell prevention av våld och kränkningar, särskilt pojkars våld mot flickor även om andra former av våld också ingår.