Jag är studierektor med ansvar för studentärenden vid Avdelningen för barn- och ungdomsvetenskap.

Grund- och avancerad nivå: Jag är kursansvarig för flera olika varianter av Sociala relationer i skolan, samt för den fristående kursen Barn, ungdomar och sexualitet i skolan. Jag medverkar också på andra kurser med moment om intersektionalitet, och handleder och examinerar uppsatser på olika nivåer.

Forskarutbildning: Med ojämna mellanrum ger jag en doktorandkurs om män och maskulinitet inom ramen för Genusakademins forskarskola vid Stockholms universitet: nästa tillfälle blir i juni 2025. Jag medverkar också på kurser om teori och vetenskapsteori i barn- och ungdomsvetenskap.

Jag är bihandledare för doktorand Noor Nassef på BUV, och medlem i doktorandkommittén för Rannveig Ágústa Guðjónsdóttir, University of Iceland.

Min forskning har i stora drag behandlat frågor om svensk hiphop, män och maskulinitet, intersektionalitet, samt ungas nära relationer och våld.

Ungas nära relationer och våld

På senare år intresserar jag mig för frågor om våld och ungas nära relationer. Frågan om killars våld mot tjejer står i fokus för den forskning jag bedrivit med Lucas Gottzén och Hanna Bornäs. Killarnas förändringsprocesser står i centrum för "It's not just dad who's got problems: Feminist phenomenology and young men's violence against women" (2023). I "Rethinking male peer support theory" (2022) fokuserar vi på hur det sociala nätverket hanterar killars våld. Artikeln "Queering desistance: Chrononormativity, afterwardsness and young men's sexual intimate partner violence" (2020) analyserar vilken betydelse tid har i förövares berättelser. Kapitlen "Theorising masculinity and intimate partner violence" och "The rape capital or the most gender-equal country in the world?" ingår i antologin Men, masculinities and intimate partner violence (2021).

"Dealing with discomfort: Affective dissonance in fathers’ narratives of violence" (med Rannveig Ágústa Guðjónsdóttir, 2024) undersöker betydelsen av det (o)bekväma i våldsamma pappors förändringsprocesser.

Män och maskulinitet

Ett återkommande tema i min forskning - från avhandlingen om svensk hiphop till nyare texter om våld - handlar om hur vi kan förstå frågor om män och maskulinitet. De två svenska artiklarna "Maskulinitetsteorier i förändring: Nya perspektiv, nya tolkningar" (2020) och "Killar: Vad är problemet?" (2021) ger översikter över olika teoretiska förståelser. "Sticky masculinity" (2014) och "Is everything compatible?" (2018) är bidrag till den internationella teoridiskussionen. I "Ashamed of one's sexism, mourning one's friends" (2020) analyserar jag svenska böcker om män och genusfrågor.

Jag är för närvarande svensk representant i styrelsen för Nordic Association for Research on Men and Masculinities (NORMAS).

Intersektionalitet och sociologisk teori

Jag har också intresserat mig för intersektionella perspektiv, senast i läroboken Intersektionalitet (med Minoo Alinia, 2023). Kapitlet "Anna Julia Cooper - tidig svart feminism" (2022) i Sociologins klassiker: Upptäckter och återupptäckter introducerar Anna Julia Coopers tänkande i Sverige. Cooper anses idag vara den första att publicera en bok med svarta feministiska och intersektionella samhällsanalyser, år 1892. I artikeln "Vem är teori?" (2018) diskuterarade jag just problemet med att historieskrivningen i sociologisk teori centrerats kring vita manliga tänkare, och hur man kan arbeta för att förändra detta.

Hiphop

I min avhandling Reading Rap (2014) och efteråt har jag analyserat låttexter i svensk hiphop ur ett feministiskt, queert och intersektionellt perspektiv. "Att lyssna på hiphop som en sociolog" (2021) är en populärvetenskaplig introduktion till min hiphopforskning. Publikationer på temat är: "No homo" (2012), "Degrees of intersectionality" (2013), "Hip hop feminism in Sweden" (2014), "Theorizing power, identity and hip hop" (2016) och "Snubben trodde han var cool för han hade en pistol" (2016).

 

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Temporalitet: Perspektiv på ungdom som tidskategori

  2024. Kalle Berggren. Ungas villkor och vuxenblivande, 52-67

  Kapitel

  Läs mer om Temporalitet

• Dealing with discomfort: Affective dissonance in fathers’ narratives of violence

  2024. Rannveig Ágústa Guðjónsdóttir, Kalle Berggren. Feminism and Psychology

  Artikel

  Researchers focusing on fathers’ violence and perpetrator programmes have expressed growing interest in the question of change. Yet, there has been little dialogue in relation to feminist affect theories on change. Drawing on the narratives of eight fathers in Iceland who had been violent against their female partner and/or children, we suggest that attending to comfort and discomfort is central to understanding violent fathers’ process of change. Inspired by feminist theories of affective dissonance, the analysis shows that, on the one hand, fathers avoided dealing with uncomfortable emotions, conversations, and situations in diverse ways, for example, by leaning on women’s emotional labour. On the other hand, the fathers also attempted to deal with discomfort, and this was often as part of their decision to seek help, turn to self-reflection, or hold themselves accountable. By foregrounding discomfort in these narratives, this paper provides insights into the possibilities of and hindrances to fathers’ change from perpetrating domestic violence.

  Läs mer om Dealing with discomfort

• It’s not just dad who’s got problems: Feminist phenomenology and young men’s violence against women

  2023. Kalle Berggren, Lucas Gottzén. Men and Masculinities

  Artikel

  Research on men who have been violent against women has often shown how these men justify or excuse their violence, minimize their responsibility, as well as construct dominant forms of masculinity. However, as attitudes in support of intimate partner violence are declining around the world, we might expect perpetrators to become less self-righteous and more self-critical about their violence. This article reports data from a qualitative interview study with 14 young partner-violent men in Sweden. While our participants sometimes downplayed their responsibility, more often they condemned violence in intimate relationships, and reflected upon the place of violence in their lives. This included experiences of domestic violence as children, as well as their processes of moving away from violence. Drawing on feminist readings of phenomenology, particularly Heidegger, we suggest that phenomenological conceptualizations of embodiment, consciousness and practice are helpful in understanding the experiences of partner-violent men.

  Läs mer om It’s not just dad who’s got problems

• Intersektionalitet

  2023. Minoo Alinia, Kalle Berggren.

  Bok

  Läs mer om Intersektionalitet

• Rethinking male peer support theory

  2022. Kalle Berggren, Lucas Gottzén. Journal of Men's Studies

  Artikel

  Male Peer Support Theory (MPST) is one of the few principal theories about masculinity and men’s violence against women. The theory foregrounds the role of social networks in encouraging violence. This article offers a critical discussion of MPST, particularly the assumption that social networks primarily support violence. Drawing on a qualitative study of young men perpetrators in Sweden, we suggest that the concept of response is better suited than support in capturing the diversity of social network responses to violence. In our data, there were few stories about unmitigated pro-abuse support. Instead, we found responses that unequivocally condemned violence, as well as ambiguous and transformative responses. We suggest that such responses be understood in relation to changing attitudes concerning violence.

  Läs mer om Rethinking male peer support theory

• Anna Julia Cooper

  2022. Kalle Berggren. Sociologins klassiker, 135-149

  Kapitel

  Anna Julia Cooper skrev den första boken i vad som i dag kallas den svarta feministiska traditionen, A voice from the south, år 1892. Hon utvecklar ett perspektiv på social ojämlikhet utifrån svarta kvinnors erfarenhet. Cooper erbjuder en kritisk genusanalys av rasproblemet och samtidigt en kritisk rasanalys av kvinnofrågan. Svarta kvinnor konfronteras med bägge problemen, och därför behövs en kritisk samhällsanalys som länkar samman olika maktdimensioner i stället för att ställa dem mot varandra. Cooper var engagerad i olika organisationer som verkade för social rättvisa, särskilt i utbildningsfrågor. Hennes texter spänner över en rad områden, såsom litteratur, ekonomi och kolonialism, teman som hon analyserar med utgångspunkt i frågor om ras, kön och klass. Coopers arbete visar hur denna typ av sociologiska analyser, som i dag ofta går under namnet intersektionalitet, har funnits sedan slutet av 1800-talet.

  Läs mer om Anna Julia Cooper

Visa alla publikationer av Kalle Berggren vid Stockholms universitet