När skratt inte bara är skoj – humorns roll på ungdomshem
Humor kan både skapa gemenskap och förstärka utanförskap. Ny forskning visar hur humor på ungdomshem används för att hantera svåra situationer och bygga relationer, men också för att exkludera och förstärka maktskillnader.
– Paradoxalt nog förekommer det väldigt mycket skratt och humor i dessa miljöer som samtidigt präglas av mycket svåra känslor, då barn och unga isoleras, ofta mot sin egen vilja. Det säger Anna Gradin Franzén, docent vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
Genom videoinspelningar och långvariga observationer har hon och Rickard Jonsson, professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, studerat vardagen på ett ungdomshem för pojkar. Materialet visar att humor spelar en central roll i relationerna mellan personal och unga, ibland som ett sätt att hantera känsliga situationer, ibland som ett medel för att skapa samhörighet – men också som ett verktyg för att markera gränser.
Humor som makt och norm
Att ha humor ses idag som en eftertraktad egenskap, menar Rickard Jonsson. Det gör också att den som betraktas som ”tråkig” eller ”humorlös” riskerar att hamna i underläge. Humor är starkt knuten till sociala normer, och att inte passa in i humorgemenskapen kan bli tydligt i en miljö där alla redan är i en utsatt position.
– När vi som forskare riktar blicken mot humorn kan vi få syn på andra relevanta aspekter av den kontext vi studerar. Vi brukar säga att vi använder humorn som en lins för att förstå olika sociala och kulturella fenomen, säger Anna Gradin Franzén och påpekar att humor är ett socialt verktyg med stor kraft.
– Det används för att avväpna, inkludera, kontrollera och ibland för att utestänga.
Små skämt som gör stor skillnad
Den vardagliga humorn på ungdomshemmet visade sig till stor del bestå av en sorts humor som var mild och ofta lättsam. Det kunde handla om att överdriva sin egen eller andras dialekt, att upprepat uttala eller betona ett ord lite speciellt, eller att använda ordlekar.
Med hjälp av denna effektiva form av humor, som nästan inte märks, och som forskarna kallar banal humor, kan personalen göra ett viktigt känsloarbete. Detta genom att skapa en trygg stämning eller ta killarna ut ur utsatta situationer i det sociala spelet, menar Rickard Jonsson.
– Att till exempel säga uust i stället för ost, är ett exempel på känslomässigt samspel där personal och unga skapar och upprätthåller positiva känslor genom milt skämtande. Vi fann många exempel på när personal använde den här milda formen av humor, särskilt vid situationer som annars riskerade att vara startpunkten för eskalerande konflikter, säger han.
När ingen skrattar tillbaka
Men även denna positiva form av humor, som ofta bidrog till en god stämning och en känsla av gemenskap, hade en baksida.
– Att inte få någon att skratta åt ett skämt kan ses som något trivialt, men det kan också vara djupt exkluderande. Det blir särskilt viktigt att undersöka när det är någon i ett överläge eller i en maktposition som inte skrattar tillbaka, säger Anna Gradin Franzén.
Hon minns särskilt en situation vid matbordet en kväll. Stämningen är mycket god, personalen skämtar med killarna: lägger upp för mycket korv på tallriken, snor smöret från smörkniven en kille håller i. En av killarna, Toma, försöker skämta tillbaka på ett liknande sätt genom att förväntansfullt fnittrande peta personalens macka lite åt sidan. Men personalen blir irriterad, levererar en utskällning och kräver svar på varför han rört mackan.
– Det var bara en i raden av skämt från Toma som bemöttes med ickeskratt från personalen och de andra killarna på hemmet. Om och om igen försökte Toma komma in i den skämtgemenskap som var rådande på ungdomshemmet, men det var sällan han lyckades trots att han försökte använda samma tekniker för humor som övriga.
– Det handlade om en synnerligen smärtsam exkludering av Toma, även om personalen kan ha varit helt omedveten om den. Hans utanförskap, att misslyckas med att skapa vänskapliga band med personalen och andra killar, blir plågsamt tydlig genom att ingen skrattar åt hans försök att vara rolig.
Så vad kan vi lära oss av humorns roll på ungdomshem?
– Vi kan lära oss att humor inte bara är roligt, den gör saker i våra relationer, sammansvetsar grupper, kan användas till att stöpa om kritik i en mer socialt accepterad form, eller att få unga och barn att bli fogliga. Värdet av så kallad banal humor som en social praktik kan vara användbar i flera sammanhang än på ungdomshem, säger Anna Gradin Franzén.
– Vi ser också att humor kan exkludera och förstärka skillnader, särskilt när det finns en förväntan om att man ska ha ”bra humor”. Det säger något om hur humor fungerar även utanför institutionsvärlden, till exempel i skolan, på jobbet eller i andra grupper där maktfördelningen är ojämn, säger Rickard Jonsson.
Läs mer
Excluding unlaughter: Humor as affective practice in a youth detention center for boys, artikel av Rickard Jonsson och Anna Gradin Franzén, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Linguistic Anthropology, (2025)
Banal humor and social order: Overlooked affects in staff interaction with incarcerated boys, artikel av Anna Gradin Franzén och Rickard Jonsson, publicerad i tidskriften Incarceration, (2024)
Mer om Anna Gradin Franzéns och Rickard Jonssons forskning.
Senast uppdaterad: 26 maj 2025
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen