Hur barn och förskolans ansvar konstrueras i sammanhang av sexualitet, sexualundervisning och integritet.

En videoetnografi av vårdrutiner och dagligt samspel på en barnonkologisk enhet i Sverige.

Ett centralt begrepp i det planerade arbetet är ’imaginal coping’ som Clark (2003) definierar som användandet av fantasi för att förvandla sjukdomslidandet. Det syftar på psykologiska processer där barn i det dagliga livet använder sig av stor uppfinningsrikedom, lek och fantasi för att bemästra stressfula omständigheter.

Avhandlingen tar utgångspunkt i senare års diskussioner om bristande arbetsmiljö i svensk förskola och undersöker vad arbetsmiljö skulle kunna innebära i förhållande till barns villkor och vardag i förskolan.

Avhandlingen handlar om hälsoarbetet i förskolan under perioden 1900-1980 och intresserar sig både för förskolans hälsopraktiker och förskolan som en aktör i ett vidare folkhälsoarbete i samhället.

Projektet använder sig av livsberättelse som metod. Empiriskt bygger det på djupintervjuer med 15 ensamkommande barn och ungdomar med ursprung i Afghanistan.

Hur ser pedagogers erfarenheter av att möta tiggeri med barngruppen ut? Är tiggeri ett ämne som tas upp av vuxna eller barn i förskolan och i så fall på vilket sätt? Vilka pedagogiska och etiska svårigheter och möjligheter uppstår när det närmas i en förskolekontext? Och vilken betydelse har barnböcker när det gäller att närma sig känsliga ämnen i förskolan?

Barns psykiska hälsa är ett prioriterat samhällsproblem, och tidiga insatser i förskolan har potential att förbättra barns livsvillkor. Projektet adresserar två centrala utmaningar: att öka närvaron i förskolan och att stärka engagemanget i det pedagogiska mötet.

Våld i nära relationer är vanligare bland unga än vuxna, men är relativt ouppmärksammat och svagt beforskat i Sverige. Internationellt finns mycket lite forskning om våldsutövande killars erfarenheter av omgivningens reaktioner, vilka kan vara avgörande för våldets uppkomst och upphörande. Projektet har därför fokuserat på detta.

Viljan att förebygga och förhindra sexuellt våld har gjort ”barns integritet” till ett begrepp i utbildningssammanhang, och 2018 vidgades förskolans integritetsuppdrag.

Hur erfar och beskriver unga vuxna som bor hemma hos sina föräldrar sin boendesituation, och vilka förhoppningar har de om sitt boende i framtiden? Hur förhandlar de kring sina relationer med andra familjemedlemmar och närstående i förhållande till sin boendesituation?

Hur påverkar "vertikala liv” organiseringen av barns vardagsmobilitet och lek? Behovet av kvalitativ kunskap om hur familjebakgrund, mångfald i stadsdelar och områdesstruktur påverkar familjers organisering av barns rörlighet och lek är stort.

Anja Norells avhandlingsprojekt ”Intergenerationellt meningsskapande om rasism: en intersektionell studie i en segregerad stadskontext” studerar hur unga och föräldrar i svenska storstäders olika bostadsområden förstår och hanterar rasism.

Möten mellan BVC-personal och familjer i multikulturella kontexter: En etnografisk studie om samtal kring känsliga ämnen

Neuropsykiatriska diagnoser utifrån unga vuxnas perspektiv och livslopp: hälsa, identitet och motstånd.

En undersökning hur föreställningen om den normbrytande manlige eleven skapas i olika sammanhang.

Detta avhandlingsprojekt av Anders Jacobson fokuserar på barns vardagsliv i skola och fritidshem, och särskilt deras första år i skolans värld. Projektet fokusera på hur elever och personal talar, agerar och samspelar kring frågor om trygghet, våld och omsorg.

Hur upplever unga heterosexuella killer egentligen sitt eget sexliv? Hur ser unga killar på dejting och tvåsamhet, och hur resonerar de själva kring lust och njutning?

Forskningsprojekt Ungas identitetsformering i separatistiska rum på nätet.

Om ungdomars upplevelser av socialt stöd från bland annat föräldrar och kamrater.

En utvärdering av det våldspreventiva utbilningsprogrammet Mentoret i våldsprevention (MVP), specifikt effekter av MVP i skolan som ett led i universell prevention av våld och kränkningar, särskilt pojkars våld mot flickor även om andra former av våld också ingår.

Förhandlingar om barnets bästa i domstol och familjerätt

Pedagogers och barns handlingsutrymme i förskolans sexualpedagogiska diskurser.