Stockholms universitet
This page in English

Klara DolkUniversitetslektor

Om mig

Jag är sedan 2007 utbildad förskollärare och har sedan jag började arbeta i förskolan 1999 haft ett stort engagemang för frågor som rör genuspedagogik, och sedemera likabehandling och normkritiska perspektiv. Jag disputerade 2013 med avhandlingen Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet i förskolan (Ordfront förlag), som berör dessa frågor i relation till barns motstånd. Mellan 2019-2023 har jag lett och genomfört forskningsprojektet "Förskolans möte med 'tiggare'. Social utsatthet som en pedagogisk och etisk fråga".

Undervisning

Under de senaste åren har mestadelen av min tid gått till forskning i projektet "Förskolans möte med 'tiggare'. Social utsatthet som en pedagogisk och etisk fråga". Just nu undervisar jag i masterutbildningen i förskoledidaktik i kursen "Förskola i forskning och samhällsdebatt" samt i förskollärarprogrammets allra första kurs "Förskolans uppdrag och pedagogiska miljöer". Jag föreläser även om värden, likabehandling och inkluderande pedagogiska miljöer i termin 1, om socioekonomiska förutsättningar i termin 5 samt handleder självständiga arbeten och masteruppsatser. Jag är handledare till doktorand Alexandra Zahariadis Palmaer. Tidigare har jag även haft metod- och teoriförberedande kurser inför självständigt arbete samt kurser om barns uppväxtvillkor. Jag har även tidigare varit kursansvarig för kursen "Normkritisk pedagogik" som ges vid genusvetenskapen, Stockholms universitet.

Forskning

 

Forskningsintressen

Genuspedagogik och normkritisk pedagogik; demokrati, makt och delaktighet; barns motstånd; förskolans möte med social utsatthet i samhället; klass och socioekonomiska villkor.

 

Förskolans möte med "tiggare". Social utsatthet som en pedagogisk och etisk fråga (mer om projektet)

2019-2023 har jag genomfört och lett ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet: "Förskolans möte med 'tiggare'. Social utsatthet som en pedagogisk och etisk fråga". Genom fokusgrupper med förskolepersonal har jag velat ta reda på vilka pedagogiska och etiska frågor som väcks i förskolans möte med social utsatthet i det omgivande samhället, i form av människor som ber om pengar på gatan. Hur ser pedagogers erfarenheter av att möta tiggeri med barngruppen ut? Är tiggeri ett ämne som tas upp av vuxna eller barn i förskolan och i så fall på vilket sätt? Vilka pedagogiska och etiska svårigheter uppstår när ämnet närmas i en förskolekontext? Hur resonerar pedagoger kring att beröra och hantera känsliga ämnen, så som social utsatthet, tillsammans med barn? Förskolans möte med ”tiggare” utgör ett samhällsrelevant och exempel, men ämnet har även en mer vittgående utbildningsvetenskaplig relevans då det på ett mer allmänt plan berör såväl diskurser om barn och barndom som demokratifrågor och likabehandlingsfrågor i relation till förskolans utbildningsuppdrag.

Den första artikeln från projektet är "Att hantera tiggeri som samhällsfenomen i förskolan. Pedagogiska och etiska svårigheter kring ett känsligt och kontroversiellt ämne" (går att ladda ner gratis här). Den visar att de flesta pedagoger som medverkade i fokusgrupperna har mött tiggeri med barngruppen, men inte tagit upp ämnet till diskussion med barnen utan snarare undvikit ämnet. Barn uppges sällan ställa frågor. En anledning till att ämnet inte tagits upp handlar om att det genererar pedagogiska och etiska svårigheter, varav de tre mest centrala handlar om en rädsla att förstärka ”vi” och ”dom”, att hantera asymmetriska maktrelationer samt att förhålla sig till upplevda krav på neutralitet.

Den andra texten från projektet, "'Man tänker inte på det'. Frånvarande klassperspektiv i förskolan", är ett kapitel i antologin Normkritiska perspektiv i pedagogisk verksamhet. Förskola, fritidshem och skolans tidigare år. De sex förskolorna från vilka personal medverkade i studien låg i områden med väldigt olika socioeknomiska förutsättningar. Barnens egna erfarenheter av social utsatthet såg därmed väldigt olika ut, vilket påverkade förskolans verksamhet på grundläggande sätt. I detta kapitel diskuterar jag vilken roll frågor om ekonomisk ojämlikhet tycks ha i förskolan. Å ena sidan verkar ekonomisk ojämlikhet inte diskuteras särskilt mycket i förskolan. Å andra sidan verkar det vara högst aktuellt i den pedagogiska vardagen och det blir pedagogerna som får hantera effakter av ett ojämlikt samhälle.

Den tredje artikeln från projektet heter Ansvarsfull läsning. Att använda barnböcker för att närma sig känsliga ämnen i förskolan. Syftet med artikeln är att ge en ökad förståelse för hur pedagoger uppfattar barnbokens betydelse när det gäller att närma sig ämnen som upplevs som känsliga i förskolan. Barnböckerna om tiggeri skapade en ingång till att ta upp ett ämne som pedagogerna upplevde som svårt och som de tidigare undvikit att diskutera med barnen. Samtidigt väckte barnböckerna många känslor i relation till pedagogers ansvar: gentemot barn, föräldrar och ämnet i sig. I relation till barnböcker om känsliga ämnen framstår en ”ansvarsfull läsning” som önskvärd och samtidigt som motstridig och komplex. 

Den fjärde artikeln handlar om hur barnböcker om tiggeri användes tillsammans med barnen på två förskolor. Jag hoppas att den kommer publiceras under våren 2025.

 

Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet i förskolan (Ordfront)

Min avhandling från 2013 gavs ut på Ordfront förlag. Den bygger på ett ettårigt etnografiskt fältarbete. Från baksidan:

I Bångstyriga barn möter vi barn och pedagoger på en förskola där man aktivt arbetar med genuspedagogik, likabehandling och barns rättigheter. Boken handlar om hur vi vuxna, lärare såväl som föräldrar, försöker påverka barnen åt "rätt" håll. Om hur svårt vi har att låta barnen vara delaktiga och få makt att påverka på riktigt - och om hur barnen inte alltid låter sig styras, utan istället blir just bångstyriga. Men barnens motstånd kanske inte är ett problem, det kanske i själva verket är ett sätt att utöva demokrati?

 

 

Intervjuer

"Därför vågar vi inte prata om tiggare". Intervju i Förskoletidningen nr 6, 2023.

Intervju i Förskoleforum

 

Media kring min avhandling Bångstyriga barn

"Pojkarna tvingas inte att vara flickor", Aftonbladet, 2014-01-28.

Intervju i Aktuellt, SVT, 2014-01-15.

"Bångstyriga barn utmanar genuspedagogik", Svenska Dagbladet, 2014-01-08.

"Förklädd maktkamp", Skolporten magasin, #4 2013.

"Makt, normer och delaktighet en utmaning för förskolan", Skolverket, 2013-12-13.

"Dra nytta av barnens protester", Tidningen Förskolan, 2013-12-09.

"Bångstyrigt jämställdhetsideal", recension i Pedagogiska magasinet, 2013-11-21. 

"Om maktrelationen mellan förskollärare och barn", Skolporten, 2013-10-31.

"Bara bara ben", Helsingborgs dagblad, 2013-10-29.

"Bångstyriga barn utvecklar genuspedagogiken", Genusskolan.se, 2013-10-21.

"Inte så lätt ändra normer", Sydsvenskan, 2013-10-01.

"Förskolans valresultat", Expressen Kultur, 2013-09-03.

"Barns motstånd är ett friskhetstecken", Fria Tidningen, 2013-08-29.

"Se bortom strukturerna", Tidningen Förskolan, 2013-08-17.

"Pedagogik för en friare värld", Fria Tidningen, 2011-11-10.

"Här deltar barnen i förskolans jämställdhetsarbete", Genusskolan.se, Nationella sekretariatet för genusforskning, 2011-11-08.

Omnämnande:

"Barnen tar adjö i litteraturen", DN Kultur, 2013-11-30.

"Släpp forskarna loss", Aftonbladet Kultur, 2013-11-11.

Forskningsprojekt

Förskolans möte med ”tiggare”. Social utsatthet som en etisk och pedagogisk fråga

Hur ser pedagogers erfarenheter av att möta tiggeri med barngruppen ut? Är tiggeri ett ämne som tas upp av vuxna eller barn i förskolan och i så fall på vilket sätt? Vilka pedagogiska och etiska svårigheter och möjligheter uppstår när det närmas i en förskolekontext? Och vilken betydelse har barnböcker när det gäller att närma sig känsliga ämnen i förskolan?

Foto av en tiggares plats med filt, kartong och en insamlingskopp. Foto: Klara Dolk

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Att hantera tiggeri som samhällsfenomen i förskolan: Pedagogiska och etiska svårigheter kring ett känsligt och kontroversiellt ämne

    2023. Klara Dolk. Pedagogisk forskning i Sverige

    Artikel

    Under det senaste decenniet har tusentals utsatta EU-medborgare kommit till Sverige. Många av dem försörjer sig genom tiggeri, vilket har lett till att gatubilden har förändrats och att många förskolebarn därmed möter fattigdom och social utsatthet i samhället. Genom att undersöka pedagogers erfarenheter av och tankar om att hantera tiggeri som samhällsfenomen tillsammans med barn, är syftet med artikeln att bidra till kunskap om hur ett känsligt och kontroversiellt ämne behandlas i förskolan. Med inspiration från poststrukturalistisk teori om utbildning och etik förstås inte etik som i första hand idéer eller principer, utan snarare som något som uppstår i mötet med den Andre. Det empiriska materialet består av fokusgrupper med pedagoger i förskolan. Analysen visar att de flesta har mött tiggeri med barngruppen, men inte tagit upp ämnet till diskussion utan snarare undvikit ämnet. Barn uppges sällan ställa frågor. En anledning till att ämnet inte tagits upp handlar om att det genererar pedagogiska och etiska svårigheter, varav de tre mest centrala handlar om en rädsla att förstärka ”vi” och ”dom”, att hantera asymmetriska maktrelationer samt att förhålla sig till upplevda krav på neutralitet. Ämnet tiggeri verkade upplevas som något som ligger lite utanför förskolans uppdrag samtidigt som intresset för att diskutera frågan var stort.

    Läs mer om Att hantera tiggeri som samhällsfenomen i förskolan

  • "Man tänker inte på det": Frånvarande klassperspektiv i förskolan

    2023. Klara Dolk. Normkritiska perspektiv i pedagogisk verksamhet, 71-93

    Kapitel

    De ekonomiska klyftorna ökar i Sverige och det finns en utbredd boendesegregation liksom skolsegregation, särskilt i storstadsområdena. Mot denna bakgrund vill jag diskutera vilken roll frågor som rör ekonomisk ojämlikhet tycks ha i förskolors arbete med likabehandling. Analysen tar avstamp i fokusgrupper med pedagoger från sex förskolor och från deras beskrivningar av hur barnens socioekonomiska förutsättningar påverkar förskolans verksamhet. På en övergripande nivå verkar det som om frågor som rör klass och ekonomisk ojämlikhet ofta förbises, både inom likabehandlingsarbete och inom normkritiska perspektiv - samtidigt som de i hög grad är aktuella i förskolans praktik. Kapitlet lyfter därför vikten av att ta sig an frågor om klass, eknomisk ojämlikhet och social utsatthet inom ett normkritiskt didaktiskt arbete - och efterfrågar samtidigt ett större fokus på samhällsreformer och kollektiva visioner.

    Läs mer om "Man tänker inte på det"

  • Bångstyriga barn

    2013. Klara Dolk (et al.).

    Avhandling (Dok)

    In recent years, feminist research in education has put an increasing emphasis on the relationship between children and adults, mostly connected to a critique of gender pedagogy and other forms of so-called “fundamental values education” (värdegrundsarbete). This study looks at the power relations between children and adults in preschool in the context of educational activities intending to increase gender equity, social equality, and participation. The study’s aim is to examine the tensions and conflicts that occur in this context. How are the power relations between adults and children expressed and negotiated? Which possibilities do children have for participation, for resistance, and for creating something new? On a more general level, the study intends to examine democracy in the context of the educational work in question. It hopes to contribute to a discussion about the democratic implications of our understanding of “children” and “adults”, both in the preschool context and in society at large. This also concerns children’s and adults’ possibilities to step outside of preconceived frames and engage in processes of transformation.

    As a methodological approach I have followed fundamental values education in a selected preschool for one school year. I did an ethnographic field study, in which I observed the preschool’s regular activities. I also had separate meetings with the teachers, during which we discussed the children’s possibilities to participate in fundamental values education, drawing inspiration from action research. As a theoretical departure point, and in order to investigate the power relations between adults and children, I use poststructuralist and feminist theory, with a particular interest in power, norms, and participation. I put the focus on children’s resistance and on “unruly children”, who, I argue, challenge us to revisit and improve our educational aspirations in gender equity, social equality, and participation.

    Läs mer om Bångstyriga barn

  • Bångstyrig demokrati?

    2013. Klara Dolk. Tam-Revy 17 (2), 10-11

    Artikel

    I läroplanen står det att förskolan ska arbeta för att barnen ska utveckla förståelse för samhällets demokratiska värderingar. Som en viktig del i förskolans demokratifostran betonas barns rätt till inflytande och delaktighet. Men vad händer när barnen gör motstånd mot de demokratiska arbetsformerna och vill ha inflytande över "fel" saker?

    Läs mer om Bångstyrig demokrati?

  • Stockholm's 17 SK: a case study in community football

    2015. Klara Dolk, Gabriel Kuhn. Sport in Society 18 (4), 440-451

    Artikel

    17 SK is a community sports club based in Stockholm, Sweden. Its members play different sports, but the football groups are by far the most popular. In this paper, we want to sketch the history of the club and reflect on the aspects of its football activities that seem most relevant from a social and political perspective: gender, integration, community building and matters of organization. We are both co-founders and boardmembers of the club and regularly partake in its activities. The article is therefore mainly based on participatory observation and on numerous discussions we have had with other 17 SK participants over the past three years.

    Läs mer om Stockholm's 17 SK

Visa alla publikationer av Klara Dolk vid Stockholms universitet

Redigera profilen