Forskningsprojekt De invasiva främmande arternas politik i Sverige: Affektiva allianser och kulturarvsarbete

Invasiva främmande arter, d.v.s. ”icke ursprunglig art vilken påverkar det ekosystem som arten koloniserar” (NE) har på senare år engagerat och väckt starka känslor. I det här projektet är utgångspunkten att engagemanget och reaktionerna inte enbart har med miljöhänsyn och ekologi att göra, utan också handlar om kulturella aspekter. Vad som kan betraktas som främmande i ett landskap är kopplat till minnen av hur det såg ut tidigare. Kulturarv, traditioner och föreställningar om svenskhet spelar också in. I det här projektet är det dessa kulturella aspekter som står i centrum, och vi kommer att undersöka de emotionella, kulturella och meningsskapande dimensionerna av fenomenet med invasiva arter.

För att förstå hur miljöengagemang är kulturellt genomsyrat, undersöker det här projektet hur främmande invasiva arter (både djur och växter) identifieras, förstås och hanteras av bland annat trädgårdsmästare, näringsliv och myndigheter. Vilka arter pekas ut som invasiva och främmande, och vilka motiv och hot artikuleras? Vad är legitim kunskap och praxis när invasiva arter hanteras? Vilka idéer om tidigare natur- och kulturlandskap spelar in? Vilka allianser och konflikter uppstår?

Vi följer hur trädgårdsägare hanterar arter som uppfattas som inkräktare, men också hur de hanterar växter som de gillar, men som av myndigheter klassas som invasiva, som lupin och parkslide. Vi undersöker ett kustområde i Bohuslän där den Japanskt jätteostron varit upphov till motstridiga känslor och reaktioner. Vi studerar därtill hur statliga naturvårdande myndigheter styr det nationella arbetet mot invasiva arter. Metoden är etnografisk och vi  observerar hur arbetet med invasiva arter går till, och gör intervjuer för att få reda på hur människor tänker och känner. Vi kommer också att samla in och analysera texter, till exempel informationsmaterial och policyrapporter.

Projektansvariga

Medlemmar