Forskningsprojekt Den urbana välfärden 1840–1920: välfärdsstadens genombrott
I januari 2026 startar ett nytt forskningsprojekt vid Historiska institutionen på Stockholms universitet: "Den urbana välfärden 1840–1920: välfärdsstadens genombrott". Projektet finansieras av Olle Engkvist stiftelse och syftar till att revidera uppfattningen att det var staten som organiserade den svenska välfärden.
Under andra halvan av 1800-talet förbättrades levnadsvillkoren i Europas städer avsevärt. Lokala myndigheter och politiker kom gradvis att ta ett större ansvar för stadsbornas välbefinnande. Det här projektet undersöker tillkomsten av de offentliga välfärdstjänster som inrättades och analyserar framväxten av välfärdssamhället ur ett urbant perspektiv.
Införandet av moderna välfärdstjänster har traditionellt förklarats som ett resultat av statliga reformer. Det övergripande syftet med projektet Den urbana välfärden 1840–1920: välfärdsstadens genombrott är att revidera och ifrågasätta den bilden. Här skiftas fokus från ”välfärdsstaten” till ”välfärdsstaden”. Välfärdsstaden betonar vikten av urbana områden och urbanitet i sig som drivkrafter för att organisera mänsklig välfärd. Begreppet bidrar till en bredare förståelse av den kommunala politiken, den allmänna opinion och de sociala rörelser som bidrog till att utöka och förbättra de kommunala välfärdstjänsterna.
Projektbeskrivning
Projektet utgår från tre övergripande premisser:
För det första har den tidigare forskningen ensidigt fokuserat på den nationella nivån och bortsett från den dynamiska utvecklingen i städer och lokalsamhällen.
För det andra har forskarna i stor utsträckning ägnat sig åt efterkrigstidens välfärdspolitik utan att ha hänsyn till välfärdens långa förhistoria.
För det tredje har dagens välfärdsforskning fått en starkare inriktning på skola, vård, omsorg. Därmed har forskningen missat relationen till andra viktiga reformer som syftat till att förbättra människors levnadsförhållanden: sanitär infrastruktur, allmänna transporter, boende och rekreation.
Inom projektet ingår även två olika delprojekt. Det första projektet, Filantropins tid: mellan det privata och det offentliga, behandlar interaktionen mellan filantropiska organisationer och lokala politiker från 1850 till 1910.
Det andra projektet, Bostäder för den arbetande staden, behandlar uppkomsten och utvecklingen av en allmännyttig bostadspolitik under perioden före och efter det första världskriget.
Vid sidan av omfattande empiriska resultat innebär projektet också ett teoretiskt bidrag kring begreppet ”välfärdsstad”. Genom att använda begrepp som diskurs, medborgarskap, välfärdstjänster och publicness vill projektet ge ett substantiellt vetenskapligt bidrag till vår kunskap om hur och på vilka vis som den svenska välfärden utvecklades under perioden 1840–1940.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Magnus Linnarsson
Professor
Medlemmar
Mats Hallenberg
Professor
Heiko Droste
Professor
Håkan Olof Forsell
Professor
Hannes Rolf
Postdok
