Forskningsprojekt Djurrättsorganisationer som aktivistentreprenörer
Djurrättsorganisationer har en mission att engagera sig mot en storskalig köttindustri där djuren far illa och som vill se en förändring av våra matvanor och få människor att sluta äta kött.
Birgitta Schwartz har studerat artiklar i de största svenska dagstidningarna som debatterade djurhållningsfrågor i köttindustrin mellan åren 2003-2013 och kampanjer och annonser i media från djurrättsorganisationer, köttföretag och livsmedelshandeln.
Hon utgick från ett filosofiskt begrepp, affected ignorance, som betyder påverkad okunskap och som handlar om moraliska frågor på individnivå kopplat till industriell djuruppfödning och att människor inte vill höra talas om eller de vill inte veta om djurens lidande (Williams, 2008). Hon använde dock begreppet på ett nytt sätt och då på organisationsnivå för att förstå hur affected ignorance kan produceras medvetet eller omedvetet av olika aktörer beroende på hur de formulerar (frame) djurfrågorna i debatten och kritiserar varandra i en formuleringstävlan (framing contest).
Projektbeskrivning
Hon visar diskursers roll i att påverka människor till okunskap (affected ignorance) eller förhindra denna okunskap och utifrån det förstå om och varför ideella djurrättsorganisationer är framgångsrika eller ej i sin mission och hur de möter motstånd från andra aktörer.
Resultatet av diskursanalysen av texter i dagstidningar och annonser visade hur de olika aktörerna i debatten formulerade djurens välfärd med hjälp av olika diskurser och att aktörerna använde flera diskurser över tid men även kidnappade motståndarens diskurs för att producera affected ignorance. Detta utmanade djurrättsorganisationernas egen formulering av djurvälfärd och medförde att de riskerade att förlora kontroll i debatten.
Detta kan uppfattas som förvirrande för människor som tar del av medias debatt och skapa osäkerhet om vem de skall tro på och kan vara en orsak till att köttkonsumtionen ökade under perioden trots djurrättsorganisationernas kampanjer och journalisternas artiklar som avslöjade hur djuren far illa inom köttindustrin. Förutom att följa djurrättsorganisationernas kampanjer i media som hon publicerat (Schwartz, 2020) planerar Birgitta att även göra intervjuer med aktiva medlemmar i olika djurrättsorganisationer.
Hon har påbörjat en studie med att studera veganmässor som arrangeras av Djurrättsalliansen. På dessa mässor deltar ett stort antal utställare som olika företag och ideella organisationer som visar på veganska produkter som alternativ till användning av djur till mat, kläder etc. På dessa mässor ges också ett stort antal föreläsningar av olika personer från djurrättsrörelsen om dagens industriella djurhållning, veganer som visar på och propagerar för en annan livsstil.
Syftet är att undersöka hur de försöker driva sina kampanjer i media men även hur de driver kampanjer direkt till bönder som föder upp djur för att producera kött, mjölk och ägg. I studien bör även intervjuer med bönder göras för att få deras perspektiv på hur de uppfattar djurrättsrörelsernas aktioner. Jag har redan gjort ett antal intervjuer med grisuppfödare i samband med min studie av mathantverkare där dessa frågor diskuterades men fler intervjuer behöver göras.
Teoretiskt inriktar jag mig mot litteratur om känslor och Sara Ahmeds forskning The Cultural Politics of Emotions (2004). Här kopplar jag till att känslor (emotions) kan vara en utgångspunkt för att studera djurrättsorganisationer och deras handlingar där de utifrån ett aktivistiskt entreprenörskap försöker få till stånd en förändring genom att använda känslor för att påverka allmänheten och de som föder upp djur för köttproduktion. Här kan man se på deras attacker mot djuruppfödare och deras familjer som ett sätt att skapa känslor som rädsla.