Forskningsprojekt Efter optimism: migration, ambition och livsbanor
Varför siktar vissa unga högre än förväntat – och vad betyder det för deras framtid? Unga med migrationsbakgrund väljer ofta mer ambitiösa gymnasieprogram än jämnåriga med liknande betyg. Projektet undersöker de långsiktiga konsekvenserna av dessa val, vilka sociala krafter som formar dem och hur de själva upplever resan mot att förverkliga dem.
Trots att ungdomar med migrationsbakgrund i genomsnitt har lägre betyg i grundskolan tenderar de att ha högre aspirationer och välja studieförberedande gymnasielinjer i högre utsträckning än ungdomar från majoritetsbefolkningen. I synnerhet om man jämför ungdomar från missgynnade socioekonomiska bakgrunder. Denna 'optimism' i utbildningsval har genererat mycket forskning som huvudsakligen riktats mot att förklara vad den beror på och förstå hur den påverkar benägenheten att fullfölja gymnasiestudier.
Syftet med detta projekt är anta ett bredare livsloppsperspektiv och vidga befintlig kunskap kring denna 'aspirationsklyfta'. Vi gör detta på tre olika fronter:
- Vi går bortom frågan om gymnasieutfall genom att undersöka de långsiktiga utbildningsbanor och arbetsmarknadsövergångar som dessa optimistiska val utmynnar i.
- Vi går också bortom statistiska studier som har försökt identifiera förklaringar för dessa optimistiska val genom att studera de underliggande driven, föreställningarna och framtidsutsikterna som ligger bakom dem och kedjorna av successiva val som de leder till.
- Vi vidgar befintlig forskning kring den sociala rörlighetens socialpsykologi genom att undersöka betydelsen som dessa höga aspirationer kan ha för hur olika utbildnings- och arbetsmarknadsutfall upplevs.
Metodologiskt bygger studien på en analys av longitudinella registerdata, som används för att generera enkätdata, som i sin tur används för att producera livshistorieintervjudata. Teoretiskt grundar sig projektet främst i Bourdieus praktikteori, men kombinationen av låg socioekonomisk status och höga utbildningsaspirationer väcker också viktiga utmaningar inom denna teoretiska tradition som vi ska sträva efter att bemöta.
Studien har en tydlig samhällsrelevans i och med att den kommer att öka vår förståelse av det som orsakar de polariserade utbildningsutfallen bland personer med migrationsbakgrund och vad de kan leda till över tid. Den kan därmed vara till nytta för att maximera optimismens fördelar och minimera dess risker.
Projekttitel: Efter optimism: ett livsloppsperspektiv på aspirationer, trajektorier, och social mobilitet bland personer med migrationsbakgrund
Projektbeskrivning
Projektet har tre huvudsakliga forskningsfrågor:
- Hur påverkar optimistiska gymnasieval utbildningsbanor och arbetsmarknadsövergångar bland barn till invandrare med låg socioekonomisk bakgrund?
- Hur förklarar barn till invandrare med låg socioekonomisk bakgrund de optimistiska skolval de gör, och vilka sociala faktorer är mest avgörande för att forma och upprätthålla deras aspirationer?
- Hur upplever barn till invandrare med låg socioekonomisk bakgrund subjektivt sina utbildnings- och arbetsmarknadsutfall, och vilka sociala faktorer formar dessa erfarenheter?
Metod
Först utgår vi från longitudinella registerdata för en hel födelsekohort för att besvara den första forskningsfrågan. Syftet med de statistiska analyserna är huvudsakligen att studera utbildnings- och arbetsmarknadsbanor bland elever som väljer studieförberedande gymnasieutbildningar med lägre meritvärden från grundskolan.
Registerdata används sedan för att samla in och analysera enkätdata för att ge ytterligare kunskap om forskningsfrågorna 1 och 2. Enkäten bidrar med kompletterande data om aspirationer, motivationer, erfarenheter och utfall bland elever som gör optimistiska utbildningsval, oavsett bakgrund.
En mindre pilotintervjustudie genomförs även i början av projektet med studenter med utländsk bakgrund som är de första i sin familj att studera på högskola eller universitet.
Slutligen rekryteras intervjupersoner via enkäten för att besvara alla tre forskningsfrågor. Syftet med intervjuerna är att förstå respondenternas förväntningar i deras tidiga familjemiljöer, den mening de tillskriver sina utbildnings- och yrkesval, de personliga drivkrafter och motivationer som ligger bakom deras strävanden, samt hur de subjektivt har upplevt sina utbildning- och arbetsmarknadsbanor och utfall.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Biörn Ivemark
Forskare
Medlemmar
Olav Nygård
Universitetslektor
